Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Göthberg, Martin, PhDORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5154-4428
Publications (10 of 18) Show all publications
Malmsten, S. & Göthberg, M. (2023). Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål: Sopdykaren och andra bedömardilemman. In: Eva Hultin, Karin Jönsson (Ed.), Skrivundervisningens praktiker: (pp. 121-140). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål: Sopdykaren och andra bedömardilemman
2023 (Swedish)In: Skrivundervisningens praktiker / [ed] Eva Hultin, Karin Jönsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, p. 121-140Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023
Keywords
skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agens
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:du-46840 (URN)9789151107165 (ISBN)
Available from: 2023-08-30 Created: 2023-08-30 Last updated: 2023-08-30Bibliographically approved
Göthberg, M. (2022). Att undervisa i teater: Presentation av antologin Att undervisa i teater utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.). In: : . Paper presented at DiS2020 – Dramaforskning i Sverige, Stockholms universitet 2022-10-22.
Open this publication in new window or tab >>Att undervisa i teater: Presentation av antologin Att undervisa i teater utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.)
2022 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Att undervisa i teater

Presentation av antologin Att undervisa i teater, utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.) 

 Presentationen har två delar. För det första skissar jag en bakgrund till antologin Att undervisa i teater samt gör en översikt av dess innehåll. För det andra fokuserar jag på de tydligt forskningsanknutna kapitel som jag skrivit: ”Teater som kollektivt lärande” respektive ”Publikmötet ur kommunikativt perspektiv”.

 Antologins titel, Att undervisa i teater, innefattar många av teaterns uttrycksformer: skådespeleri, scenografi, ljud, ljus, kostym och mask. I teaterns undervisningssituationer, där ett görande och ett sinnligt erfarande är centralt, så utvecklas ett situerat kunnande som delvis kan vara svårt att artikulera. Den här antologin vill bidra till att identifiera och diskutera det kunnandet. Inom teaterundervisningsfältet finns en internationell litteraturresurs att förhålla sig till men den nationella forskningsanknutna litteraturen har lyst med sin frånvaro. Vi författare menar att behovet av sådan litteratur finns hos många teaterlärare, teaterledare och teaterutövare runtom i vårt land.

Antologin genomsyras av ett synsätt på lärande som betonar det kollektiva i den bemärkelsen att elever, deltagare, studenter och lärare gemensamt bidrar till det kunnande som ges möjlighet att utvecklas i teaterundervisningen. Mina kapitel är tydliga exempel på detta. Jag tar som utgångspunkt att teaterverksamhet huvudsakligen handlar om att kollektivt förbereda för möte med publik. Kapitlen visar en väg att förstå det kollektiva inom teater genom vetenskaplig teori och tidigare forskning. Grunderna är dialogisk och sociokulturell teori i relation till teaterpedagogik. Jag ger också konkreta exempel från min forskning kring lärande i, om och genom teaterproduktion på gymnasieskolans estetiska program. 

 _____

   

Kommentar 1: Om en diskutand för presentationen utses (i linje med inbjudan till DiS 2020) så föreslår jag att hen koncentrerar sig på ett av de kapitel jag nämner ovan. Men just den här presentationen kan även klara sig utan diskutand med tanke på att det rör sig om en antologi och att texterna inte utgör forskningsstudier även om de (ofta) använder sig av forskning.

Kommentar 2: Delar av abstract ovan utgör bearbetning av text i antologins förord, text som jag medverkat i tillkomsten av.

 

 

 

National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:du-44901 (URN)
Conference
DiS2020 – Dramaforskning i Sverige, Stockholms universitet 2022-10-22
Available from: 2022-12-30 Created: 2022-12-30 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Göthberg, M. & Malmsten, S. (2022). Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning. In: : . Paper presented at Svenska med didaktisk inriktning, Lund 23-24 november 2022. Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening?.
Open this publication in new window or tab >>Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning
2022 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning 

