Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 73) Visa alla publikationer
Aronsson, M. (2023). Bromance i franskspråkig sånglyrik. En studie av manlig vänskap och identitet i tre sånger av Jacques Brel, Renaud och Les Cowboys fringants. In: : . Paper presented at 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet, Uppsala universitet, 12-13 oktober, 2023. Uppsala
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Bromance i franskspråkig sånglyrik. En studie av manlig vänskap och identitet i tre sånger av Jacques Brel, Renaud och Les Cowboys fringants
2023 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Begreppet bromance (från engelskans brother och romance) har under de senaste tio åren använts flitigt inom filmvetenskap och mediestudier (se exempelvis Alberti, 2013; Boyle & Berridge, 2014; Brook, 2015; Becker & Weiner, 2016; Tait, 2016; Oh, 2018), för att undersöka dataspel och internetfenomen (mem) (Green, 2019; Erlichman & Pluretti, 2021) och inom psykologiskt och sociologiskt inriktade maskulinitetsstudier (Hammarén & Johansson, 2014; Robinson et al., 2018 ; Poost, 2018; Robinson et al., 2019). Begreppet har dock sällan använts för att studera sångtexter – och såvitt jag vet aldrig tidigare applicerats på fransk sånglyrik – trots att manlig vänskap inte är något ovanligt tema inom denna textgenre. Föreliggande undersökning fokuserar på tre franskspråkiga sånger från olika epoker: Jacques Brels ”Jef” (1964), Renauds ”Manu” (1981) och ”Mon chum Rémi” (2002) av den franskkanadensiska folkrockgruppen Les Cowboys fringants. Sångtexterna utgör variationer på ett gemensamt grundtema där en manlig berättarröst försöker trösta en djupt förtvivlad manlig vän. 

Enligt ovannämnda forskning kännetecknas bromance-förhållanden av en stark vänskap mellan heterosexuella män. Känslomässig intimitet är av stor vikt för relationen och fysisk intimitet kan också förekomma – men den utgör inte något obligatoriskt inslag i förhållandet. Flera film- och medieforskare poängterar att framställningar av bromance-relationer inom populärkulturen erbjuder möjligheter att problematisera frågor som rör maskulinitet och manlig identitet, men att de ofta resulterar i motsatsen: heteronormativiteten och den hegemoniska maskuliniteten tenderar snarare att förstärkas än ifrågasättas i dessa verk. Man har också påtalat att bromance-relationer ofta växer fram i homosociala miljöer där misogyna och patriarkala attityder riskerar att cementeras (Hill Nettleton, 2016; Lam & Raphael, 2018). I mitt paper undersöker jag i vilken mån dessa karaktäristika återfinns i de tre franska sångtexterna.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: , 2023
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-47110 (URN)
Konferens
11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet, Uppsala universitet, 12-13 oktober, 2023
Tillgänglig från: 2023-10-15 Skapad: 2023-10-15 Senast uppdaterad: 2023-10-16Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2023). Fransk chanson i svensk översättning: Georges Brassens och Jacques Brel. In: Marie Nelson, Mårten Michanek, Maria Rydell, Susan Sayehli, Klara Skogmyr Marian, Gunlög Sundberg (Ed.), Nelson, M., Michanek, M., Rydell, M., Sayehli, S., Skogmyr Marian, K., & Sundberg, G. (Ed.), Språk i praktiken – i en föränderlig värld: Rapport från ASLA-symposiet, Stockholms universitet, 7-8 april 2022. Paper presented at Språk i praktiken – i en föränderlig värld (pp. 17-38). Paper presented at Språk i praktiken – i en föränderlig värld. Stockholms universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fransk chanson i svensk översättning: Georges Brassens och Jacques Brel
2023 (Svenska)Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld: Rapport från ASLA-symposiet, Stockholms universitet, 7-8 april 2022 / [ed] Marie Nelson, Mårten Michanek, Maria Rydell, Susan Sayehli, Klara Skogmyr Marian, Gunlög Sundberg, Stockholms universitet , 2023, s. 17-38Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Studien behandlar Georges Brassens och Jacques Brels vislyrik i svensk översättning. Undersökningsmaterialet består av tio översättningar av Brassens sånglyrik och tio översättningar av Brels sånger, med tillhörande källtexter. Artikeln vill besvara följande forskningsfrågor: Vilka översättningsmetoder har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska? Går det att identifiera någon förändring över tid? Om en sådan förändring går att identifiera, vad kan den i så fall bero på? Som klassifikationssystem används Johan Franzons modell för typologisering av sångöversättningar. Resultatet visar att en knapp majoritet av måltexterna tillhör den mest källtexttrogna översättningsmetoden, som Franzon kallar ”Nära-nog-översättning”. Därutöver hittades även exempel på varianterna ”Perspektivbytesöversättning”, ”Poängtransponering” och ”Helt ny textskrivning”. Inga texter av kategorierna ”Enstaka-ord-bygge” och ”Fonetisk kalkering” kunde hittas i materialet. Utvecklingen har gått från relativt fria måltexter till mer källtexttrogna översättningar och en tydlig brytpunkt kan identifieras i början av 1980-talet. Den ökade källtexttrogenhet som då inträdde förklaras dels av ändrade förutsättningar på den svenska marknaden för översättning av sånglyrik, dels av den konsekrationsprocess som de båda franskspråkiga vispoeterna då var föremål för i målspråkslandet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholms universitet, 2023
Serie
ASLA:s skriftserie, ISSN 1100-5629, E-ISSN 2004-108X ; 30
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-47206 (URN)10.17045/sthlmuni.24321526.v1 (DOI)978-91-87884-30-6 (ISBN)
Konferens
Språk i praktiken – i en föränderlig värld
Tillgänglig från: 2023-11-02 Skapad: 2023-11-02 Senast uppdaterad: 2024-01-04Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2023). From Sunset Strip to Södra promenaden. Ulf Lundell as translator of songs. In: Book of Abstracts: . Paper presented at NIC Conference 2023: Intercultural Communication with a Focus on Languages, Narratives and Translation, Falun, 23-25 November (pp. 7-8). Falun: Högskolan Dalarna
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>From Sunset Strip to Södra promenaden. Ulf Lundell as translator of songs
2023 (Engelska)Ingår i: Book of Abstracts, Falun: Högskolan Dalarna, 2023, s. 7-8Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

