du.sePublikasjoner
123 1 - 50 of 101
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Gustafsson, Annica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jonasson, Katarina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att sträva mot ständig förbättring: En kvalitativ intervjustudie om förbättringsarbeten på vårdcentraler2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Tidigare forskning visar på aspekter som påverkar implementeringen i en förändringsprocess såsom kommunikation, delaktighet och ledarskap, verksamhetens kultur och förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsorganisationer har ett ansvar i bedrivandet av evidensbaserad vård och förbättringsarbete ingår i distriktssköterskans arbetsuppgifter. Det finns även styrdokument och riktlinjer som ställer krav på verksamheter inom hälso- och sjukvård att de kontinuerligt säkrar och utvecklar kvalitén i vården.

    Syfte:

    Att undersöka vilka förutsättningar distriktssköterskor upplever sig behöva för att utföra förbättringsarbeten på vårdcentraler.

    Metod:

    Intervjustudie av kvalitativ design, åtta distriktssköterskor blev intervjuad. Data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat:

    De förutsättningar distriktssköterskorna ansåg sig behöva vid förbättringsarbeten resulterade i tre huvudkategorier: Tid för förbättring, Kulturen på arbetsplatsen och En organisation för förbättring. Sju underkategorier framkom: Tidsbrist, Tid som en resurs, Kollegors inverkan på förbättringsarbeten, Ledarskapets inverkan på förbättringsarbeten, Individens ansvar, Den enskilda vårdcentralen och Verksamhetsutvecklarens roll i förbättringsarbeten.

    Slutsats:

    För att distriktssköterskan ska ha ökade förutsättningar att genomföra ett förbättringsarbete bör det finnas tid, en stödjande verksamhetschef som initierar till förbättringsarbeten, samverkan med andra verksamheter och kollegor som är positiva till förändring. En verksamhetsutvecklare och full arbetsstyrka underlättar genomförandet av ett förbättringsarbete.

  • Von Baltzer, Camilla
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att vårda palliativa hjärtsviktspatienter inom kommunal hemsjukvård - Distriktsköterskors upplevelser: - En kvalitativ studie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Distriktsköterskan inom kommunal hemsjukvård är en central person inom den palliativa vården. Patienter som lider av kronisk hjärtsvikt och är under palliativ vård riskerar att inte få samma behandling eller vård under den sista tiden som andra palliativa patienter. Brist på erfarenhet och utbildning av vårdpersonal samt att ledarskapet i organisationen är en av flera faktorer som påverkar att palliativa hjärtsviktspatienter inte får en skräddarsydd vård.

    Syfte:

    Att beskriva distriktsköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter med hjärtsvikt inom den kommunala hemsjukvården.

    Metod:

    Kvalitativ design med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:

    I resultatet framkom två kategorier; Organisationens påverkan på distriktsköterskornas yrkesutövning med subkategorierna Distriktsköterskornas kompetens, utveckling och teamarbete samt Palliativa vårdens huvudmän och ledarskap. Den andra kategorin; Distriktsköterskornas professionella förhållningssätt med subkategorierna Distriktsköterskans bemötande av patienter och anhöriga samt Distriktsköterskans upplevelse av vårdplaner.

    Slutsats

    : Distriktsköterskorna behöver fortbildning för att känna säkerhet och tillfredsställelse i vården av hjärtsviktspatienter och bemötandet av anhöriga. Det är viktigt att stärka och stimulera distriktsköterskornas teamarbete vilket skapar en positiv arbetsmiljö. Dokumentationssystemet för vårdplanerna behöver bli mer lättanvänt och tydligt för att förbättra den palliativa vården för hjärtsviktspatienterna.

  • Skott Dahlgren, Anne Terese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mopers, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med motiverande samtal till patienter inom primärvården som är i behov av en livsstilsförändring: En kvalitativ studie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Att förändra livsstilen till det bättre kan ge stora hälsovinster både på individ- och

    samhällsnivå. Vid hälsofrämjande arbete är motiverande samtal en av de rekommenderade

    samtalsmetoderna. Distriktssköterskans huvuduppgifter är att förebygga ohälsa samt vägleda

    patienten till en god hälsa.

    Syfte:

    Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att använda

    motiverande samtal till patienter som är i behov av en livsstilsförändring inom primärvården.

    Metod:

    Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer

    genomfördes med nio distriktssköterskor. Materialet analyserades med hjälp av en

    innehållsanalys.

    Huvudresultat:

    Distriktssköterskorna upplevde att motiverande samtal var användbart till

    många olika patientgrupper som var i behov av en livsstilsförändring. Vidare menade

    deltagarna att motiverande samtal uppmuntrade till ett personcentrerat förhållningssätt samt

    ökade patientens motivation till en förändring. Rutiner, uppdatering i samtalsmetoden samt

    implementering i verksamheten ansågs vara viktiga delar för ytterligare användning av

    samtalsmetoden.

    Konklusion:

    Motiverande samtal är ett användbart verktyg hos distriktssköterskan inom

    primärvården i mötet med patienter som är i behov av någon typ av livsstilsförändring.

    Motiverande samtal kan användas i många olika sammanhang och till flera olika

    patientgrupper. Genom att använda denna samtalsmetod skapas goda förutsättningar till en

    livsstilsförändring.

  • Lentina, Alda Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Portugisiska.
    Questions de genre au Portugal: le cas d’Agustina Bessa-Luís2019Inngår i: Iberic@l, ISSN 2260-2534, Vol. 1, nr 13, s. 155-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fr]

    Nous nous proposons d’analyser l’impact des questions de genre et des études sur les femmes dans le monde académique portugais et, notamment, dans la littérature portugaise, ceci en nous penchant sur le cas particulier de l’écrivaine : Agustina Bessa-Luís. Nous tenterons de démontrer combien, encore aujourd’hui, les questions soulevées par la théorie du genre ou, plus précisément, par le féminin-féminisme, sont encore frappées par une forme de « doxa culturelle » au Portugal.

  • Fjellfeldt, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Choice as governance in community mental health services2017Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In 2009, the Act on Freedom of Choice Systems (SFS 2008:962) wasestablished in Sweden, and this enabled municipalities to organise services aschoice models. This thesis describes and analyses the implementation of afreedom of choice system within community mental health services. Daycentre services were in focus, and a case study was conducted of a majormunicipality that sought to be a “world-class city” in regard to citizens’ choice.The experiences of policy makers, managers, professionals, and participantswere explored in interviews, and documents on a national, municipal, and citydistrict level, as well as homepages of providers of community mental healthservices, were all part of the study and were analysed using content-analysismethods.

    The results showed that the freedom of choice system aimed for two objectives– improvements at the individual level and financial efficiency. In practice,financial efficiency was experienced as the main objective. Increased varietyof services was aimed for by the competitive model, but such variety was notobserved. Instead, services tended to be more similar than specialised.Concerning new providers, they were characterised as committedprofessionals running companies with strained economies. Participantsaffected by the reform expressed anxiety and worries due to theunpredictability and uncertainty embedded in the competitive choice model.Choice within the system concerned where to go, whereas participantsemphasised a wish to be able to influence the choice aspects of who carriedout the service and how much time to attend the services.

    The conclusion was that the freedom of choice system was implemented as atechnology of governance to increase financial efficiency of services.Individual choice was not experienced as increased in any aspect except forthe choice of where to go. Instead, freedom of choice actually appeared todecrease due to standardisation and hierarchical structures. Aspects that werefound to be relevant when designing freedom of choice systems aiming toincrease individual freedom of choice were to address predictability andcontinuity, to address sustainable financial premises, to analyse the predictedimpact of administrative systems that are to be used, and to avoid the use of“hidden goals” in the policy-making process.

  • Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Eklund, Mona
    Lunds universitet.
    I valet och kvalet: implementering av valfrihetssystem inom svensk socialpsykiatri genom exemplet meningsfull sysselsättning2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Development of a Swedish community mental health service market2019Inngår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 9, nr 1, s. 72-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine changes in an organizational field over time when implementing a freedom of choice model. Main focus was on the range and characteristics of providers and services. Our findings suggest that the expected effects of the reform in terms of variety of providers and services within the organizational field did not materialise due to a lack of market competition. Providers complemented each other rather than competed with each other, and the logics of care, choice, and advocacy challenged each other within the quasi-market. All informants described financial conditions in the market as extremely strained. Strong personal commitment characterized providers entering and exiting the market. A gap was found between policy goals and experiences among stakeholders, and efficiency was found to be the policy goal achieved most often in practice. This raises the questions of how the Swedish community mental health service market will develop in the future and what the implications are for the participants.

  • Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att få behålla de statliga stimulansmedel som delats ut till kommuner och landsting inom området psykisk hälsa 2017 förväntades aktörerna lämna in länsgemensamma handlingsplaner avseende riktade insatser. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att sammanställa och analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat.