Solveig Malmsten och Martin Göthberg, Högskolan Dalarna

Vi rapporterar resultat från forsknings- och utvecklingsprojektet SSOE, Svensklärares samtal om elevtext, som vi med stöd av ULF-medel bedrivit i samverkan med svensklärarlaget vid en medelstor svensk gymnasieskola. Projektets forskningssyfte har varit att bidra med kunskap om svensklärares sambedömningskultur och professionella agens i skrivundervisningen, givet att det performativa trycket på skolan återkommande problematiserats under det senaste decenniet (Biesta, 2015; Gyllander-Torkildsen, 2016). Tolv timmars sambedömning av övnings-NP har videofilmats, varefter samtliga sju deltagande lärare har intervjuats individuellt. I de videofilmade samtalen analyseras dels interaktionen mellan lärarna, dels det skrivdidaktiska innehållet så som viktning av olika textkvaliteter och utformning av respons. Analysen visade att sambedömningen bygger på omfattande delad, men övervägande tyst kunskap (jfr. Hansson, 2011) som huvudsakligen kommer till uttryck genom pekande i och citerande av Skolverkets bedömningsmatriser (jfr Meyer-Beining, 2020). Tillämpningen av bedömningskriterierna framstår som tämligen instrumentell då betygsättning diskuteras mer än formativ respons till eleven, och ytligare fenomen som referatteknik och textnära partier får betydligt större utrymme än textens funktionalitet i den fiktiva kommunikationssituationen (jfr Skolforskningsinstitutet, 2018). Sambedömningssamtalens dominerande syfte tycks alltså vara att tillvarata redovisningsskyldigheten (jfr Mickwitz, 2021). Denna bild nyanseras emellertid när agerandet under sambedömningssamtalen ställs i relation till intervjuerna, där elevens lärande för livet står i centrum för lärarnas reflektioner. Samtliga intervjuade är kritiska mot vissa diskursiva och materiella arrangemang som strukturerar skrivundervisning och bedömning av elevtext (jfr. Henning Loeb, Langelotz & Rönnerman, 2019), exempelvis ramarna kring Nationella prov. De formulerar konstruktiva förslag till kollegial utveckling av ämnesdidaktisk kompetens och vill höja svenskämnets status. Vi ser i lärarnas utsagor ett mikromotstånd mot performativitetskulturen där lärarna är på väg att stärka sin agens och möjligheterna att axla det professionella ansvaret för elevernas långsiktiga bildning.

Nyckelord: skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agens

Biesta, G. J. (2015). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy. Routledge.

Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet: enkelt i retoriken, svårare i praktiken: elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Göteborgs universitet,

Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Malmö högskola.

Henning Loeb, I., Langelotz, L. & Rönnerman, K. (red.) (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Studentlitteratur.

Meyer-Beining, J. (2020). ”Of course we have criteria” Assessment criteria as material semiotic means in face-to-face assessment interaction. Learning, Culture and Social Interaction (24), 1–12.

Mickwitz, L. (2021). Lärarprofessionalism när bedömning är betyg. I Å. Hirsh & C. Lundahl: Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete, 27–46.

Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Skolforskningsinstitutet.

Keywords
skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agens
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:du-44724 (URN)
Conference
Svenska med didaktisk inriktning, Lund 23-24 november 2022. Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening?
Available from: 2022-12-28 Created: 2022-12-28 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Göthberg, M. & Lyngfelt, A. (2021). Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet. In: LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 Litterturdidaktik och känslor (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk): . Paper presented at LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk).
Open this publication in new window or tab >>Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet
2021 (Swedish)In: LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 Litterturdidaktik och känslor (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk), 2021Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet

Bildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen?

Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik. 

Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna. 

Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll. 

Nyckelord: bildning, dramatext, elevers agens, estetiska uttrycksformer, texttolkning.

Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.se

Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se 

 

 

Referenser

Dahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182.

Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614

Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262.

Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic.

Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur.

Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htm

Williams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525

National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:du-44897 (URN)
Conference
LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk)
Available from: 2022-12-30 Created: 2022-12-30 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Göthberg, M. (2020). Amatörteater och folkbildning – ett konkret fall. In: Ahlstrand, P. & Remfeldt, J (Ed.), Att underrvisa i teater: (pp. 55-72). Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Amatörteater och folkbildning – ett konkret fall
2020 (Swedish)In: Att underrvisa i teater / [ed] Ahlstrand, P. & Remfeldt, J, Studentlitteratur AB, 2020, p. 55-72Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Studentlitteratur AB, 2020
National Category
Performing Art Studies Pedagogy
Research subject
Research Profiles 2009-2020, Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-44719 (URN)9789144134109 (ISBN)
Available from: 2022-12-28 Created: 2022-12-28 Last updated: 2023-01-03Bibliographically approved
Göthberg, M. (2020). Publikmötet i kommunikativt perspektiv. In: Ahlstrand, P. & Remfeldt, J (Ed.), Att undervisa i teater: (pp. 97-115). Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Publikmötet i kommunikativt perspektiv
2020 (Swedish)In: Att undervisa i teater / [ed] Ahlstrand, P. & Remfeldt, J, Studentlitteratur AB, 2020, p. 97-115Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Studentlitteratur AB, 2020
National Category
Pedagogy Performing Art Studies
Research subject
Research Profiles 2009-2020, Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-44717 (URN)9789144134109 (ISBN)
Available from: 2022-12-28 Created: 2022-12-28 Last updated: 2023-01-03Bibliographically approved
Göthberg, M. (2020). Teater som kollektivt lärande. In: Ahlstrand, P. & Remfeldt, J (Ed.), Att undervisa i teater: (pp. 75-95). Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Teater som kollektivt lärande
2020 (Swedish)In: Att undervisa i teater / [ed] Ahlstrand, P. & Remfeldt, J, Studentlitteratur AB, 2020, p. 75-95Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Studentlitteratur AB, 2020
National Category
Didactics Performing Art Studies
Research subject
Research Profiles 2009-2020, Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-44716 (URN)9789144134109 (ISBN)
Available from: 2022-12-28 Created: 2022-12-28 Last updated: 2023-01-03Bibliographically approved
Göthberg, M. (2019). Cultivation of a deceiver – The emergence of a stage character in a student theatre production. Learning, Culture and Social Interaction, 22, 100280-100280, Article ID 100280.
Open this publication in new window or tab >>Cultivation of a deceiver – The emergence of a stage character in a student theatre production
2019 (English)In: Learning, Culture and Social Interaction, ISSN 2210-6561, E-ISSN 2210-657X, Vol. 22, p. 100280-100280, article id 100280Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The collaborative cultivation of a stage  character is explored through the interactional dynamics in  a  theatre production at  an  upper secondary school  in  Sweden. With  a departure in  socio- cultural and  dialogical approaches to meaning making, learning and creativity this study  attends to how  cultural resources are  used  and  how  social situations are  managed in theatre rehearsals. By using  the analytical tools of framing and footing in an ample set of videos  I conclude how  the participants are able to manage extraordinary complexity of framings, in ways productive for the situated collaborative learning of the  character of the  character.

Keywords
Theatre education, Character work, Sociocultural theory, Framing, Video data
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:du-44715 (URN)10.1016/j.lcsi.2019.02.005 (DOI)
Funder
Swedish Research Council
Available from: 2022-12-28 Created: 2022-12-28 Last updated: 2023-01-08Bibliographically approved
Göthberg, M. (2019). Didaktikens gycklare – På vilket sätt kan Goffmans ramteori och dialogisk teori hjälpa oss att förstå mer av lärande inom drama/teater?. In: Dis2019 - Dramaforskning i Sverige, Stockholms universitet, 22-10-24 – 25: . Paper presented at Dramaforskning i Sverige 2019.
Open this publication in new window or tab >>Didaktikens gycklare – På vilket sätt kan Goffmans ramteori och dialogisk teori hjälpa oss att förstå mer av lärande inom drama/teater?
2019 (Swedish)In: Dis2019 - Dramaforskning i Sverige, Stockholms universitet, 22-10-24 – 25, 2019Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Didaktikens gycklare – På vilket sätt kan Goffmans ramteori och dialogisk teori hjälpa oss att förstå mer av lärande inom drama/teater?

Presentationen har två syften. För det första föreslår jag sätt på vilka Goffmans ramteori och dialogisk teori kan hjälpa oss att förstå mer kring lärande inom drama/teater. Detta görs utifrån konkreta exempel på gymnasieelevers arbete med en teaterproduktion hämtade från min egen forskning. För det andra – och sammankopplat med första syftet – försöker jag kritiskt granska begreppet didaktikens gycklare som jag använt i min doktorsavhandling Interacting – Coordinating text understanding in a student thetre production.

Jag kommer visa användning av Goffmans ramteori i analys av hur den sociala interaktionen för ett rollarbete framåt. Inramning rör hur deltagare etablerar gemensamma aktiviteter såsom en viss typ av social situation. Inramning är en oundgänglig del av alla sociala möten och deltagarnas inramningar är dynamiska och pågår medan aktiviteten pågår. Detta gör det intressant att granska (drama)rolltagande och att uppmärksamma hybrida former av rolltagande utöver den traditionella uppdelningen av deltagares arbete i drama/teater som i-roll eller ur-roll. Jag kommer även att med stöd i dialogisk teori (med utgångspunkt i Per Linells arbeten) uppmärksamma hur deltagares kommunikativa bidrag i social interaktion bygger på och är inflätade i varandra. Kommunikationen utvecklas sällan i helt förutsägbara former. Sådan oförutsägbarhet verkar med fördel kunna studeras i konstnärlig improvisation. Samtidigt så erbjuder kontexten en rad premisser som har betydelse för vad som är möjligt att göra i kommunikationen även då det handlar om konstnärlig improvisation. Dynamiken mellan det oförutsägbara och drama/teater-arbetets premisser kommer beröras i min presentation.