Ulf Lundell is widely known in Sweden as a novelist, poet, painter, and as a singer-songwriter in the Dylan-Springsteen-Neil Young tradition. He has also translated nearly thirty tunes from English and recorded them on his own albums and singles from the 1970s to the early twenty-first century. The aim of this paper is to establish what translation methods have been used when the songs were transferred to the target language and covered by the Swedish artist. With the help of Johan Franzon’s (2021) system of classification of popular songs in translation, I will try to find out whether the corpus material is dominated by cover versions that stay faithful to the source texts (“Near-enough translations” in Franzon’s vocabulary) or freer variants such as “Lyrical hook transpositions” and “Single-phrase spinoffs” – or even target texts that do not resemble the source text at all (“All-new target lyrics”). I will specifically investigate if these target texts present the same shift that has been previously identified in Swedish renditions of French chansons – that is, a change over time from somewhat loose adaptations in the target language to more faithful translations. Finally, I will examine to what extent techniques such as domestication and foreignization (Apter & Herman, 2016) and generalization and particularization (Vinay & Darbelnet, 1958) can be identified in the target texts. 

References

Apter, R. & Herman, M. (2016). Translating for Singing. The Theory, Art and Craft of Translating Lyrics. Bloomsbury.

Franzon, J. (2021). The Liberal Mores of Pop Song Translation. Slicing the Source Text Relation Six Ways. In: J. Franzon, A. Greenall, S. Kvam & A. Parianou (Eds.), Song Translation: Lyrics in Contexts (p. 83-121). Frank & Timme. 

Vinay, J.-P. & Darbelnet, J. (1958). Stylistique comparée du français et de l’anglais. Didier.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Falun: Högskolan Dalarna, 2023
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-47438 (URN)
Konferens
NIC Conference 2023: Intercultural Communication with a Focus on Languages, Narratives and Translation, Falun, 23-25 November
Tillgänglig från: 2023-12-06 Skapad: 2023-12-06 Senast uppdaterad: 2023-12-07Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2022). Au diable le gorille ! Les chansons de Georges Brassens en traduction suédoise. Revue musicale OICRM, 9(2), 116-133
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Au diable le gorille ! Les chansons de Georges Brassens en traduction suédoise
2022 (Franska)Ingår i: Revue musicale OICRM, ISSN 2368-7061, Vol. 9, nr 2, s. 116-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [fr]

Cet article porte sur la traduction en suédois des chansons de Georges Brassens. L’objectif de l’étude est de savoir quelles méthodes de traduction ont été utilisées lorsque les chansons ont été transférées dans la langue cible et interprétées par des artistes suédois. Nous avons analysé dix textes cibles à l’aide du système de classification de chansons populaires en traduction de Johan Franzon (2021). Sept d’entre eux se sont révélés très fidèles aux textes sources et ont été classés dans la catégorie des Near-enough translations. Les trois autres textes cibles ne montrent aucun lien aux textes sources et appartiennent à la catégorie All-new target lyrics. Une tendance vers plus de fidélité envers les textes sources peut être identifiée à partir des années 1980.