    Inför länens arbete med handlingsplanerna uppmanades kommuner och landsting att länsvis, liksom 2016, presentera en aktuell gemensam analys och handlingsplan med tillhörande budget för att arbeta med befolkningens psykiska hälsa utifrån ett gemensamt ansvarstagande. År 2017 förväntades länen även presentera en fördjupad analys och handlingsplan med fokus på barn och unga 0–24 år, samt en uppföljning av arbetet 2017.

    Liksom 2016 fanns det även 2017 en stor variation i länsplanerna, både beträffande struktur och innehåll. Det framstår dock som att varje län funnit en form för det egna arbetet under detta andra år med gemensamt handlingsplansarbete. Handlingsplanerna 2017 påminner mycket om handlingsplanerna 2016, med tillägget att de 2017 inkluderar uppföljning av insatser samt särskilt fokuserar barn, unga och unga vuxna. Några handlingsplaner visar att den statliga satsningen inneburit att länen under 2017 kunnat utvecklat nya strategier för att arbeta länsgemensamt med insatser inom området psykisk hälsa. Andra handlingsplaner visar att länsnivån inte heller 2017 varit en naturlig plattform för kommunerna och landstingens arbete på området. I anslutning till länsplanerna 2017 har länen skickat in ett flertal dokument som de anser är relaterade till handlingsplanen, exempelvis regionernas egna handlingsplaner för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa.

    Alla län följer upp insatser genomförda 2017. Uppföljningarna tenderar att vara instrumentella i meningen att man mäter om insatser är genomförda eller inte, snarare än att man följer upp resultaten av insatserna. Några län problematiserar uppföljningen av specifika indikatorer, samt länsnivåns möjligheter och svårigheter i relation till uppföljning och utvärderingsarbete.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till den vuxna och äldre delen av befolkningen kunde följande iakttagelser göras:

    • Det fanns en balans mellan generella insatser för psykisk hälsa riktade till en bred målgrupp i termer av hela befolkningen och specifika insatser riktade till en mer specifik målgrupp i termer av personer med långvarig psykisk ohälsa.
    • Insatser riktade till både en bred och en snävare målgrupp befann sig i ett spektrum från främjande insatser, till tidiga insatser och slutligen behandlande och långsiktigt stödjande insatser.
    • Den breddade policyn tycks ha påverkat med vilka perspektiv man betraktar även den traditionella målgruppen, lämpligast uttryckt som ett helhetstänkande som inte bara omfattar stöd och behandling utan även prevention och hälsofrämjande arbete.
    • Handlingsplanerna presenterar även ett antal utvecklingsområden som är av övergripande karaktär. De två teman som förekommer i flest planer är: brukare och närståendes delaktighet samt samverkan och samordning. Detta resultat kan tolkas som områden där hierarkier och maktrelationer, olika gruppers handlingsutrymme och olika syn på uppdrag och professionalitet aktualiseras.

    Sammantaget så är det en mycket jämn fördelning mellan de olika målgrupperna; den breda målgruppen medborgare, och den snävare målgruppen personer med etablerad psykisk ohälsa.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till barn, unga och unga vuxna kunde följande iakttagelser göras:

    • Sammanställningen av planerna visar att det har varit ett trevande arbete i flera län, samtidigt som det i vissa län varit en fortsättning på ett sedan flera år redan påbörjat arbete.
    • Länen har gjort analyser utifrån elevhälsodata, folkhälsodata, riktade enkäter, intervjuer och fokusgrupper. I samband med analysarbetet har SKL gett länen 58 nyckelindikatorer att genomföra sina analyser utifrån. Dessa indikatorer har påverkat länens sökljus, och i förlängningen innehållet i länens handlingsplaner.
    • Handlingsplanerna för barn, unga och unga vuxna präglas av att riskgrupper för psykisk ohälsa identifieras. Tio olika riskgrupper nämns. Asylsökande, nyanlända och ensamkommande, ”hemmasittare” som varken studerar eller arbetar, personer med annan funktionsnedsättning, barn som anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och barn i samhällsvård är de riskgrupper som flest län nämner. Dessa fem riskgrupper finns med bland nyckelindikatorerna.
    • Bland övriga utvecklingsområden, förebyggande, tidiga, behandlande insatser samt övergripande teman, syns tydliga spår av de 58 nyckelindikatorerna. Det finns dock även en lokal variation beträffande riskgrupper, insatser, målgrupper och övergripande teman.
    • Samverkan och delaktighet utgör de viktigaste övergripande utvecklingsområdena även när det gäller övergripande områden med fokus på insatser för barn och unga.

    Länen formulerar sig med några få undantag, ofta svepande kring frågan om kunskapsbaserade arbetssätt. Det finns generellt en lyhördhet för nationella initiativ, där man i planerna kan referera till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU eller SKL med innebörden att sådana statliga satsningar utgår från bästa tillgängliga kunskaper.

    Trots en breddad policy i den nationella satsningen, är många av de specifika arbetssätt och interventioner som nämns i planerna riktade till personer med allvarliga tillstånd eller funktionsnedsättningar. Oaktat den uppmärksamhet som ägnas åt psykosociala interventioner vid allvarlig psykisk sjukdom, är suicidprevention det enskilda insatsområde som dominerar handlingsplanerna.

    Några ”tystnader” som identifierats i materialet är följande: 1, avsaknaden av insyn i det reguljära arbetet, som en följd av att handlingsplanerna fokuserar länens utvecklingsarbete 2, unga vuxna, och specifikt unga flickor och kvinnor utgör inte en prioriterad riskgrupp i länsplanerna, trots att aktuell statistik pekar ut denna grupp som utsatt 3, avsaknaden av familjeinterventioner i länens praktik, trots hög evidensgrad och prioriteringsnivå i nationella riktlinjer 4, avsaknaden av att systematiskt arbeta med brukarerfarenheter på länsnivå.

    I rapportens avslutande del lyfts ett antal reflektioner upp till diskussion. Några saker som diskuteras är:

    • Länsnivåns legitimitet när det inte finns någon politisk nivå att förankra planerna i, eller instans att utkräva ansvar från.
    • Tillitsstyrningens dilemma på länsnivå – staten ingår en överenskommelse med vem?
    • Materialet visar att den breddade folkhälsopolicyn kompletteras med ett perspektiv på ohälsa och sjukdom som värnar om personer med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar.
    • Det breda uppdraget landar i en struktur som tidigare skapats för att arbeta med en specifik målgrupp: personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna tradition påverkar vilka aktörer som är delaktiga även när det gäller den breddade policyn. Det tycks vara svårt att förankra delaktighet hos en breddad aktörskara i länen, t.ex. skolan, så länge det inte finns ekonomiska incitament för att delta.
    • Innebär den breddade policyn ett ”förfrämligande” hos specialistpsykiatrin i arbetet med handlingsplanerna?
  • Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
    Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

    Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

    • Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

    • Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

    • Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

    • Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

    • I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

    Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

  • Boström, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Persson, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Web-baserat stöd i astmavården – en randomiserad kontrollerad studie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka effekten på astmakontroll och lungfunktion av ett web-baserat stödprogram för astmapatienter inom primärvården.

    Metod

    Studien var en 2-armad randomiserad, kontrollerad studie med kvantitativ ansats som pågick under 6 månader. Båda grupperna fick astmavård utifrån hur den bedrivs på vårdcentralerna och interventionsgruppen fick även tillgång till ett nyskapat web-baserat stödprogram (Astmakollen) för astmapatienter. Totalt slutförde 83 deltagare studien, varav 39 ingick i interventionsgruppen och 44 i kontrollgruppen.

    Resultat

    Denna studie visade signifikant förbättring av astmakontroll hos de patienter som haft tillgång till det web-baserade stödprogrammet Astmakollen under 6 månader. Medelvärdet på astma kontroll test i interventionsgruppen steg med 2,23 poäng medan värdet i kontrollgruppen var tämligen oförändrat. Effektstorleken för denna förändring mätt i Cohens

    d var 0,57. Medelvärdet av lungfunktionen i interventionsgruppen steg med 0,3% under studietiden medan den försämrades i kontrollgruppen och effektstorleken uppgick till 0,45. Skillnaden mellan grupperna var signifikant.

    Konklusion

    I denna studie framkommer det att e-hälsa kan ge en förbättrad astmakontroll och bibehållen lungfunktion samt vara ett komplement till dagens astmavård genom att öka tillgängligheten av individanpassad och evidensbaserad vård.