Begreppet didaktikens gycklare försöker fånga in en grupp teaterelevers lekfulla kommunikativa sidoprojekt. Dessa humoristiskt och/eller emotionellt laddade kommunikativa projekt vävdes in som ett speciellt skikt i den pågående lektionsinteraktionen och visade sig produktiva i gestaltningsarbetet och lärprocessen. Den informella och gränsöverskridande karaktären hos didaktikens gycklare framstod som en tillgång för lärandet. Detta kan relateras till att sociala situationer där didaktikens gycklare tog sig utrymme kan förstås som ett slags trygga zoner i rolltagandet. Inom sådana zoner kunde nya meningspotentialer för karaktärernas relationer prövas informellt och lekfullt innan de prövades i lärarstrukturerade repetitionsaktiviteter. Ur ett vardagsperspektiv skulle didaktikens gycklare kunna uppfattas som störmoment. Ur ett analytiskt perspektiv fungerade gycklar-situationerna som tillfällen att initiera och nyansera till exempel karaktärers uttryck. Med andra ord kan didaktikens gycklare beskrivas som produktiv form av  appropriering av kulturella redskap relevanta för att lösa specifika uppgifter. Dessutom kan de förstås som tecken för elevers autonomi i det aktuella lärandet. 

National Category
Didactics
Research subject
Research Profiles 2009-2020, Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-44899 (URN)
Conference
Dramaforskning i Sverige 2019
Available from: 2022-12-30 Created: 2022-12-30 Last updated: 2023-01-03Bibliographically approved
Göthberg, M. (2019). Estetiskt erfarande i rollarbete inom teaterproduktion på gymnasiet. In: NEÄL 2019: Aesthetic Experiences In Education: . Paper presented at NEÄL 2019: Aesthetic Experiences in Education, 11-13 november 2019 (pp. 23-23).
Open this publication in new window or tab >>Estetiskt erfarande i rollarbete inom teaterproduktion på gymnasiet
2019 (Swedish)In: NEÄL 2019: Aesthetic Experiences In Education, 2019, p. 23-23Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Estetiskt erfarande i rollarbete inom teaterproduktion på gymnasiet 

Med intresse för hur en grupp elever och deras lärare aktualiserar kulturella resurser i social interaktion diskuterar jag estetiskt erfarande i rollarbete inom en teaterproduktion på gymnasiet. Presentationen bygger på en empirisk studie, Göthberg (2019). Studiens deltagare arbetar med en iscensättning av Molières De löjliga preciöserna under två terminer. I centrum för deltagarnas aktiviteter står transformation av dramatext till scentext. Det estetiska erfarandet präglas av att elever och lärare orienterar den sociala interaktionen mot ett konkret produktmål i form av teaterföreställningar. 

I studien närmar jag mig den specifika produktionens rollarbete och estetiska lärande med hjälp av synen på meningsskapande, lärande och kreativitet i dialogisk och sociokulturell teori. Det teoretiska ramverket erbjuder verktyg att på detaljnivå analysera videosekvenser av den sociala interaktionen med fokus på (drama)rolltagande. 

I presentationen uppmärksammar jag två aspekter av estetiskt lärande i teaterproduktionen. Den ena aspekten rör elevernas val att arbeta med den aktuella Molière-texten fram till föreställningar uppfattat som estetiskt motstånd mot specifika delar av samtidskulturen. Den andra aspekten (nära förbunden med den första) rör hur eleverna kollaborativt och explorativt utforskar och formar sitt estetiska material. I studien använder jag begreppet ’student agency’ i samband med sådant estetiskt lärande. Jag  diskuterar konkreta exempel på ’student agency’ i form av informella sociala situationer där elever på ett gränsöverskridande och humoristiskt sätt utforskar sina roller. Analytiskt sett väver eleverna in ett slags kommunikativa sidoprojekt som ett speciellt skikt i den pågående lektionsinteraktionen. Sidoprojekten benämns i studien ’Didaktikens gycklare’. De visar sig produktiva i gestaltningsarbetet genom möjligheterna att i sådan interaktion utveckla textförståelse och appropriera relevanta medierande verktyg för att presentera rollfigurer i scentexten.

Göthberg, M. (2019). Interacting: coordinating text understanding in a student theatre production. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.

National Category
Pedagogy
Research subject
Research Profiles 2009-2020, Education and Learning
Identifiers
urn:nbn:se:du-44723 (URN)
Conference
NEÄL 2019: Aesthetic Experiences in Education, 11-13 november 2019
Available from: 2022-12-28 Created: 2022-12-28 Last updated: 2023-01-03Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5154-4428

Search in DiVA

Show all publications