Abstract [en]

The article investigates Swedish translations of Georges Brassens’ chansons. The aim is to establish what translation methods have been used when the songs were transferred to the target language and covered by Swedish artists. Ten target texts have been analyzed using Johan Franzon’s (2021) system of classification of popular songs in translation. Seven target texts stayed faithful to the source texts and were classified as “Near-enough translations.” The three remaining target texts did not resemble the source texts at all and were classified in the category “All-new target lyrics.” A tendency towards a higher degree of fidelity in the song translations was observed from the 1980s and onwards.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
L'Observatoire interdisciplinaire de création et recherche en musique, 2022
Nyckelord
Georges Brassens; French chanson; song lyrics; song translation; translation studies, Georges Brassens; chanson française; paroles de chanson; traduction de chanson; traductologie
Nationell ämneskategori
Litteraturstudier Studier av enskilda språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-44745 (URN)
Tillgänglig från: 2022-12-29 Skapad: 2022-12-29 Senast uppdaterad: 2023-03-17Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2022). Fransk chanson i svensk översättning: Jacques Brel och Georges Brassens. In: ASLA-Symposiet 7–8 april 2022. Abstractsamling: . Paper presented at ASLA-Symposiet 7–8 april 2022 (pp. 18-18). Stockholm, 1
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fransk chanson i svensk översättning: Jacques Brel och Georges Brassens
2022 (Svenska)Ingår i: ASLA-Symposiet 7–8 april 2022. Abstractsamling, Stockholm, 2022, Vol. 1, s. 18-18Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Jacques Brel och Georges Brassens är förmodligen de två mest kända representanterna för fransk chanson under efterkrigstiden – och de är också de franskspråkiga vispoeter vars sånger flitigast har översatts och sjungits in på fonogram av svenska artister. Den här studiens syfte är att ta reda på vilka översättningsmetoder som har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska, och om det går att identifiera någon förändring över tid. Fransk chanson i svensk översättning är en textgenre som fram till idag har undersökts mycket lite, vilket märkligt nog också gäller för fixstjärnorna Brels och Brassens verk. Som analysmetod använder jag mig av Johan Franzons (2021) system för klassificering av sångöversättningar. Franzon skiljer mellan sex olika kategorier – enligt en modell som går från den mest källtexttrogna varianten, kallad ”Near-enough translation”, till de fall där måltexten inte uppvisar någon som helst likhet med originaltexten, ett fenomen som Franzon benämner ”All-new target lyrics”. 

En pilotstudie inriktad på förmedlingen av fransk sånglyrik till svenska (Aronsson, 2021) har visat att Brassens och Brels visor började överföras till detta språk under 1950- respektive 60-talet, och att den verkliga guldåldern för översättningsverksamheten inföll på 1980-talet. Föreliggande studie bygger vidare på pilotstudien genom att ett urval måltexter studeras med översättningsvetenskapligt fokus och klassificeras med hjälp av Franzons (2021) teoretiska modell. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: , 2022
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-41236 (URN)
Konferens
ASLA-Symposiet 7–8 april 2022
Tillgänglig från: 2022-04-11 Skapad: 2022-04-11 Senast uppdaterad: 2023-11-24Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2022). L’odyssée internationale de la chanson « Le moribond » de Jacques Brel. In: Book of Abstracts: . Paper presented at Crossing Borders Via Translations(s). Linguistic Paths, Cultural Boundaries, and Transnational Imaginaries, The Norwegian Institute in Rome, 1-2 September 2022 (pp. 3).
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>L’odyssée internationale de la chanson « Le moribond » de Jacques Brel
2022 (Franska)Ingår i: Book of Abstracts, 2022, s. 3-Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [fr]

