Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

When newly immigrated children and young people begin school in Sweden, certain challengesarise. These may result from weak Swedish-language skills and different schooling backgrounds,as well as organizational and pedagogical limitations in the schools. This generates demands onschool leaders to lead and develop the organization and teachers competences to meet these pupils’needs. This situation was behind the initiation of the project “New Immigrants and Learning—Competence Development for Teachers and School Principals.” The project ran in schools infour Swedish municipalities, its aim was to develop leadership, organizational and pedagogicalskills that would facilitate the schooling and integration of newly arrived pupils. This article aimsto describe and discuss a Participant Action Research (PAR) based on a think tank and researchcircles, drawing special attention to the role of the school leaders. It will also examine whether theresearch circles and the project overall served to develop educational and intercultural leadership,organizational conditions, collegial learning, pedagogical methods and competence in terms ofschooling for this pupil group.

The aim of this article is to describe how the Learning Study method (LS) was implemented in a Swedish upper secondary school, as well as how the principals and the teachers involved perceived this to affect teaching at, and the development of, the school. It is an empirical study that was conducted as an action research project over a period of three years. The project to implement the LS method was based on the assumption that proper training is the result of collegial activity that occurs when teachers learn from each other. The teachers in this study were, in general, positive about using the LS method. It created opportunities to meet and talk about teaching skills, developed better professional relationships between colleagues, and offered a systematic method for planning, implementing and monitoring teaching. However, working together requires that time be set aside to allow for implementation of the LS method. This is crucial, as the LS method is a rather expensive way to make school development work. This places heavy demands on principals to create the necessary conditions for the implementation of the LS method.

Tento článek si klade za cíl popsat z působ, jakým byla metoda Learning Study (LS) zaváděna na švédské škole vyššího sekundárního vzdělávání, a dále jak byl dopad tohoto kroku na výuku a rozvoj školy vnímán řediteli a učiteli zapojenými do projektu. Jedná se o empirickou studii, která byla realizována formou akčního výzkumu probíhajícího po dobu tří let. Projekt zavedení metody LS se opíral o předpoklad, že náležité profesní vzdělávání je výsledkem kolegiální aktivity, k níž dochází, když se učitelé učí od sebe navzájem. Obecně můžeme říci, že učitelé zapojení do této studie vnímali využívání této metody pozitivně. Vznikly díky ní příležitosti k setkávání a debatování o učitelských dovednostech, vedla ke zlepšení profesních vztahů mezi koleg y a poskytla učitelům systematickou metodu pro plánování, realizaci a sledování výuky. Pro společnou práci na zavádění metody LS je však nezbytné vyhradit si čas. Tento aspekt hraje klíčovou roli, neboť se jedná o poměrně nákladný z působ rozvoje školy. S tím souvisejí značné nároky kladené na ředitele škol při vytváření podmínek nezbytných pro zavádění metody LS.

This article aims, on the basis of a project for long-term unemployed young people, to discuss whether or not projects, as a labour and social policy measure, can support and help unemployed people involved in a project to find new ways forward in their lives. The results are based on a case study that was carried out as part of an on-going evaluation. The results reveal obstacles that individuals meet when seeking work; they further reveal how projects can help them to break their isolation and to reorient their lives. In most cases, however, this must be seen as a mere first step in a longer process. It is not given that everyone wants to, or can, change their situation because they do not see an alternative or do not know how to pursue it. This article also discusses possible reasons why experiences generated in a project do not seem to be utilized in the organizations that run projects.

Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun startade höstterminen 2013 pilotprojektet ANDT på schemat – En satsning för ökad kunskap och minskad ANDT-användning i Dalarna. Förutom att syftet var att eleverna skulle få möjlighet att förbättra sina kunskaper om temat ANDT skulle undervisningen även bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och förmåga att reflektera över sina värderingar och attityder. Eleverna skulle också ges möjligheter att utveckla sina förmågor att söka information via internet, kritiskt granska källor, träna att arbeta i projektform samt skriva en projektrapport.