  • Svensson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Games and Extramural Gaming in the Classroom: Teachers’ Perspectives on How They Perceive and Use Games and Extramural Gaming in the Upper Secondary Classroom2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    An increasing amount of people play games in their spare time, especially children and teenagers. Several studies have shown a positive correlation between gaming and ESL grades. It is therefore important to examine how teacher perceive and use games and extramural gaming in their classrooms, which is the aim of this thesis. In order to fulfil this aim, the research questions "how and to what extent are games used in the classroom", "how and to what extent is gaming as an extramural activity used in the classroom" and "what attitudes do teachers have towards using games or extramural gaming in the classroom" were used. Data was gathered using a mixed-methods design with a questionnaire and interviews. The questionnaire was distributed to 53 Swedish ESL teachers (47 of which completed the entire questionnaire), and three Swedish ESL teachers were then interviewed to provide further information. The results showed that games are not used in these teachers’ Swedish EFL classrooms, and students’ interest in games as an extramural activity is only used to a very small extent in their classrooms. The participating teachers’ attitudes were mildly positive to the possibility of students learning from games, and positive to the possibility of student becoming more interested if games were used or referenced in education. However, teachers could generally not see themselves using gaming to their advantage, and many claimed not to know how they would use games or their student’s extramural gaming in the classroom. This suggests a lack of knowledge among the teachers, and a need for further education on the subject so that the full potential of this increasingly popular extramural activity can be taken advantage of in the classroom.

  • Stefan, Vlad
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Datateknik.
    Discrete Event Simulation of a Sawmill Yard Using Multi-Agent System2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In direct reference to the saying “time is money”, nowadays scenario simulations play a key role in the tasks people perform. Optimizing the time length of tasks and synchronizing them properly is essential to increased profits in any line of business.

    In this thesis the Bergkvist-Insjön sawmill yard process will be computer simulated. As the number of trucks arriving at the sawmill is unknown, the unexpected arrival of trucks would produce a high pressure on internal resources and handling operations. The aim of this paper is to optimize the usage of the resources in the Bergkvist-Insjön sawmill, by running three different scenarios built based on the real system simulation.

    Scenario number three, in which a log stacker only has the tasks to unload the trucks and supply the measurement station, has been found most efficient. In the simulation of this scenario, the number of logs processed by the sawmill is the highest one. Also, the time spent by the log stackers between their tasks is the shortest one from all scenarios.

    The results of this thesis revealed that the most efficient improvement of the sawmill yard would be gained by a different tasks’ priority for the operating log stackers.

  • Söderqvist, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Perceptions of extramural English and English in the classroom: Swedish upper secondary students’ writing, reading, listening and speaking skills2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study examines, through the use of a quantitative questionnaire, to what extent Swedish upper secondary students are involved in receptive and productive extramural English activities and what their perceptions are of learning English inside and outside of school. Extramural English (EE) is a term referring to the English students encounter outside school as

    extra means ‘outside’ and mural means ‘walls’. This study also investigates if the students perceive that the extramural English activities facilitate their classroom learning of English, and more specifically in relation to the language proficiencies reading, listening, writing and speaking. The results showed that the students reported being involved in mostly receptive EE activities as the most common activities they reported being involved in daily were related to listening and reading. The listening activities involved watching English-language TV-programs, TV-series and movies with and without Swedish subtitles and reading English texts. 98% of the students perceived that they do learn English outside of school while 68.6% of the students perceived that the English that they learned outside school facilitated classroom learning. The language proficiency the students perceived they developed most outside school was listening as 39% reported they "developed very much". The majority of students also reported to be more comfortable speaking and writing in English outside of school, and 57% indicated that they have learned most of their English knowledge outside of the school environment.

  • Feutrel, Anita
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Une étude sur la corrélation entre la culture et la langue par l’emploi du wolof dans La grève des báttu d’Aminata Sow Fall2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [fr]

    Ce mémoire met en lumière la corrélation qui existe entre l’utilisation d’une langue et sa culture. Pour ce faire, nous nous appuyons sur le roman La grève des bàttu par Aminata Sow Fall (2011). La thèse de départ est que la culture de l’auteur influe sur sa narration ainsi que sur le vocabulaire utilisé. Dans cette étude nous mettons en évidence les traits caractéristiques de la société sénégalaise trouvés dans le texte de ce roman. Nous faisons également un bref survol de l’histoire du Sénégal étant donné que cela influe sur la situation langagière de ce pays, ainsi que dans de nombreuses anciennes colonies françaises. Le Sénégal est pris en étau entre une langue officielle, dans ce cas le français et une langue véhiculaire, ici le wolof, un mélange entre modernité et tradition. Nous démontrerons que cette dualité du langage est indispensable à l’auteur pour exprimer au plus près son ressenti et tout ce qui est lié à la culture du pays.

  • Eriksson, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Westblad, Helena
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem – En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i övriga världen. Sjukdomen har stor påverkan på den drabbade personens liv, livskvalitet och autonomi. Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns mycket att göra för att öka livskvaliteten och stödja personer med demenssjukdom. Generellt sett har utevistelse visat sig ha stor betydelse för personers välmående. Men beroende på den ofta begränsade utemiljöns tillgänglighet och tidsbrist hos omvårdnadspersonalen så kommer många personer med demenssjukdom mer sällan ut än de som självständigt kan sörja för sin utevistelse. Därför är det av vikt att beskriva kunskap om utevistelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vårdvetenskapliga artiklar, av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utevistelse i olika typer av trädgårdar, aktiviteter utomhus och att vistas ute i dagsljus har positiva effekter på personer med demenssjukdom, som ökat välbefinnande, minskat behov av läkemedel, ökad funktionell och kognitiv förmåga. Omvårdnadspersonal och anhöriga har kunskap i att utevistelse kan påverka personer med demenssjukdom positivt, och det är viktigt att möjliggöra utevistelse och erbjuda aktiviteter utomhus som är individuellt anpassade efter behov och förmåga. Slutsats: För personer med demenssjukdom ansågs utevistelsen som positivt, samt en bidragande faktor till att personer med demenssjukdom kände ökad livskvalitet. Aktiviteterna bör vara individanpassade för störst effekt på deras välbefinnande.

  • Cahenzli, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hjort, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård- en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt.

    Syfte:

    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

    Metod:

    En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter.

    Resultat:

    Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön.

    Slutsats:

    Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa.

  • Fjägerås, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Villman, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Måltidssituationer hos personer med demenssjukdom – en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Demenssjukdom är en global sjukdom som ökar i antal insjuknade för varje år. Fysiska och kognitiva förmågor försämras ständigt under sjukdomsförloppet. Det är vanligt att person och/eller personer med demenssjukdom (PMD) drabbas av malnutrition eftersom de glömmer av att äta och hur de ska äta. Vårdpersonalen behöver därför kunskap om hur måltidssituationer för PMD kan anpassas efter de behov som finns och hur matintaget kan ökas.

    Syfte:

    Att belysa aspekter av vårdpersonals kunskap kring måltidssituationer för personer med demenssjukdom på särskilt boende.

    Metod:

    En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Elva artiklar var av kvalitativdesign och fyra artiklar var av mixad design. Databaserna som användes vid artikelsökning var CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Ett huvudresultat visade att vårdpersonalen behövde mer kunskap vid måltidssituationer för att bidra med ökat matintag hos PMD. Genom att vårdpersonalen anpassade måltidssituationer i enlighet med PMD förmågor kunde behoven lättare tillfredsställas. Vårdpersonalen tog hänsyn till bland annat möblering, ljud, ljus och servering för att minska oönskade stimuli vid måltidssituationer för PMD.

    Slutsats:

    Vårdpersonalen hade kunskap men inte tillräcklig för att kunna utföra en optimal omvårdnad till PMD. Behoven bland PMD är många och kunskapsbrist hos vårdpersonalen råder. Kunskapsbristen hos vårdpersonalen om måltidssituationer blir tydliga då PMD inte har tillräckligt matintag för att upprätthålla en god nutritionsstatus.

  • Nielsen, Madelene
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Samuelsson, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Möjliga faktorer som kan påverka omvårdnaden till personer smittade med HIV – en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Humant immunbristvirus förkortas HIV, det är en virussjukdom som smittar via blod och kroppsvätskor. En obehandlad HIV-infektion utvecklas till förvärvat immunbristsyndrom som förkortas AIDS. Sjuksköterskan ska i sin yrkesroll respektera och vårda alla på lika villkor samt främja känsla av sammanhang (KASAM) hos alla patienter, genom ett salutogent synsätt.

    Syfte:

    Syftet är att beskriva möjliga faktorer som kan påverka sjuksköterskors omvårdnad till vuxna patienter med HIV eller AIDS.

    Metod:

    Litteraturöversikt. PubMed och CINAHL var databaser som användes i artikelsökningen, det hittades 15 artiklar som hade kvalitativ och kvantitativ ansats. I dataanalysen sammanställdes artiklarnas resultat som i litteraturöversikten bildade fem olika kategorier.

    Resultat:

    Möjliga faktorer som kan påverka sjuksköterskors omvårdnad till att vårda vuxna patienter som är smittade med HIV eller AIDS är "Kunskap, utbildning och personlig erfarenhet", "Sjuksköterskans förhållningssätt mot personer drabbade av HIV eller AIDS", "Rädsla, osäkerhet och bristande resurser" samt "Sociodemografiska faktorer".