La chanson « Le moribond » de Jacques Brel a donné lieu à 452 interprétations enregistrées sur disque, toutes langues confondues (https://www.brelitude.net/covers_chanson.htm). Or, un nombre important de ces reprises ne sont pas basées sur la chanson originale de Brel, mais sur l’adaptation en anglais « Seasons in the Sun » – ce qui crée un cas intéressant du point de vue de la traductologie. Dans cette communication, je propose d’étudier les paroles originales de Brel « Le moribond » (1961, texte source) et l’adaptation en anglais du poète et chanteur américain Rod McKuen « Seasons in the Sun » (1964, texte cible 1). Plus tard, les paroles de McKuen furent modifiées par l’artiste canadien Terry Jacks lorsqu’il a enregistré sa cover version de « Seasons in the Sun » en 1973 (texte cible 2). Le succès international de ce morceau a donné lieu à de nombreuses traductions dans le monde entier. Dans cette communication je vais étudier la version suédoise (« Sommar varje dag » [L’été chaque jour], texte cible 3), norvégienne (« En sommerdag engang » [Un jour d’été autrefois], texte cible 4), danoise (« Livets cirkel drejer rundt » [Le cercle de la vie tourne], texte cible 5) et allemande (« Wir sind jung, wir sind frei » [Nous sommes jeunes, nous sommes libres], texte cible 6). Toutes ces chansons ont été enregistrées en 1974. Il existe même une version cible qui constitue un retour à la langue source, « Adieu la vie adieu soleil » (texte cible 7), interprétée par le chanteur québécois Jacques Amar la même année – et pour la présente étude, la boucle est ainsi bouclée.

Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-42967 (URN)
Konferens
Crossing Borders Via Translations(s). Linguistic Paths, Cultural Boundaries, and Transnational Imaginaries, The Norwegian Institute in Rome, 1-2 September 2022
Tillgänglig från: 2022-10-31 Skapad: 2022-10-31 Senast uppdaterad: 2023-03-17Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2022). Migrant Literature Migrating. The Case of Fatou Diome’s Le Ventre de l’Atlantique and Its Reception in Sweden. In: Nelson González Ortega & Ana Belén Martínez García (Ed.), Representing 21st-century Migration in Europe. Performing Borders, Identities and Texts: (pp. 53-70). New York & Oxford: Berghahn Books
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Migrant Literature Migrating. The Case of Fatou Diome’s Le Ventre de l’Atlantique and Its Reception in Sweden
2022 (Engelska)Ingår i: Representing 21st-century Migration in Europe. Performing Borders, Identities and Texts / [ed] Nelson González Ortega & Ana Belén Martínez García, New York & Oxford: Berghahn Books, 2022, s. 53-70Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
New York & Oxford: Berghahn Books, 2022
Nationell ämneskategori
Litteraturstudier
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-39696 (URN)2-s2.0-85134940553 (Scopus ID)978-1-80073-380-0 (ISBN)978-1-80073-381-7 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-02-24 Skapad: 2022-02-24 Senast uppdaterad: 2023-03-17Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2021). Borgerlighet hånades av Brassens. Dala-Demokraten, pp. 18-19, Article ID 2021-11-05.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Borgerlighet hånades av Brassens
2021 (Svenska)Ingår i: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, s. 18-19, artikel-id 2021-11-05Artikel i tidskrift, Dagstidning (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Nationell ämneskategori
Studier av enskilda språk
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-38740 (URN)
Tillgänglig från: 2021-11-08 Skapad: 2021-11-08 Senast uppdaterad: 2023-04-14Bibliografiskt granskad
Aronsson, M. (2021). Established and Alternative Literary Criticism: A Study of Marguerite Duras’s Works Reviewed in Sweden. In: Herbert Jonsson, Lovisa Berg, Chatarina Edfeldt & Bo G. Jansson (Ed.), Narratives Crossing Borders: The Dynamics of Cultural Interaction (pp. 307-335). Stockholm: Stockholm University Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Established and Alternative Literary Criticism: A Study of Marguerite Duras’s Works Reviewed in Sweden
2021 (Engelska)Ingår i: Narratives Crossing Borders: The Dynamics of Cultural Interaction / [ed] Herbert Jonsson, Lovisa Berg, Chatarina Edfeldt & Bo G. Jansson, Stockholm: Stockholm University Press, 2021, s. 307-335Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Stockholm University Press, 2021
Serie
Stockholm Studies in Culture and Aesthetics, ISSN 2002-3227 ; 8
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-37452 (URN)10.16993/bbj.n (DOI)978-91-7635-140-6 (ISBN)978-91-7635-143-7 (ISBN)
Tillgänglig från: 2021-06-21 Skapad: 2021-06-21 Senast uppdaterad: 2023-04-14
Aronsson, M. (2021). Les prosommateurs anglophones se prononcent sur The Lover: Quelques aperçus de la réception en ligne du bestseller durassien. Cahiers Marguerite Duras, 1(1), 189-208
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Les prosommateurs anglophones se prononcent sur The Lover: Quelques aperçus de la réception en ligne du bestseller durassien
2021 (Franska)Ingår i: Cahiers Marguerite Duras, Vol. 1, nr 1, s. 189-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Paris: Société internationale Marguerite Duras, 2021
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-39829 (URN)
Tillgänglig från: 2022-03-10 Skapad: 2022-03-10 Senast uppdaterad: 2023-04-14Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1332-5467

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer