du.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Borg, Farhana, LektorORCID iD iconorcid.org/0000-0002-4937-8413
Publications (10 of 21) Show all publications
Borg, F. (2019). Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan: Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan Dalarna. In: : . Paper presented at Seminarium med förskolepedagoger och förskolechefer i en kommun.
Open this publication in new window or tab >>Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan: Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan Dalarna
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
Keywords
förskolan; lärande för hållbar utveckling; pedagog; praktiknära; skolutveckling
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Lärande för hållbarhet i förskolan: Pedagogers uppfattning och praktiserande av hållbarhet.
Identifiers
urn:nbn:se:du-29964 (URN)
Conference
Seminarium med förskolepedagoger och förskolechefer i en kommun
Available from: 2019-05-02 Created: 2019-05-02 Last updated: 2019-05-15Bibliographically approved
Borg, F. & Gericke, N. (2019). Concrete Examples of Education for Sustainability Practices in Preschools in Sweden. In: Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future: . Paper presented at ECER 2019, Hamburg "Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future", Universität Hamburg, 3-6 September 2019.
Open this publication in new window or tab >>Concrete Examples of Education for Sustainability Practices in Preschools in Sweden
2019 (English)In: Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future, 2019Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Keywords
concrete examples; early childhood; education for sustainability; pedagogical practice; preschool
National Category
Educational Sciences
Research subject
Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-29959 (URN)
Conference
ECER 2019, Hamburg "Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future", Universität Hamburg, 3-6 September 2019
Available from: 2019-05-02 Created: 2019-05-02 Last updated: 2019-09-06Bibliographically approved
Borg, F. (2019). Economic (in)equality and sustainability: preschool children’s views of the economic situation of other children in the world. Early Child Development and Care, 189(8), 1256-1270
Open this publication in new window or tab >>Economic (in)equality and sustainability: preschool children’s views of the economic situation of other children in the world
2019 (English)In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, no 8, p. 1256-1270Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study explored preschool children’s knowledge and views of other children’s economic situation worldwide, and their self-reported sources of such knowledge. A total of 53 final-year preschool children, aged 5–6, from 12 preschools in Sweden were interviewed. Children’s responses were analysed using content analysis and the Structure of the Observed Learning Outcomes Taxonomy. Most of them seemed to have knowledge about the lives and the economic situation of other children in the world. Many of the preschool children could justify their views with one or more relevant ideas or thoughts, and a few of them were also able to logically connect their arguments. Parents, media and observations of real-life situations were reported as major sources of knowledge, while preschool was mentioned by a few. Further research is needed to enhance our knowledge about how to integrate social and economic sustainability in preschool’s pedagogical activities and to engage children meaningfully in such learning.

Keywords
Consumption; early childhood education; preschool; social sustainability; SOLO Taxonomy; sustainable development
National Category
Educational Sciences
Research subject
Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-26286 (URN)10.1080/03004430.2017.1372758 (DOI)000469520100004 ()
Note

Open Access APC beslut 23/2017

Available from: 2017-09-15 Created: 2017-09-15 Last updated: 2019-06-13Bibliographically approved
Borg, F. & Pramling Samuelsson, I. (2019). Education for Sustainability in the New Preschool Curriculum in Sweden. In: ECER 2019, Hamburg, "Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future": . Paper presented at ECER 2019, Hamburg, "Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future", Universität Hamburg, 3-6 September 2019.
Open this publication in new window or tab >>Education for Sustainability in the New Preschool Curriculum in Sweden
2019 (English)In: ECER 2019, Hamburg, "Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future", 2019Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Keywords
children’s agency; early childhood education; kindergarten; preschool curriculum; sustainable development
National Category
Educational Sciences
Research subject
Education and Learning, Ekocertifierade förskolors betydelse för barns lärande för hållbarhet: En studie av holistiska effekter av förskoleutbildning för hållbarhet
Identifiers
urn:nbn:se:du-29960 (URN)
Conference
ECER 2019, Hamburg, "Education in an Era of Risk - the Role of Educational Research for the Future", Universität Hamburg, 3-6 September 2019
Funder
Swedish Research Council, 2018-04445
Available from: 2019-05-02 Created: 2019-05-02 Last updated: 2019-09-09Bibliographically approved
Borg, F. (2019). Hållbarhet i förskolan: En översikt av forskningsresultat. In: Kollegiet för didaktik och barns lärande. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet.: . Paper presented at Kollegiet för didaktik och barns lärande. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet, 7 maj 2019.
Open this publication in new window or tab >>Hållbarhet i förskolan: En översikt av forskningsresultat
2019 (English)In: Kollegiet för didaktik och barns lärande. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet., 2019Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