    Slutsats:

    Denna litteraturöversikt har visat att det finns faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd och vilja till att vårda de som är smittade med HIV eller AIDS. De faktorer som utmärkt sig är kunskap, utbildning och personliga erfarenheter, attityder kring personer som är drabbade av HIV och AIDS samt stigmatisering av denna grupp, rädsla och osäkerhet, bristande resurser samt sociodemografiska faktorer.

  • Johansson, Michaela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Larsson, Mattias
    Faktorer som kan påverka patienters följsamhet av egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Patienter kan med hjälp av sin egenvård minska risken för ytterligare komplikationer från sin typ 2 diabetessjukdom såsom följdsjukdomar. Diabetes typ 2 är ett mycket stort problem för samhället där det fortfarande finns stora vinster att göra för patienten och för hälso- och sjukvården. Om fler patienter sköter sin egenvård skulle dessa problem minska och sjukdom samt lidande av diabetes typ 2 minskas.

    Syfte:

    Syftet är att beskriva möjliga faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård vid diabetes typ 2

    Frågeställning:

    På vilket sätt kan sjuksköterskan påverka patientens följsamhet till egenvård?

    Metod

    : Examensarbetet är en litteraturöversikt. Litteratursökning har skett via de vetenskapliga databaserna Pubmed och Cinahl där artiklar har hög kvalitet och med ett etiskt korrekt innehåll valts.

    Resultat:

    Resultatet visar främst att patienternas kunskap om diabetes typ 2 påverkar följsamhet av egenvård i stor grad. Även egenvårdsstöd var en viktig faktor som verkar skydda mot bristfällig följsamhet av egenvård vid diabetes typ 2. Andra faktorer som framkommer är duration, motivation, kön och arv, psykiska faktorer och livsstil. Sjuksköterskan visas på flera olika sätt kunna vara till god hjälp för patienten för att uppfylla skötsamhet till egenvård.

    Slutsats:

    Kunskap, utbildning och egenvårdsstöd är av vikt för patienter med diabetes typ 2 för att minimera de faktorer som påverkar följsamheten negativt vid sjukdomen. Resultaten visar exempel på områden som sjuksköterskan bör ha kunskap om och där han eller hon kan stödja patienter i processen till god följsamhet i sin egenvård. Vidare forskning behövs inom detta område för att ytterligare stärka patientens egenvård.

  • Hillring, Sanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ljudén, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans möjlighet att ge god palliativ omvårdnad inom slutenvården. En litteraturöversikt.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Dagens sjukvård är oftast inriktad på att bota och därför kan palliativ omvårdnad vara utmanande för sjuksköterskan som är ovan att arbeta nära döden. Sjuksköterskan har ett ansvar för att en god omvårdnad ska uppnås, även i palliativa situationer. Behovet av palliativ omvårdnad förväntas även öka vilket innebär att det är av vikt att studera hur sjuksköterskan kan ge en god palliativ omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård. Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör att sjuksköterskan kan ge en god omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som bygger på 14 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna Pubmed, Cinahl samt PsycINFO. Resultat: Vikten av att identifiera och diagnostisera döendet hade betydelse för möjliggörandet av en god palliativ omvårdnad då det ansågs vara betydande för att palliativ vård påbörjades. Ett välfungerande samarbete i teamet hade också betydelse för att kommunikationen var god inom vårdprocessen. Sjuksköterskans attityder till palliativ vård samt hens relation med patienten var även de betydande faktorer för att möjliggöra en god omvårdnad till palliativa patienter. Slutsats: Resultatet visar att en god kommunikation i teamet är av stor vikt för att kunna leverera bra palliativ vård. Faktorer som visade sig underlätta kommunikationen var att vårdlaget arbetar mot gemensamma mål och vårdplaner samt att dessa dokumenterades för att öka kontinuiteten. Det har kunnat påvisats att undervisning om palliativ vård kan göra skillnad och på så sätt säkra att patienten får en bättre vård.

  • Strömberg Hedman, Alexander
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Datorer och tv-spelsanvändningsområden inom demensvården ur ett omvårdnadsperspektiv.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Demenssjukdomar är en växande sjukdomsgrupp i samhället. I Sverige beräknas att mellan 130–150 tusen personer lever med en demenssjukdom. Demens går inte att bota utan det går enbart att bromsa upp förloppet med hjälp av läkemedel. Personer som drabbas av demenssjukdomar får oftast många följdsjukdomar som i förlängningen leder till döden. Med hjälp av dator och tv-spelsanvändning kan demenssjukdomen bromsas med kognitiv träning.

    Syfte:

    Syftet har varit att undersöka nyttan av dator och tv-spelsanvändningsområden inom demensvården.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där fjorton vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar har gjordes via databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. De inkluderade artiklarna har analyserats där likheter och skillnader har jämförts.

    Resultat:

    Resultatet visade att teknologin kan påverka personers kognitiva funktion, fysiska hälsa samt psykiska hälsa. Dator och tv-spelsanvändning har flera positiva effekter så som förbättrad kognitiv förmåga, ökad självständighet och bevarande av egna intressen.

    Slutsats:

    Datorer och tv-spel har fördelaktiga effekter hos personer som lider av en demenssjukdom. Bland annat upptäcktes förbättringar i den psykiska, fysiska och kognitiva förmågan i de granskade studierna. Då ämnet är nytt krävs ytterligare forskning inom ämnet.

  • Toivainen, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östlund, Maja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelser av personcentrerad vård inom demensomsorgen – En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Demenssjukdom är en folksjukdom som beräknas öka i omfattning de närmaste åren. I dagens samhälle stigmatiseras personer med demenssjukdom och synen på demenssjukdom är ofta negativ. För att förbättra den personcentrerade vården till personer med demenssjukdom behöver sjuksköterskans svårigheter i arbete med detta kartläggas.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa vilka svårigheter sjuksköterskan upplever i arbetet med personcentrerad vård inom demensomsorgen.

    Metod:

    En litteraturöversikt med ett resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL med sökorden Person-Centered, Dementia, Nursing och Approach. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Artiklarnas resultatdelar analyserades genom att söka efter skillnader och likheter. Dessa skillnader och likheter sammanställdes i kategorier.

    Resultat:

    Resultatet baseras på dessa fyra kategorier: Sjuksköterskans svårigheter i kommunikation till personer med demenssjukdom, Sjuksköterskans och övrig vård- och omsorgspersonals negativa attityder, Kompetens- och kunskapsbrist och Hur sjuksköterskan påverkas av organisationens struktur – som tidsbrist och bristande stöd.

    Slutsats:

    Denna litteraturöversikt har identifierat vilka svårigheter sjuksköterskan upplever i arbetet med personcentrerad vård inom demensomsorgen. Svårigheterna som identifierades var på individ-, team- och organisationsnivå. Slutsatsen av detta är att det krävs en förändring på dessa nivåer för att förbättra den personcentrerade vården inom demensomsorgen.

  • Hård, Arthur
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    The Past Tenses of Early Middle Japanese2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Early Middle Japanese is one of the oldest attested stages of Japanese.

    Its rich legacy consists of several literary works from the Heian era (7

    th

    to 11

    th centuries), some of which are still appreciated and widely read

    today. Despite a long tradition of research both within and outside

    Japan, quite a few details of the language remain incompletely

    understood. The present study addresses a long-standing question in

    the verbal domain of Early Middle Japanese, namely the semantics of

    the two so-called “past tenses” in

    -ki and -ker-. I tested the major

    hypotheses regarding their use by means of qualitative, corpus-based

    methods. Specifically, I trained a machine learning algorithm to

    predict which is likeliest of

    -ki and -ker- given a set of grammatical and

    semantic variables. Analysis of the results indicates that the suffixes

    likely embody a contrast between witnessed and non-witnessed past

    tense. It is also possible that mirativity—the grammaticalized

    expression of surprise at learning something unexpected—and aspect

    influence the choice of past tense suffix.

  • Barakat, Serena
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Chathuranga, Mahesh
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Improving Hashtag Recommendation for Instagram Images by Considering Hashtag Relativity and Sentiment.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Extracting knowledge from user-generated content (UGC) in social media platforms is a very hot research topic in the area of machine learning, nonetheless, the main challenge resides in the fact that UGC carries inference, abstraction and subjectivity alongside objectivity. With the aim of recognising the importance of subjectivity as an influential aspect for providing humanoid results from a machine learning algorithm, this study proposes a novel approach to improve Instagram hashtag recommendation by considering sentiment that can be expressed for images. Two main points are studied in this thesis; evaluating the relativity of Instagram image to hashtag for both objective and subjective features of an image and the effect of sentiment on said relativity. This work examines three machine learning methods for hashtag recommendation: AWS service, developed algorithms with and without sentiment considerations. The models are tested on a collected dataset of de-identified Instagram posts in location London gathered from public profiles. The results show that considering sentiment significantly improves Instagram hashtag recommendation.

