Dalarna University's logo and link to the university's website

This research aimed to increase knowledge about Nordic preschool teachers’ views of their preschool’s physical and psychological literacy environment regarding read-alouds. A total of 222 Nordic preschool teachers (52 Finnish, 91 Norwegian and 79 Swedish) responded to a survey about early literacy practices. Likert scale questions were relevant in this study, and they included statements about the teachers’ views of the physical literacy environment and practices of reading aloud. Scales indicating a physical and psychological literacy environment were created based on statements that reflected the respective literacy environment. The results revealed that the teachers, on average, rated their preschool’s physical literacy environment positively. Their attitudes towards the psychological literacy environment were, on average, high regarding reading aloud as an opportunity for meaning-making and even higher for language-stimulating interaction. The attitudes towards reading aloud to organise everyday activities scored very low on average, which was a somewhat unexpected finding. There were some statistically significant differences in the measures between countries and groups by, for example, educational level. High-quality literacy environments are discussed as essential to emphasise in preschool teacher training and in-service training. 

Syftet i denna studie var att utveckla kunskap om nordiska förskollärares uppfattningar om den egna förskolans fysiska språk-, läs och skrivmiljö samt attityder till centrala aspekter i förskolans sociala språk-, läs- och skrivmiljö. Fysisk språk-, läs- och skrivmiljö utgörs i denna studie av skalan ”Tillgång till böcker”, medan attityder till social språk-, läs- och skrivmiljö mäts med hjälp av skalorna ”Möjligheter för meningsskapande”, ”Språkutvecklande interaktion” och ”Högläsning för att organisera den dagliga verksamheten”. Studien är del i en större nordisk enkätundersökning om förskolans högläsning och tidiga skrivpraktiker (Alatalo et al., 2023; Hofslundsengen et al., 2023). Sammantaget 222 förskollärare medverkade i studien (52 i Finland, 91 i Norge och 79 i Sverige). Enkäten innehöll påståenden om förskolans fysiska och sociala språk-, läs- och skrivmiljö, som förskollärarna besvarade utifrån en fyrgradig Likert-skala från ”instämmer inte alls” (kodades som 1) till ”instämmer i hög grad” (kodades som 4). Med hjälp av 16 påståenden skapades de fyra skalorna för att mäta förskollärarnas uppfattningar om och attityder till förskolans språk-, läs- och skrivmiljöer.

Vår forskargrupp har bidragit med en rad studier om nordiska språk-, läs- och skrivpraktiker (Alatalo et al., 2023; Hofslundsengen et al., 2020, 2023; Magnusson et al., 2022). En av studierna fokuserade på fysisk språk-, läs- och skrivmiljö i nordiska förskolor (Hofslundsengen et al., 2020). Den här studien vill bidra till nordisk forskning om tidig läs- och skrivutveckling genom att framhålla behovet av såväl fysiska som sociala språk-, läs- och skrivmiljöer. 

Förskollärarna i den här studien skattade sin egen förskolas fysiska språk-, läs- och skrivmiljö positivt, vilket inte är överraskande eftersom barnlitteratur och högläsning länge varit en traditionell aktivitet i förskolan (Hagtvet, 2017). Trots att högläsningen i hög grad inneburit att läsa för barn i stället för med barn och för att underhålla och/eller hålla ordning och organisera verksamheten (Alatalo & Westlund, 2021; Alatalo et al., 2023; Dahlström et al., 2023; Damber, 2015; Tjäru & Heikkilä, 2023), indikerade våra resultat att förskollärarna hade en positiv attityd till social språk-, läs- och skrivmiljö i förskolan. Detta kan förklaras av att det pågår en förändring i riktning mot lärande i förskolans verksamhet i de nordiska länderna, vilket innebär att gå från att ensidigt uppfatta lek som fokus för lärande till att även inkludera olika ämnesinnehåll, som exempelvis tidig läs- och skrivutveckling i förskolans didaktik (Vallberg Roth, 2014).

Sammanfattningsvis är vårt bidrag till forskningsfältet dess fokus på både fysiska och sociala språk-, läs- och skrivmiljöer, vilket är väsentligt att lyfta fram i förskollärarutbildning och kompetensutveckling. Litteraturen framhåller vikten av förskollärares kunskap om sambandet mellan tidig språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan och framtida läs- och skrivförmåga (Hjetland et al., 2020), samt prestationer senare i skolan (Storch & Whitehurst, 2002). Förskollärares positiva attityd till tidig läs- och skrivutveckling är en viktig förutsättning för att skapa högkvalitativa språk-, läs- och skrivmiljöer i förskolans lekinriktade praktik.

The purpose of this study is to develop understanding of the relation be-tween instructional practices and students’ reading amount. As part of alarger mixed-methods study of reading practices across the curriculum inSwedish compulsory school, a selection of 14 classes from Grades 6 and 9were observed over a total of 59 lessons. The data generated were codedand analyzed using both quantitative and qualitative methods. The resultsreveal a great variation in teachers’ instructional practices which is shownto have both direct and more indirect consequences for students’ readingamount. By combining the results from quantitative and qualitative analy-ses in the light of Self-Determination Theory, the study shows that mostreading is done in classrooms where teachers manage to fulfill students’need for competence, relatedness, and autonomy while maintaining class-room structure and ensuring lesson time for reading. The findings are dis-cussed considering previous research on instructional practices in relationto students’ reading motivation and reading amount, adding to our under-standing of what makes students read in everyday classrooms. Limitationsof the study, directions for further research, and implications for practiceare also discussed.

Artikeln: Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap

Artikeln lyfter vikten av högläsning för de yngsta barnen och betydelsen av ett läsfrämjande arbete genom hela skolgången. Den handlar också om samverkan mellan hem, förskola, skola och bibliotek för att utveckla barns läsförmåga och uppmuntra ett läsintresse.

Artikeln är skriven av Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna. Artikeln är framtagen av Skolverket.

Artikeln: Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap

Artikeln lyfter vikten av högläsning för de yngsta barnen och betydelsen av ett läsfrämjande arbete genom hela skolgången. Den handlar också om samverkan mellan hem, förskola, skola och bibliotek för att utveckla barns läsförmåga och uppmuntra ett läsintresse.

Artikeln är skriven av Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna. Artikeln är framtagen av Skolverket.

There is consensus that teachers matter for student achievement. However, still, research has had difficulties to provide reliable evidence for the effects of observable teacher characteristics, like qualification measures. The current study uses panel data based on register information from teachers and students to estimate effects of teacher characteristics on student achievement in mathematics and Swedish in Grade 6. Applying fixed-effects regression to a large sample of schools, we observed significant positive effects of several teacher characteristics. Having a teaching license was found to be one of the most important qualification measures, but also the teachers’ level of experience mattered for student achievement. The effects of teacher qualifications were generally stronger in mathematics than for Swedish.