Eftersom det är svårt att ändra det man lär sig som ung är det betydelsefullt att påbörja utbildning för hållbarhet redan i förskolan. Den här presentationen kommer att redovisa min forskning om förskolebarns kunskaper om och färdigheter i social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i Sverige, samt betydelsen av pedagogers engagemang för barns lärande om hållbarhet. Några resultat från två pågående skolutvecklingsprojekt kommer också presenteras; dels vad gäller hur pedagogerna konkretiserar det abstrakta konceptet hållbarhet i det vardagliga pedagogiska arbetet, dels hur förskolechefer ser på förskolans arbete med hållbarhet. Föreläsningen hålls på engelska.

Keywords
early childhood education; economic sustainability; environment; preschool; social sustainability: sustainable development;
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-29963 (URN)
Conference
Kollegiet för didaktik och barns lärande. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet, 7 maj 2019
Available from: 2019-05-02 Created: 2019-05-02 Last updated: 2019-05-14Bibliographically approved
Borg, F., Winberg, M. & Vinterek, M. (2019). Preschool children’s knowledge about the environmental impact of various modes of transport. Early Child Development and Care, 189(3), 376-391
Open this publication in new window or tab >>Preschool children’s knowledge about the environmental impact of various modes of transport
2019 (English)In: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, no 3, p. 376-391Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study explored Swedish preschool children's knowledge about the environmental impact of various transport modes, and investigated whether or not eco-certification has any role to play in relation to this knowledge. Additionally, this study examined children's perceived sources of knowledge. Using illustrations and semi-structured questions, 53 children, aged five to six years, from six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed. Qualitative and quantitative data were analysed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. Findings revealed that most of the children had acquired some knowledge about the environmental impact of various transport modes, although some children were not familiar with the word 'environment'. Although the complexity of children's justifications for the environmental impact of different modes of transport tended to be higher at eco-certified preschools compared to non-eco-certified preschools, no statistically significant differences were found. Parents were reported to be a major source of knowledge.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-24936 (URN)10.1080/03004430.2017.1324433 (DOI)000456811200002 ()
Note

Open Access APC beslut 12/2017

Available from: 2017-05-12 Created: 2017-05-12 Last updated: 2019-02-14
Borg, F. (2019). Öppen föreläsning och paneldiskussion: Hur möter vi klimatkrisen?. Falun: Högskolan Dalarna
Open this publication in new window or tab >>Öppen föreläsning och paneldiskussion: Hur möter vi klimatkrisen?
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Falun: Högskolan Dalarna, 2019
Keywords
Klimatförändring, hållbar utveckling
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-29902 (URN)
Available from: 2019-04-19 Created: 2019-04-19 Last updated: 2019-04-23Bibliographically approved
Borg, F. (2018). Sustainability in preschool educational activities: A case study of an eco-certified preschool in Sweden. In: : . Paper presented at Australian Association For Research In Education (AARE) Conference 2018 Sunday 2 – Thursday 6 December 2018 University Of Sydney, New South Wales.
Open this publication in new window or tab >>Sustainability in preschool educational activities: A case study of an eco-certified preschool in Sweden
2018 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

One challenge of our time is to find ways of living in harmony with people and the nature without further damaging our planet. To promote sustainability, Goal 4 of the Sustainable Development Goals (SDGs) is about ensuring quality education and lifelong learning opportunities for all. To achieve the SDGs by 2030, they have been integrated in Swedish national policy documents, such as the preschool curriculum. However, research on how preschools include education for sustainability (EfS) in daily educational activities is limited.