  • Agerberg, Alexandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Tyska.
    Digitale Kompetenzen auf dem Stundenplan2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim:

    the paper at hand has four aims. Firstly, it examines teachers’ own understanding of the term digital competence. Secondly, a closer look is taken at how teachers assess their own digital competence. For this purpose, the term digital competence was divided into three aspects: technical, didactical and theoretical competences all of which shed a different light on the main term digital competence but are equally important in the implementation of digital competence in successful teaching and as according to the changes made to the Swedish curriculum in 2018. Thirdly, this paper tries to investigate how often digital competence and digital tools and media are implemented in language teaching and fourthly, a look is taken at what digital tools and media are at the teachers’ disposal and how their use is applied.

    Design/methods/ approach:

    Empirical study made with the help of an online questionnaire which was sent do different secondary schools in Sweden inviting language teachers to participate. The answers given in the survey are analysed and quantitatively and qualitatively presented. The results found are discussed and compared with other recent literature and research papers in the field of ICT and digital competence in teaching.

    Findings:

    according to the results, the author of this paper found that the teachers who participated in this study have a very varied understanding of the term digital competence. The definitions given reflect the terms complexity and the individual relations to the term itself and what importance is given to the digital tools and media associated. When asked to assess their own digital competences, which were divided into technical, didactical and theoretical digital competences, the participating teachers gave their own competences a generally high rating. Nevertheless, differences can be noted and the assessment, although generally high for all the competences involved, does show a falling curve in which the participants rate their technical digital competence at the highest and their theoretical digital competence at the lowest.

    According to the results analysed, digital tools and media are implemented in teaching on a regular and even daily basis and teachers generally have a broad variety of tools and media at their disposal. However, the study shows that the frequent use of these tools does not seem to have had an impact or changed the basic way they are applied in language teaching. A comparison with earlier studies and literature shows that a lack of methods may be the reason for the stagnation of development in this field.

  • Erkers, Sofia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rupertsson, Elisabet
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Missbruk och beroende hos legitimerad vårdpersonal – En enkätstudie.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet var att undersöka vilken kännedom och hantering av rutiner samt vilket preventivt arbete som legitimerad vårdpersonal i ledarställning inom primärvård har om missbruk och beroende hos anställd legitimerad vårdpersonal.

    Metod:

    Studien har genomförts som en deskriptiv enkätstudie. En kvantitativ metod valdes för att få nå en större population under en kort tidsperiod.

    Resultat:

    I studien framkom att majoriteten av de tillfrågade respondenterna i ledarställning hade ledarskapsutbildning och det ingick för de flesta om missbruk och beroende. Studien visar att de arbetar mer eller mindre preventivt med missbruk och beroendefrågor hos sin personal. Det framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning anser sig ha tillräcklig kännedom om missbruk och beroende. De belyser vikten av vidareutbildning inom området samt att de behövs diskuteras mer på arbetsplatsträffar om missbruk och beroende.

    Slutsats:

    I studien framkommer att de arbetar preventivt genom att använda den lokala rutin som finns rörande alkohol och missbruk. De lokala rutinerna hos landstinget och kommunerna skiljer sig åt då landstinget har en gemensam rutin för hela Dalarna, medan kommunerna har egna rutiner. Vidare framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning har kunskap om missbruk och beroende.

  • Lok Hansson, Caroline
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Olsen, Wenche
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans motivationsarbete för livsstilsförändringar hos patienter med svårläkta bensår – en kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien var att utforska distriktssköterskors användning av MI för livsstilsförändringar hos patienter med svårläkta bensår.

    Design

    Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats.

    Metod

    Författarna intervjuade åtta distriktsjuksköterskor som arbetar på vårdcentral. Dessa distriktsjuksköterskor arbetade med patienter med bensår. Författarna använde sig av en kvalitativ design där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades.

    Resultat

    I studien framkom det att patienter som tog till sig råd om livsstilsförändringar upplevde distriktssköterskorna hade en högre livskvalité. Dock kunde distriktssköterskorna uppleva en lägre livskvalité hos patienter som hade mycket smärta av såren, trots att de tog till sig de råden om livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och använde sig av MI i sina samtal under besök, dock användes endast vissa delar och inte hela konceptet av MI. De delar man använde sig av var öppna frågor, bekräftelse och sammanfattning.

    Slutsats

    I studien framkommer det att det är av stor vikt att arbeta personcentrerat vid behandling av sår, samt att motivera patienten att vara delaktig i sin behandling för bästa resultat. Författarna tror att med mer utbildning i MI och att MI används som hjälpmedel för att motivera varje enskild individ för livsstilsförändringar ger en förbättrad möjlighet till att få patienten mer motiverad, delaktig i sin vård och därmed få en förbättrad livskvalité och förbättrad läkning av det svårläkta bensåret.

  • Cato, Cristin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ödman, Stefan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenhet av förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring: - En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Det finns ett fastställt samband mellan undernäring och

    trycksårsutveckling. Förekomsten av undernäring bland patienter inom slutenvården

    har ökat de senaste åren trots att riskbedömningsinstrument finns i organisationerna.

    Trycksår är fortsatt en av de vanligaste vårdskadorna med en bristande

    patientsäkerhet och en negativ påverkan på patientens livskvalitet.

    Syfte

    : Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors arbete med förebyggande

    omvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring.

    Metod

    : Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa

    befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget.

    Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och Pubmed publicerade

    mellan år 2008

    –2018. 19 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och

    sammanställdes till resultatet.

    Resultat

    : Sjuksköterskor förefaller ha en positiv attityd till förebyggande åtgärder

    mot trycksår och undernäring medan kunskapsnivån var generellt låg.

    Sjuksköterskorna skattade den egna kliniska bedömningen högt och upplevde att

    tidsbrist, hög arbetsbelastning och svårt sjuka patienter utgjorde hinder för fullgod

    tillämpning av förebyggande åtgärder. Det framkom organisatoriska brister för ett

    adekvat nyttjande och implementering av riskbedömningsinstrument. Avsaknaden

    av riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet kunde resultera till en bristande

    patientsäkerhet med onödigt lidande och förlängd vårdtid.

    Slutsats

    : I resultatet framgår att majoriteten av sjuksköterskorna värderar

    nutritionen högt i det förebyggande och behandlande trycksårsarbetet men

    kunskapsnivån och tillämpningen av åtgärder var generellt låg. Införande av

    behandlingsriktlinjer kan leda till en ökad kunskap och implementering av

    trycksårsbehandling och nutritionsvård i det kliniska arbetet.

  • Björk, Mikaela
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Pers, Elina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Fria och lärarstyrda bildaktiviteter: En studie om fem pedagogers förhållningssätt inom bildskapande i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger arbetar med barns bildskapande. Studien innefattade även att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att minska könsstereotypa skillnader i barns bildskapande. Vi använder oss av kvalitativa gruppintervjuer på två förskolor för att synliggöra pedagogernas erfarenheter och uppfattningar om deras arbete inom bildskapande. Den sociokulturella teorin samt teorin om genusordning är verktyg för att analysera pedagogernas uttalanden och därmed få syn på olika förhållningssätt som råder på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogerna har en medvetenhet om att barns bildskapande är en viktig kommunikationsform, samt att det kan användas för att tillägna sig kunskaper i andra ämnen men även för att bildskapandet har ett värde i sig. Därför är bildskapande i olika former någonting som ingår i förskolornas vardag, både som fria och lärarstyrda aktiviteter. Vidare uppvisar pedagogerna en medvetenhet om att det råder olikheter i flickors och pojkars bildskapande, vilka de försöker minska genom att ha ett jämställt förhållningssätt.

  • Lönegren, Amelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Stoor, Angelica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Barns inflytande i planerade aktiviteter i förskolan: En kvalitativ studie om några förskollärares resonemang om barns inflytande2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få kunskap om hur makt och normer påverkar barns inflytande i förskolan. Vi har valt att rikta fokus mot hur förskollärare ger barn inflytande i planerade aktiviteter inomhus. Studien utgår från en kvalitativ metod där vi intervjuat sex olika förskollärare i direkt anslutning till observationer som vi genomfört av planerade aktiviteter. Med planerade aktiviteter avses de aktiviteter som förskollärare planerar och leder med ett tydligt didaktiskt mål. Det insamlade materialet har analyserats utifrån olika maktbegrepp som hämtats från Michel Foucaults förståelse av makt. Vårt analytiska verktyg för bearbetning av det insamlade materialet har tolkats utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell som bygger på Roger Harts “Ladder of participation”. Det är modeller som tillsammans med Paulo Freires teorier pekats ut som användbara i arbetet med barns inflytande. Tidigare forskning lyfter att barn enbart kan få fullt reellt inflytande i den fria leken. Samtidigt som det finns utrymme för fri lek i förskolan är en stor del av barnens tid på förskolan planerad med aktiviteter som förskolläraren och/eller arbetslaget leder. Vår studie visar att barn får inflytande i planerade aktiviteter men att makt och normer kan begränsa barns inflytande då förskollärare har en tendens att styra barn i en önskvärd riktning. Samtidigt finns det en vilja hos förskollärarna att bidra till en verksamhet som låter barn, på både ett verbalt och icke-verbalt sätt, ta plats och kunna påverka.