Syftet med utvärderingen är att beskriva och tolka på vilka sätt ett nyutvecklat kursmaterial för att undervisa om ANDT-frågor uppfattas fungera i praktiken. Följande frågeställningar formuleras med utgångspunkt i detta: Hur uppfattar de medverkande lärarna och eleverna att pilotprojektet ANDT på schemat fungerade avseende att:

1. utveckla elevernas kunskaper om ANDT-frågor

2.  påverka elevernas motivation och intresse för ökad kunskap inom ANDT-området

3. påverka elevernas värderingar och attityder inom ANDT-området

4. utveckla elevernas förmågor att söka information på internet och att kritiskt granska källor

5. utveckla elevernas förmågor att arbeta projektinriktat i grupper samt att skriva en projektrapport

Data har samlats in genom enkätundersökning till de elever som deltog i pilotprojektet, genom intervjuer med lärarna, observationer vid klassrumsbesök och de rapporter som eleverna producerade under projekttiden.

Resultatet redovisas tematiserat och följer de tre faser som undervisningen i ANDT på schemat byggdes upp runt, d.v.s. startblock, resa och målgång. Erfarenheterna från projektet visar bl.a. att en majoritet av eleverna svarade att de fick tillräcklig information både om ämnesinnehåll och att de förstod hur arbetet skulle genomföras. Alla elever var dock inte med ”på tåget”. Det var cirka 15 procent av eleverna som ansåg att de inte hade fått en bra introduktion till temat, men framför allt var det drygt 20 procent av flickorna och nästan 30 procent av pojkarna som uppgav att de inte fått tydliga instruktioner till hur arbetet skulle genomföras. Under arbetets gång var det sedan cirka 15 procent av eleverna som uppgav att arbetet i deras grupp inte fungerade och drygt 15 procent av flickorna och drygt 20 procent av pojkarna som svarade att alla i deras grupp inte medverkade i arbetet. En relativt liten andel (knappt 10 %) ansåg att de inte fick det stöd och hjälp i arbetet som de behövde. Det var även relativt många som tyckte att det inte var lika givande att arbeta projektinriktat i grupper som det är med ”vanlig” undervisning, 17 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna. Dessa elever tycker inte heller att det var vare sig ett roligt, intressant eller meningsfullt sätt att arbeta på. En överväldigande majoritet av eleverna upplever ändå att deras kunskaper om ANDT-frågor hade förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl, liksom att eleverna har utvecklat sin förmåga att söka information och värdera källor på internet. Många av eleverna säger också att de utvecklat sin förmåga att skriva en projektrapport. Däremot förefaller det vanskligt att veta något mer bestämt om hur elevernas attityder och värderingar påverkats. En positiv tolkning kan dock vara att många elever fått upp ögonen för det riskfyllda med att nyttja alkohol, narkotika, dopning och tobak och därför också i en del avseenden omprövat sina tidigare ståndpunkter.

Resultatet av projektet visar att det verkar finnas en potential för utveckling av startblocket, framför allt genom att lägga mer tid på introduktionen av ämnesinnehållet och att ge mer utrymme åt att beskriva hur arbetet är tänkt att genomföras. Det verkar också finnas en förbättringspotential genom att erbjuda eleverna hjälp och stöd under hela processen och att lärarna är uppmärksamma på hur samarbetet i grupperna fungerar. Det framstår som att lärarens roll som ledare för arbetsprocessen än mer behöver sättas i centrum.

Resultatet kan sammanfattas som att en överväldigande majoritet av eleverna upplever att deras kunskaper om ANDT-frågor förbättrats. I det avseendet framstår det sätt som att undervisningen genomförts på som att det har fungerat väl. När det däremot gäller elevernas intresse för att arbeta med ämnesövergripande projektarbete i gruppform är bilden mera splittrad. Det är visserligen en klar majoritet av eleverna som anger att detta sätt att arbeta både är roligt, intressant och meningsfullt och att de kan rekommendera andra elever att arbeta på detta sätt. Mot detta står att runt 20 procent av eleverna säger att de inte alls uppskattar denna arbetsform. Detta skapar svårigheter om målet är att alla elever ska vara delaktiga i undervisningen. Å andra sidan förefaller det sannolikt att även när andra undervisningsformer används så attraheras inte heller då alla elever. En slutsats i det avseendet är att det, trots att alla elever inte uppskattar detta sätt att arbeta, mycket som talar för att detta sätt att undervisa framstår som värt att utveckla vidare.