This paper presents findings from a case study in an eco-certified preschool that works explicitly with EfS. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the preschool’s activities with EfS from a whole-school approach model. The preschool has 36 children aged one to six, and eight preschool teachers (of whom two are child-carers). Since 2009, the preschool has maintained the requirements for the Green Flag award by the Keep Sweden Tidy Foundation, which is part of the eco-preschool program of the Foundation for Environmental Education.

Data were collected from the director and preschool teachers through group discussions, observations, informal conversations, structured interviews, reading of reports and attending planning meetings. A whole-school approach model in EfS and Bronfenbrenner’s ecological systems theory were utilized to interpret the findings.

Teachers encouraged children to take part in planning and decision-making activities. Together they selected different sustainability themes, such as, friendship, health of people and the planet, energy consumption, and recycling. Teachers used songs, stories, plays, films, illustrations, drawings and different experiments when they work with EfS. Older children took part in group discussions to reflect on different issues. Teachers connected environmental, social and economic aspects of sustainability in educational activities. For instance, under the theme health, teachers integrated what is good for our health and what is good for our planet to survive. Some children transferred knowledge about the use of water and electricity from preschool to home.

There were areas that the preschool could improve, e.g., newly employed staff and kitchen staff had less opportunity to be involved in EfS; one reason being that not much time was allocated for collegial learning and reflection. It is important to collaborate within the whole organisation, as sustainability is everyone’s responsibility. The preschool may think of keeping record of its ecological footprint and monitoring impact of their EfS activities to provide an incitement. This study helps developing our knowledge about how to integrate EfS at preschool level.

National Category
Educational Sciences Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Lärande för hållbarhet i förskolan: Pedagogers uppfattning och praktiserande av hållbarhet.
Identifiers
urn:nbn:se:du-29241 (URN)
Conference
Australian Association For Research In Education (AARE) Conference 2018 Sunday 2 – Thursday 6 December 2018 University Of Sydney, New South Wales
Available from: 2019-01-02 Created: 2019-01-02 Last updated: 2019-08-26Bibliographically approved
Borg, F. (2017). Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå University
Open this publication in new window or tab >>Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability
2017 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
Omsorg om människan och planeten : förskolebarns kunskap om och praktiserande av hållbarhet
Abstract [en]

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context.

The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS.

The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use.

With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982).

The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media.

The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society.

Abstract [sv]

Bakgrund och syfte

Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

Metoder

Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

Resultat och slutsatser

Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2017. p. 115
Keywords
consumption, daycare center, economic sustainability, environmental education, environmental sustainability; guardians; kindergarten; parents; preschool; preschool director; recycling; sharing resources; social sustainability; sustainable development, teacher, young children
National Category
Educational Sciences
Research subject
Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-25815 (URN)978-91-7601-719-7 (ISBN)
Public defence
2017-09-08, Föreläsningssal 5, Falun, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2017-08-21 Created: 2017-08-21 Last updated: 2017-08-21Bibliographically approved
Borg, F., Winberg, M. & Vinterek, M. (2017). Children’s learning for a sustainable society: Influences from home and preschool. Education Inquiry, 8(2), 151-172
Open this publication in new window or tab >>Children’s learning for a sustainable society: Influences from home and preschool
2017 (English)In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, no 2, p. 151-172Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Although parents and preschool play important roles in developing children’s behavior and attitudes, little is known about their influences on children’ s learning of environmental, social and economic aspects of sustainability. This study investigated the influences of home- and preschool-related practices and factors on children’s declarative and functional knowledge of sustainability issues, and the extent to which eco-certified preschools promote beneficial practices. ‘Eco-certified preschools’ refers to schools that explicitly work with education for sustainability. Children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Children’s responses were categorized and classified using SOLO Taxonomy. Multivariate analyses were performed in SIMCA P + 14. The findings indicate a positive relationship between children’s declarative and functional knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. Teachers’ verbal interaction with children about sustainability issues, and the perceived high value of these issues among teachers and directors seem to be more beneficial for children’s declarative knowledge than their functional knowledge. No statistically significant differences between eco- and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2017
Keywords
economic sustainability; environmental education; parental influence; social learning; SOLO Taxonomy
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-24940 (URN)10.1080/20004508.2017.1290915 (DOI)
Available from: 2017-05-12 Created: 2017-05-12 Last updated: 2017-12-01Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-4937-8413

Search in DiVA

Show all publications