  • Ekman Källkvist, Isabella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rothman, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Arbetsrelaterade stressfaktorer hos sjuksköterskor– En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Att arbeta som sjuksköterska ses idag som ett stressigt yrke där sjuksköterskor

    möter arbetsrelaterade stressfaktorer i det dagliga arbetet. Trots att arbetskraven har ökat ska

    sjuksköterskan kunna genomföra en god omvårdnad och ha kunskap inom flertal områden. Det

    är betydelsefullt att belysa vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans arbete för att

    kunna ge en god och säker vård och för att minska stressen hos sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet

    var att beskriva arbetsrelaterade stress faktorer hos sjuksköterskor.

    Metod: En litteraturstudie

    har genomförts med hjälp av kvantitativa och kvalitativa artiklar, femton artiklar inkluderades.

    Resultat:

    Arbetsrelaterade stressfaktorer hos sjuksköterskor identifierades såsom hög

    arbetsbelastning, samarbetsproblem och konflikter samt emotionella stressfaktorer vilket

    påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete negativt.

    Slutsats: Det är viktigt att belysa

    arbetsrelaterade stressfaktorer för att förebygga stress på arbetet och för att ge sjuksköterskor

    en bättre arbetsmiljö vilket i sin tur leder till patientsäker vård.

  • Hirsi, Sucdi
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Deeg Jimcaalle, Farhia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskans beredskap- En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : Studier visar att en av tre kvinnor världen över har blivit utsatta för våld. Undersökningen Slagen dam visar att cirka hälften av Sveriges kvinnor har blivit utsatta för sexuella-och fysiska hot någon gång efter de fyllt 15 år. Våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser och är ett av världshälsoproblemen. Kvinnor som har blivit utsatta för våld söker sig ofta till vården. Därför har hälso-sjukvården en nyckelroll till att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor.

    Syfte:

    Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilken beredskap som finns för sjuksköterskor att bemöta våldsutsatta kvinnor.

    Metod

    : Designen är en litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna Cinahl, Pubmed och Web OF Science.

    Resultat

    : Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och visar tre huvudområden: Vikten av utbildning, Sjuksköterskans beredskap i mötet med den våldsutsatta kvinnan och organisatoriska faktorer. Resultatet visade att vårdpersonal har brist på utbildning och beredskap för att kunna möta kvinnor som har blivit utsatta för våld. Förutom att det finns brist på beredskap finns det också tidsbrist samt kommunikationsbrist mellan myndigheterna något som ytterligare motverkade chansen till att stödja våldsutsatta kvinnor.

    Slutsats

    : Utifrån föreliggande litteraturöversikt kan slutsatsen dras att tydliga riktlinjer, utbildning, övning, beredskap behövs och program/ rutiner för att kunna stödja den våldsutsatta kvinnan. Det är vidare avgörande att få stöd från organisatorisk ledare för att kunna uppnå förändring.

  • Nestler, Grit
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Wigg, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kommunikationshjälpmedel vid språkbarriärer i vården – En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    : God kommunikation mellan patient och vårdpersonal i en vårdsituation är en förutsättning för god omvårdnad med personcentrering. Patientberättelsen är en viktig grund för personcentrerad vård. Det finns i dag patienter inom svensk hälso- och sjukvård som inte talar eller förstår varken svenska eller engelska. Verbal kommunikation är då inte möjlig. Problemet kan bli mer påtagligt i framtiden eftersom globalisering medför en ökad rörlighet mellan länderna och konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringar leder till stora migrationsströmmar.

    Syfte

    : Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka patientens och vårdpersonalens upplevelser av att använda kommunikationshjälpmedel vid språkbarriärer.

    Metod

    : Studien genomfördes som en litteraturstudie. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar.

    Resultat

    : Följande åtta kategorier identifierades: tvåspråkig vårdpersonal, interaktiva kommunikationsprogram, tvåspråkiga kort, röstkort med inspelad information, audiofiler, böcker, informationsbroschyr med frågelista och anhörigtolkar. Denna litteraturöversikt visade att både patienter och vårdpersonal uppskattade de identifierade kommunikationshjälpmedel positiva vid språkbarriärer. Det visade sig att de interaktiva kommunikationshjälpmedel och tvåspråkiga kort var de mest uppskattade kommunikationshjälpmedlen.

    Slutsats

    : Denna litteraturstudie visade att kommunikationshjälpmedel möjliggör kommunikation mellan patient och vårdpersonal vid brist av professionell tolkning. Det betonas dock att alternativa kommunikationshjälpmedel inte kan ersätta en professionell tolk och vårdpersonalen får avgöra vad som är lämpligast beroende på situationen.

  • Pettersson, Hanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sveningsson, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans förebyggande av vårdrelaterade urinvägsinfektioner - en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom svensk sjukvård. Varje år drabbas 65 000 personer av en vårdrelaterad infektion, av dessa är 14 % urinvägsrelaterad. Detta medför onödigt lidande för patienten, men ger också upphov till förlängda vårdtider och ökade kostnader för hälso- och sjukvården.

    Syfte:

    Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att minska förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner.

    Metod:

    Studiens design var en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken var kvantitativa och två stycken var kvalitativa. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och Cinahl, valda artiklar granskades med granskningsmallar och sammanställdes sedan i resultatet.

    Resultat:

    Resultatet visade att ett förebyggande arbete kring rutiner vid kateterisering innebar minskade risker för att drabbas av urinvägsinfektioner. Utbildning och ökad medvetenhet kring hygien visade sig ha en positiv effekt både hos patienter och bland personal. Det påvisades även ett positivt samband med ett ökat vätskeintag samt kosttillskott i form av tranbärskapslar.

    Slutsats:

    För att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner krävs det att sjuksköterskan har en följsamhet i det förebyggande arbetet. Utbildning bland personal och patienter, större medvetenhet kring basala hygienrutiner och korrekt rutiner vid kateterisering har en stor betydelse i det preventiva arbetet.

  • Bohlin, Maria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Eleonore
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Personcentrerad vård i praktiken: Identifiering avbarriärer ur ett sjuksköterskeperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund

    bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt

    hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården

    står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat

    förhållningssätt i den dagliga vården.

    Syfte:

    Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i mötet med patienten.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på

    16 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta

    personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra

    kategorier:

    Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt

    Kommunikation och Patient berättelsen.

    Resultatet tyder på samarbetssvårigheter

    mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt

    rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och

    bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat

    förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid

    påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var

    en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet.

    Konklusion:

    Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal

    barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med

    patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt

    arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en

    del av den dagliga praktiken.

  • Andersson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Forslund, Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patientens följsamhet tillkompressionsbehandling av venösa bensår – Enlitteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i

    EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den

    viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är

    kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder

    kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som

    använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs

    lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande

    problem.

    Syfte:

    Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till

    kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett

    genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som

    påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av

    smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos

    nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget

    ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse

    varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår.

    Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till

    sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra

    faktorer som påverkade följsamheten.

    Slutsats:

    Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både

    hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra

    för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera

    om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att

    förhindra recidiv.

  • Hussein Elmi, Ifraax
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Palomaa, Ida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kommunikationssvårigheter inom transkulturell omvårdnad – en litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Sverige har blivit ett mångkulturellt land. Detta kan leda till

    svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Dessa hinder kan

    leda till missförstånd och felbedömningar i vården.

    Syfte: Syftet var att beskriva

    transkulturell omvårdnad och kommunikation.

    Metod: Studien genomfördes som

    en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar hittades via databaserna

    PUBMED och CINAHL. Artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och

    sammanställdes i resultatet.

    Resultat: I analysen av artiklarna framkom tre

    kategorier och fem subkategorier: Upplevelsen av transkulturell vård med

    subkategorierna: Patientens upplevelse och sjuksköterskans upplevelse.

    Språkbarriärer utan subkategorier. Strategier för att skapa en god kommunikation

    med subkategorierna: professionell tolk, anhörig som tolk och flerspråkiga

    vårdgivare. Det fanns svårigheter i att införskaffa sig kunskap om de olika

    kulturerna. Bristen på kommunikation ledde till att patienten inte upplevde

    delaktighet och autonomi i sin vård. Tolkar och flerspråkiga sjuksköterskor ansågs

    kunna bryta språkbarriärerna.

    Slutsats: Sjuksköterskorna hade inte tillräcklig

    kunskap om transkulturell omvårdnad, vilket ledde till en rädsla hos

    sjuksköterskorna att göra misstag och orsaka förolämpning. Sjuksköterskor som

    var flerspråkiga utnyttjades och anhöriga användes istället för att ta in en

    professionell tolk. Språkbarriärerna skapade hinder i kommunikationen mellan

    patienten och sjuksköterskan och hotade patientsäkerheten som till exempel

    utfallet av identitetskontroller vid medicinadministreringar. Även patienterna

    kände sig begränsade av språkbarriären då de inte kunde förmedla sina känslor om

    sin situation.