This article is about how criticism from the Swedish Schools Inspectorate affects principals' leadership. The result builds on experiences from an on-going case study that started in the beginning of 2011 and that will be finished in 2015. We present two examples where the local school management and principals try to improve the activities on the basis of the Schools Inspectorate's report. The first example consists of a so called research circle where we as researchers together with a principal and a group of teachers try to develop instruments to meet criticism of shortcomings in an unsafe school environment and poor study serenity. The second example describes how the municipality initiated a development project (PRIO) where schools chart their own needs of development and how they are supposed to take action in order to respond to criticism from the Schools Inspectorate.

This paper seeks to describe and discuss the impact of inspections of schools in Sweden. It outlines the political context, based on New Public Management (NPM) theory, according to what role the Schools Inspectorate is supposed to play in order to govern and control. Attention is also devoted, referring an on-going case study, to how inspections influence head teachers and their leadership in their everyday work.

Reports from the Schools inspectorate are public. This forces both politicians and head teachers to take measures. In this case, the head teachers perceived that the inspection reports confirmed what they already knew, but it also gave them an alibi and a tool to push their teachers to take part in everyday school development work. During the first year after the inspection the head teachers mainly strived to adjust formal deficiencies in local steering documents. However, some of the deviations reported from the Schools inspectorate are regarding pedagogical problems that are complicated and difficult to handle. As interventions in many cases will show up much later the results are, for example as increased goal fulfilment, in this case, still an open question. Nevertheless, it seems obvious that the Schools Inspectorate must be seen as a result of the governing philosophy that denotes New Public Management NPM).

Den här artikeln, som bygger på data insamlade under följeforskning av projektet BoomTown, syftar till att beskriva och problematisera möjligheten att projekt kan fungera som en klustermotor för att skapa ett regionalt populärmusikkluster. Flera på varandra följande ”BoomTown-projekt” har med stöd av medel från nationella, regionala och lokala offentliga organ bedrivits i detta syfte. Resultatet visar att det är en komplex och svårgenomförbar uppgift med många hinder att passera.

This paper is about how criticism from the Swedish Schools Inspectorate, based on New Public Management, affects principals' leadership. The result builds on experiences from an on-going case study that started 2011 and that will be finished in 2015. Data is continuously collected through surveys, participating in meetings, interviews, informal conversations and documents. Two examples that the principals use to improve the results on the basis of the Schools Inspectorate's reports are presented. The first example consists of a so called research circle where we as researchers together with a principal and a group of teachers try to develop instruments to meet criticism of shortcomings in the principal's leadership; low goal achievement and an unsafe school environment. The second example describes how the municipality initiated a development project where selected schools charted their own development needs and how they thereby are supposed to take action in order to response to criticism of low goal achievement.

Internationella tester av elevers kunskapsresultat har bidragit till att kraftigt öka intresset för hur elevers studieprestationer kan förbättras. En samstämmig forskning placerar lärares undervisning högt upp på listan av faktorer som är betydelsefulla för att förbättra elevers lärande. En metod som visat sig användbar för att utveckla lärares undervisningsförmåga är learning study som framför allt använts av lärare som undervisar elever i lägre åldrar. Vi visar i den här artikeln, med stöd av en fallstudie, att det även är möjligt att framgångsrikt använda learning study-metoden för att utveckla lärare i gymnasieskolans yrkesutbildning och deras förmåga att undervisa där ämnesinnehållet ofta avser tyst yrkeskunskap och icke-kognitiva förmågor.

Boken beskriver hur förskolechefer och rektorer kan utöva sitt pedagogiska ledarskap genom att använda metoder som Learning study och forskningscirklar för att utveckla fungerande digitala lärandemiljöer.