Dalarna University's logo and link to the university's website

Ansvar har både juridisk och etisk betydelse och är ett nyckelord i högre utbildning. I den högre utbildningen förekommer en rad olika roller med olika juridiskt ansvar såväl som olika förväntningar på etiskt ansvar. I sammanhang där flera roller är sammankopplade för att lösa en komplex uppgift finns potentiellt olika syn på ansvarsfördelning. Det gäller i synnerhet handledningssituationen, där etiskt ansvar och ansvarsfördelning kan vara särskilt omgärdade av gråzoner, särskilt vad gäller nyckelrollerna student och handledare. Studien behandlar studenters syn på ansvar i kandidatuppsatsprocessen. En enkätundersökning med studenter från examensarbeteskursen inom två språkämnen vid ett svenskt lärosäte (Högskolan Dalarna) visar att majoriteten anser sig ha fått processen förklarad vid kursstart, men att en relativt stor andel inte håller med om det. Några pekade på skillnader i beskrivningar och praxis. Studenterna anser att student och handledare har ett gemensamt ansvar för flera aspekter av uppsatsarbetet, men att studenten har större ansvar för t.ex. att uppsatsen är fri från plagiat och att den blir klar i tid och handledaren större ansvar för t.ex. att forskningsfrågan är relevant för ämnesområdet och att metoden och materialet är lämpliga. Svaren pekar på en viss variation i synen på ansvar. Ser man exempelvis närmare på exakt vilka aspekter av uppsatsprocessen man anser att studenten respektive handledaren bör ha ansvar för, så är bilden inte samstämmig. Resultaten pekar på ett behov av att diskutera ansvar och därmed medvetandegöra de bilder vi bär med oss in i uppsatshandledningen.

Vid svenska högskolor och universitet finns idag ett ökande antal äldre studenter. Samtidigt förekommer i dagens samhälle negativa fördomar om äldres lärande. Denna rapport redogör för en enkätstudie som genomfördes med 30 lärare som undervisar i nätbaserade språkkurser vid ett svenskt lärosäte. Syftet med studien var att ta reda på hur dessa lärare förhåller sig till äldre studenter. Undersökningen visar att lärarna inte reflekterar särskilt mycket över kursdeltagarnas ålder. Många ser dock äldre studenter som en tillgång i seminariegruppen på grund av deras erfarenheter, mognad och engagemang. Lärarna gör inte åldersindelade grupper under de nätbaserade seminarierna och anpassar inte undervisningen specifikt till äldre kursdeltagare. I rapporten diskuteras hur nätbaserad undervisning kan vara en fördel för äldre studenter eftersom den på många sätt redan är flexibel och anpassad efter studenternas individuella behov.

This chapter focuses on the recontextualization of images and the translation of simultaneous action expressed multimodally in picture book translations. It analyzes several spreads from the globally translated and distributed picture books about Grandpa Pettson and Findus by Swedish author-illustrator Sven Nordqvist and compares their French and Dutch translations using a social semiotic multimodal text analysis examining both words and images. Within the theoretical framework of social semiotics, but also drawing on central thoughts within Descriptive Translation Studies, the authors see translation and the act of translating as motivated by and within its specific social and situational context, depending on the signs that are culturally available within this context. The results of the analyses show that the translated picture books about Pettson and Findus can be described as ‘glocal’ artefacts, combining globally spread images with new meaning depending on the local choices made in the different translations, in this case as expressed through the depiction of simultaneous action.

The author shares her perceptions derived from 10 years of teaching French online at a university in Sweden. Particular emphasis is placed on three points: working with the feeling of belonging to a group, recording lectures and developing appropriate examinations. At a time when many courses are being put online, the author wishes to share her experience and encourage proactive pedagogical thinking about online instruction.

French Online Learning: a Gerontological Perspective

To adapt to older students, we conducted a study consisting of a perception test and a survey related to French taught online at our university. The purpose of this study was to see how oral perception, comprehension and communication work in online synchronous seminars. The results were positive. The comprehension of French sounds online works quite well for our learners regardless of their age, and the students themselves find that perception and oral comprehension during synchronous online seminars works well. In addition, no respondent found that cooperation across ages was a problem.

Pour nous adapter à des étudiants plus âgés, nous avons fait une étude composée d’un test de perception et d’une enquête, concernant le français enseigné en ligne à notre université. Le but de cette étude était de voir comment fonctionnent la perception, la compréhension et la communication orales lors des séminaires synchrones en ligne. Les résultats sont positifs. La discrimination des sons français en ligne fonctionne assez bien pour nos apprenants quel que soit leur âge et les étudiants eux-mêmes trouvent que la perception et la compréhension orale lors des séminaires synchrones en ligne fonctionnent bien. De plus, aucun répondant ne trouve que la coopération entre les âges ne pose problème.

Si l’intérêt pour la littérature de jeunesse suédoise en France est vif depuis de nombreuses années, force est de constater que les auteurs et illustrateurs français ont plus de mal à pénétrer le marché suédois. Si des auteurs comme Selma Lagerlöf (Le merveilleux voyage de Nils Holgersson), Astrid Lindgren (Fifi Brindacier) ou encore Barbro Lindgren (Le petit monsieur tout seul), œuvres phares certes mais datant un peu, ont leur place sur le marché français, de grands classiques comme Les Malheurs de Sophie de la comtesse de Ségur semblent absents du marché littéraire suédois, soit parce qu’ils ne sont pas traduits, soit parce qu’ils n’ont pas trouvé leur public. Cependant, depuis 2010, le vent semble tourner, et cet article se propose de faire un état de la littérature de jeunesse française en Suède entre 2010 et 2017 et de s’interroger sur sa place dans ce pays de nos jours.