  • Annerberg, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Fändrik, Anna Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att vetenskapligt förankra ett yrkeslärarprogram: Erfarenheter från ett utvecklingsprojekt2018Inngår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 8, nr 3, s. 124-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Demands on the scientific foundation of Swedish Vocational Teacher Education has led to a development project on academic competence at Dalarna University in 2018. The project contained two sub-projects; the construction of a matrix, to display the progression of students’academic competence; and the implementation of a series of seminars on VET research. This article presents the point of departure and the methods used, together with the results of mappings and analysis of four different aspects of academic competence. This inventory of features of academic competence in teacher education, evokes a wide range of questions onthe meaning and consequence of scientific foundation, the research-practice relationship and concrete questions concerning course content.

  • Bergendahl, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lövstrand, Madelene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans preoperativa information för patientens postoperativa smärtupplevelse: - En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Höftkirurgi är ett vanligt ingrepp både som elektivt och akut. Sjuksköterskans arbete inkluderar preoperativ information vilken oftast ges muntligt. Studier visar att smärta ofta är ett problem postoperativt. Tidigare forskning har även kommit fram till att patienter önskar vara välinformerade om det postoperativa förloppet för att kunna vara delaktiga i sin egen vård.

    Syfte

    : Syftet var att utifrån aktuell forskning undersöka betydelsen av olika sätt att informera patienter preoperativt avseende smärta och smärtbehandling för patientens postoperativa smärtupplevelse vid höftkirurgi.

    Metod

    : En litteraturöversikt gjordes genom att söka artiklar på databaserna CINAHL och PubMed. En granskningsmall användes där valda artiklar kvalitetsgranskades och endast artiklar av minst medelhög kvalitet användes. Arbetet grundas på 17 artiklar som delades in i huvudkategorierna elektiv, akut, information och smärta.

    Resultat

    : Ett samband mellan preoperativ information och postoperativ smärta hittades i 13 artiklar. Sambandet visar att den givna informationen skapade förutsättningar för patienterna att hantera den postoperativa smärtan. Vid elektiv kirurgi fanns bättre förutsättningar för patientaktiverande preoperativa utbildningar. Preoperativa individuella strategier identifierades.

    Slutsats

    : Merparten av studierna syftar till att preoperativ information används för att kunna minska postoperativ smärta genom att öka patienternas delaktighet och copingförmåga. Då samband hittats hos de flesta av artiklarna i denna litteraturstudie stärker detta sannolikheten att det finns ett samband mellan sjuksköterskans preoperativa information och patientens postoperativa smärtupplevelse.

  • Lilliestam, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Digital glosinlärning i ämnet moderna språk: En studie i vilka attityder, erfarenheter och kunskaper en grupp elever och lärare har vad gäller digital glosinlärning imoderna språk2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjustudie undersöks här vilka attityder, erfarenheter och kunskaper en grupp elever och lärare har vad gäller digital glosinlärning i ämnet moderna språk. Bakgrunden är Skolverkets vision om att grundskolan år 2022 ska ge eleverna en adekvat utbildning inom digital kompetens. Den teoretiska ramen behandlar det sociokulturella perspektivet på lärande. Forskningen som presenteras behandlar olika perspektiv på och strategier för ordinlärning samt hur man lär ut ord i språkundervisningen. Resultatet i undersökningen visar att den undersökta gruppen är väl insatt i digital ordinlärning. Resultatet pekar också på att digitala glosinlärningsprogram är användarvänliga verktyg som passar många olika elever, svårighetsgrader, lärandestilar och inlärningssätt. Inlärningen blir tidseffektiv, eleverna hinner träna fler gånger under samma tidsperiod jämfört med analog glosträning. Eleverna får dessutom omedelbar feedback och läxan kan inte tappas bort, eftersom den finns tillgänglig i molnet och inte på lösa lappar eller i boken. Digital glosinlärning kan även höja motivationen hos eleverna men det är inget självändamål. Nackdelar som synliggjordes var att orden inte lärs in i en kontext vilket kan göra att orden glöms snabbare. Glosinlärningsprogrammen rättar dessutom strängt vid stavning vilket kan vara problematiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Koncentrationen på glosinlärningen kan även sjunka för de som inte har självdisciplin att hålla sig borta från andra sajter. Studien visar att elever med högre betyg var något mer benägna att använda digitala glosinlärningsprogram. Ett fåtal elever ansåg sig ha sämre IT-vana, och samtliga dessa var flickor. Undersökningen visar också att de digitala programmen ställer höga krav på lärarnas språkliga kompetens och noggrannhet så att orden skrivs in rätt i programmen. Skolan behöver också se till att en god trådlös uppkoppling finns så att eleverna kan använda de digitala programmen utan avbrott.

  • Wolters, Paula
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Inlärarstrategier i franska som andraspråk enligt Oxfordmodellen: En intervjustudie med andraspråksinlärare i Frankrike2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera förekomsten av strategier hosandraspråksstuderande i franska. Den syftar även till att utveckla och analyserafaktorer som kan påverka valet av strategi.Den teoretiska förankringen är en kategorisering av inlärarstrategier utifrånden amerikanska språkprofessorn Rebecca L Oxfords modell. Frågeställningen idetta arbete är vilka direkta och indirekta strategier som är vanligt förekommandehos andraspråksinlärare (L2) och på vilket sätt de beskriver dessa som användbaraoch effektiva. I analysen belyses faktorer som kan påverka val av strategi.Resultatet visar att L2 använder ett stort antal direkta och indirektastrategier för att lära sig andraspråket. De har en instinktiv och medveten förmågaatt välja strategi utifrån uppgift och mål. Högmotiverade och studievana L2använder inlärarstrategier som har fungerat väl i tidigare studiesammanhang. Demindre studievana finner instinktiva vägar, metoder och strategier tillandraspråket. Extroverta L2 använder fler indirekta strategier medan introverta flerdirekta.Studiematerialet består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sexstuderande L2 och två undervisande andraspråkslärare. Samtliga intervjuer ärutförda i Frankrike i juli månad 2018.

  • Joons, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Hur undervisar man i moderna språk elever som har diagnostiserade Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.

  • Hermansson, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Östman, Gabriella
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Vårdvetenskap.
    Psykiatrisjuksköterskans personcentrerade vård av vuxna med föräldrar som har alkoholmissbruk – En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa som kan ha sin grund i att ha vuxit upp med alkoholberoende föräldrar är problematisk. Psykiatrisjuksköterskan bör vara medveten om hur en främjad psykisk hälsa för denna målgrupp kan uppnås inom den psykiatriska vården. Det är därför viktigt att beskriva hur psykiatrisjuksköterskor arbetar personcentrerat med denna patientgrupp i vårdsituationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur psykiatrisjuksköterskan inom vuxenpsykiatrin genom personcentrerad omvårdnad främjar psykisk hälsa för vuxna med föräldrar som har ett alkoholmissbruk. Metod: Data samlades in från sex semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatmaterialet presenterade följande kategorier: Skapa förtroende och tillit, Identifiera behov av insatser, Arbeta i team kring patienten, Få patienten att ta ansvar för sina egna val samt Låta patienten påverka planerade insatser. Slutsats: Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att motivering och stärkande av patienten att ta ansvar var centrala aspekter.

  • Björnemalm, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Grip, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Kvinnor med bröstcancer och deras erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är efter lungcancer den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer består vanligtvis av operation, där det cancerdrabbade bröstet tas bort, mastektomi. Både att få diagnosen bröstcancer och att genomgå mastektomi kan medföra komplexa förändringar för kvinnans identitet, samt innebära lidande, ångest och förändrad självbild. Så långt det är möjligt ska målet för omvårdnaden vara att kvinnan som vårdas ska vara självständig, samt uppleva hälsa. Sjuksköterskan måste ha kommunikativa färdigheter för att upprätthålla personcentrerad vård.

    Syfte:

    Att sammanställa kunskap om vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av omvårdnad efter genomförd mastektomi.

    Metod:

    En litteraturöversikt. Resultatet är baseras på 14 vetenskapliga artiklar.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis hade vårdpersonalen svårt att tillgodose kvinnornas behov efter genomförd mastektomi. Resultatet visar att kvinnorna hade erfarenhet av bristfällig information av vårdpersonalen om rehabilitering och komplikationer efter mastektomin. Vårdpersonalen saknade kunskap om komplikationer som kan uppstå efter mastektomi för att tillgodose kvinnornas behov. Studiernas resultat indikerade att kvinnorna saknade uppföljning efter mastektomi. Kvinnorna var nöjda med vårdpersonalens känslomässiga stöd och att vårdpersonalen var stöttande, gav information samt att de var tillgängliga för frågor. Kvinnorna önskade att vårdpersonalen ska tillhandahålla ett personcentrerat förhållningssätt.

    Slutsats:

    Både positiva och negativa erfarenheter framkom i resultatet för litteraturöversikten gällande kvinnornas erfarenheter av omvårdnad efter genomförd mastektomi. Majoriteten av kvinnorna i de valda studierna ansåg att vårdpersonalen inte kunde tillgodose deras behov.

  • Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Andraspråkselevers syn på användandet avmodersmål i svensk skola: En intervjustudie av fyra elever på högstadiet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka andraspråkselevers attityd till

    modersmålsundervisning, samt andraspråkselevers syn på användandet av

    modersmål i den svenska skolan. Studien består av fyra intervjuer med

    andraspråkselever som belyser modersmålet som en resurs för språkinlärning.

    Undersökningens resultat stärker det som tidigare forskning kommit fram till

    gällande erkännandet av elevers språk, kultur och identitet för skolframgång.

    Denna studie bekräftar att modersmålet stärker elevernas andraspråkutveckling,

    studien visar även att eleverna upplever modersmålet som det främsta verktyget

    för att utveckla språk och ämneskunskaper inom svensk skola. Resultatet i denna

    studie bekräftar även att språk och identitet är starkt sammankopplade.

  • Logara, Elin
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    Flerspråkighet, etnicitet och kultur i läromedel: En studie av två SVA-läroböcker2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkighet, etnicitet och kultur i tvåläroböcker i svenska som andraspråk för gymnasiet. Tidigare forskning har visat påförekomsten av etnocentrism i läromedel, men forskningen kring SVA-läromedel ärbegränsad. Den här studien ämnar därför att undersöka innehållet i SVA-läroböckermed hänsyn till de andraspråkselever som ska använda dem.En kombination av analysmetoder används i undersökningen: innehållsanalys ochdiskursanalys. Innehållsanalysen visar att majoriteten av de personnamn somförekommer i läroböckerna är svensketniska. Ytterligare en analys av data visar enstor övervikt av namn från Europa och Nordamerika. Resultaten pekar på etnisk ochkulturell homogenitet.Diskursanalysen visar på förekomsten av två diskurser i vardera läroboken. Den enakallas i uppsatsen för diskursen om flerspråkighet som resurs. Flerspråkighet beskrivsi läroböckerna som en tillgång för individ och samhälle, vilket skulle kunna stärkaandraspråkselevers flerspråkiga identiteter. Den andra diskursen kallas för vi ochdom-diskurs. Det som beskrivs som svenskt utgör ofta utgångspunkten för texternaoch står för det normativa vi. Det sätts ibland i kontrast till de andra, som representerasav andra kulturer och etniciteter än svensk. Analysen visar således på att etnocentrismoch andrafiering förekommer i innehållet. De här dragen är starkare i den ena avläroböckerna.En samhällelig vi och dom-diskurs reproduceras i läroböckerna, vilken underordnardem som inte passar in i den svenska normen. Det är problematiskt med tanke påmålgruppen andraspråkselever, eftersom många har utländsk bakgrund och/ellerannan kultur än svensk.Ytterligare en slutsats som dras är att läroböckerna delvis missar att dra nytta avandraspråkselevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom behöver lärareha kunskap så att de kan granska läromedel med kritisk blick.

  • Frisk Torell, Matilda
    et al.
    Strömsöe, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Medicinsk vetenskap.
    Herlitz, Johan
    Claesson, Andreas
    Svensson, Leif
    Börjesson, Mats
    Outcome of exercise-related out-of-hospital cardiac arrest is dependent on location: Sports arenas vs outside of arenas.2019Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, nr 2, artikkel-id e0211723Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The chance of surviving an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) seems to be increased if the cardiac arrests occurs in relation to exercise. Hypothetically, an exercise-related OHCA at a sports arena would have an even better prognosis, because of an increased likelihood of bystander cardiopulmonary resuscitation (CPR) and higher availability of automated external defibrillators (AEDs). The purpose of the study was to compare survival rates between exercise-related OHCA at sports arenas versus outside of sports arenas.

    METHODS: Data from all treated exercise-related OHCA outside home reported to the Swedish Register of Cardiopulmonary Resuscitation (SRCR) from 2011 to 2014 in 10 counties of Sweden was analyzed (population 6 million). The registry has in those counties a coverage of almost 100% of all OHCAs.

    RESULTS: 3714 cases of OHCA outside of home were found. Amongst them, 268(7%) were exercise-related and 164 (61.2%) of those occurred at sports arenas. The 30-day survival rate was higher for exercise-related OHCA at sports arenas compared to outside (55.7% vs 30.0%, p<0.0001). OHCA-victims at sports arenas were younger (mean age±SD 57.6±16.3 years compared to 60.9±17.0 years, p = 0.05), less likely female (4.3% vs 12.2%, p = 0.02) and had a higher frequency of shockable rhythm (73.0% vs 54.3%, p = 0.004). OHCAs at arenas were more often witnessed (83.9% vs 68.9%, p = 0.007), received bystander CPR to a higher extent (90.0% vs 56.8%, p<0.0001) and the AED-use before EMS-arrival was also higher in this group (29.8% vs 11.1%, p = 0.009).

    CONCLUSION: The prognosis is markedly better for exercise-related OHCA occurring at sports arenas compared to outside. Victims of exercise-related OHCA at sports arenas are more likely to receive bystander CPR and to be connected to a public AED. These findings support an increased use of public AEDs and implementation of Medical Action Plans (MAP), to possibly increase survival of exercise-related OHCA even further.

  • Blomstrand, Lisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Mattsson, Josefin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Olika informationskällors betydelse för kunskap inom sexoch samlevnadEn kvantitativ enkätstudie om ungdomars inhämtande av kunskap: inom sex och samlevnad2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hela samhället berörs av bristande kunskap och dåliga attityder kring sexualitet och sexuell

    hälsa. Syftet med studien var att beskriva ungdomars användning och upplevelse av informationskällor

    bland olika kunskapsområden inom sexualitet och sexuell hälsa, med en enkät.

    Resultatet visade att vänner/partners är den mest värdefulla informationskällan. Pornografi är

    en värdefull källa för kunskap om ”sätt att ha sex” och sociala medier är en värdefull källa för

    HBTQ+. Mest tillförlitliga informationskällorna var föräldrar/vårdnadshavare, ungdomsmottagning

    och vänner/partner. Den upplevda kunskapen om sex och samlevnad överlag uppnådde

    nivån “måttlig”, med bäst kunskaper inom preventivmedel och säkrare sex, och det

    viktigaste kunskapsområden upplevdes vara relationer. Studiens betydelsefullaste resultat visade

    att ungdomars upplevda kunskapsnivå inom ett område och upplevd tillförlitlighet av en

    källa korrelerar med hur värdefull ungdomar upplever informationskällan, inte i vilken omfattning

    informationskällan används.

  • Dahl, Rebecca
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Gillström, Josefine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Integrering och inkludering genom föreningslivet: En intervjustudie om föreningslivets möjligheter till integration av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Over the past few years, children and youths have been forced to escape their homes. On arrival in Sweden it is important that they become included into the Swedish society. The organization ‘Save the Children’ has developed a project to include these newly arrived children through organized sport activities. The main purpose of this study is to examine whether the leaders involved in this project experience that sport can promote integration for these newly arrived children. This qualitative study is based on 5 semi-structured interviews with the leaders. The main results are as follows: Most of the leaders find that this contributes to a certain level of integration in the society, the project contributes with knowledge despite some obstacles and the leaders have gained a greater cultural understanding and are assisting these children and youths in their everyday life.

  • Djuse, Åsa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Nordqvist, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Att möta dubbel problematik: En kvantitativ studie om våldsutsatta kvinnor med missbruksellerberoendeproblematik utifrån missbrukshandläggaresperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Most women with substance-abuse problems are also subjected to violence, constituting a

    serious societal challenge. The social support they receive has been found insufficient and a

    need to strengthen knowledge/skills within social services has been highlighted. Using Christies

    (1986) ’ideal victim’ theory as a framework, the purpose of this study was to describe social

    workers self-perceived competence in relation to female clients subjected to violence, and to

    explore their attitudes regarding women with substance-abuse problems. Social workers

    managing female substance-abuse cases were recruited from all municipalities of Dalecarlia,

    Sweden. The study was conducted based on a quantitative approach and questionnaires were

    used for data collection. Participants’ responses indicated that the majority perceived their

    competence to be good. Furthermore, participants tended to endorse non-ideal victim

    descriptors of women with substance-abuse problems, and while the largest proportion (47,4%)

    agreed with the statement that violence should be considered secondary to substance-abuse, a

    similar proportion (42,1%) disagreed. These findings suggested that inadequate competence

    within social services does not serve as an explanation for the insufficient social support.

    Instead the study highlights attitudes and organizational conditions within social services in

    relation to the women.