Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Mattsson, Hållbus TotteORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3242-222X
Publications (10 of 37) Show all publications
Mattsson, H. T., Fredriksson, D. & Burlin, T. (2022). Calle Jularbo och gammeldansen: Musik, nätverk, medialisering. In: : . Paper presented at Musikforskning idag 2022 13-15 juni Mediehuset Högskolan Dalarna Falun.
Open this publication in new window or tab >>Calle Jularbo och gammeldansen: Musik, nätverk, medialisering
2022 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

CALLE JULARBO OCH GAMMELDANSEN: MUSIK, NÄTVERK, MEDIALISERING 

Toivo Burlin, Stockholms universitet, Daniel Fredriksson, Högskolan Dalarna, Hållbus Totte Mattsson, Högskolan Dalarna.

Förslag till presentationsform: Panel. Kontaktperson: toivo.burlin@music.su.se 

Vad kan vi lära oss om musikens förändringsprocesser genom att studera Calle Jularbo och gammeldansen? Calle Jularbo (1893-1966) var en central musiker, kompositör och artist i populärmusikens och musikindustrins första period med inflytande under hela 1900-talet. Som framstående virtuos på dragspelet förenade han roller som svensk ”storspelman” med romska rötter, turnerande musiker och storsäljande grammofonartist, i en konstnärligt och kommersiellt framgångsrik medie-anpassad musik på internationell grund – därtill verksam i radio, film och television. I en tät kontakt med samtiden formades både artistkarriären och musikskapandet. 

 

I detta nystartade forskningsprojekt, med finansiering från Vetenskapsrådet 2022–2025, använder vi Jularbo som ett ”nyckelhål” för att undersöka hur villkoren för musikskapande förändrades med nya instrument och inspelningsteknik, nya medier och arenor samt nya förhållningssätt till komposition och upphovsrätt. Med utgångspunkt i begreppen nätverk och medialisering studeras förändringsprocesser i 1900-talets musiksamhälle. Syftet är att undersöka hur synen på musikerskap, komposition, musikalisk tradition kontra innovation, representationsformer (”levande”, inspelningar, noter) och medialisering av musik (dvs., inspelningar, radio, tv, framföranden), samverkade med hur Jularbos “Kultis” och Gammeldans uppstod och utvecklades – från det folkliga ursprunget till musikindustrins populärmusik. Målsättningen är att undersöka Jularbo och gammeldansen på både sina egna villkor och utifrån relationen till annan musik och musikindustrins framväxt, före ”det svenska musikundret”. Vi kommer kort presentera våra tre huvudteman: 

 

Music Production and the “Birth of ​Gammeldans​”

Calle Jularbo har rekord i antal utgivna grammofonskivor. Hur producerades musiken, vilken musikindustri, nätverk och miljöer möjliggjorde dem? Hur lanserades musiken i olika medier?

 

Jularbo’s Musical Groove: Composition, Community, Copyright: 

Kompositioner, nätverk och upphovsrätt – hur kan Jularbos kompositioner förstås musikaliskt och upphovsrättsligt? Hur förhåller de sig till gammeldans-traditionen, hur tolkas de idag?

 

Technological and Conceptual Perspectives on the Swedish Accordion: 

Jularbo populariserade i hög grad dragspelet. Vad hände sedan? Vi undersöker några av dragspelets omvandlingar intill nutiden.

 

 

National Category
Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:du-43912 (URN)
Conference
Musikforskning idag 2022 13-15 juni Mediehuset Högskolan Dalarna Falun
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Mattsson, H. T. & Andersson, S. (2022). IRO-jungfruns två ansikten: CD produktion.
Open this publication in new window or tab >>IRO-jungfruns två ansikten: CD produktion
2022 (Finnish)Artistic output (Unrefereed)
Abstract [sv]

Den traditionella Iro-jungfruhistorien från Ilomantsi berättar om en helig och ren jungfru som blir gravid av ett lingon. Iro-jungfrun föder tre söner, som heter Väinämöinen, Ilmarinen och Joukahainen. Iro-jungfruns andra ansikte är Iro Sissotar (1797-1853), syster till den berömda Ilomantsi runosångaren Simana Sissonen, som också var en framstående sångerska. 1846 skrev Daniel Europaeus ner hela 78 sånger från Iro under fyra dagar. Den heliga och sagolika Iro-jungfrun skapar en bakgrund för verket, ur vilken bilden av en annan Iro framträder, en verklig, levande kvinna. Materialet har bearbetats och spelats in av duon Liisa Matveinen och Tellu Turkka för att ges ut som en CD-produktion. Båda är föregångare som kompositörer och tolkare av lyrik i kalevalameter och har samarbetat sedan 1994.

Totte och Samuel blev kontaktade som medproducenter och instrumentalister på produktionen men på grund av Corona restriktioner så blev samarbetet ett distansprojekt och nya former av producerande och skapande kunde undersökas.

Distansarbetet blev för Totte och Samuel ett nytt sätt att jobba där möjligheten att bolla över tid visade sig bli en kreativ process. Materialet kunde åka fram och tillbaka och tillföras ny inspiration utan att vara styrt av deadlines på grund av studiobokningar resor osv. 

National Category
Music
Identifiers
urn:nbn:se:du-44756 (URN)
Available from: 2022-12-29 Created: 2022-12-29 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Mattsson, H. T. & Ferm Vinkler, J. (2022). Loop-cirkus Monstret 2.0.
Open this publication in new window or tab >>Loop-cirkus Monstret 2.0
2022 (Swedish)Artistic output (Refereed)
National Category
Music Media Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:du-43927 (URN)
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Mattsson, H. T. & Andersson, T. (2022). Teorbmusik i Dübensamlingen: -. In: : . Paper presented at Musikforskning idag - 2022 13-15 juni på Mediehuset Högskolan Dalarna, Falun.
Open this publication in new window or tab >>Teorbmusik i Dübensamlingen: -
2022 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Teorbmusik i DübensamlingenHållbus Totte Mattsson, Konstnärlig professor Ljud- och musikproduktion, Högskolan DalarnaE-post: som@du.seTommie Andersson, Teorbist Australian Brandenburg Orchestra Sydney, AustralienI Dübensamlingen finns ett fragment med okänd musik noterad i fransk luttabulaturkatalogiserat som lutmusik. Tabulaturen består av två blad och innehåller två ofullständigasatser samt en komplett double (Rudén, 1981) (Sparr, 1976). En närmare analys visar att det rörsig om solostycken för teorb vilket gör det till ett unikt fynd då detta förmodligen är den endatabulaturen med solomusik för teorb som återfunnits bland svenska källor.Vidare finns det ett femtiotal generalbasstämmor med tydliga anvisningar att framföras på justteorb (North, 1988) (Mason, 1989).Dübensamlingen har katalogiserats och sorterats vid ett flertal tillfällen vilketinnebär att det är svårt att avgöra den ursprungliga ordningen samt när och om stämmorförsvunnit eller separerats från varandra (Hedell, 2021). Idag är hela samlingen digitaliserad,katalogiserad och tillgänglig offentligt. Vi har med hjälp av den digitala sökmotorn tagit framsamtliga verk där teorb anges. Dessa verk har vi sedan i denna studie sorterats kronologiskt ochknutits till Hovkapellets historia och verksamhet.Med vårt paper kommer vi att presentera en transkription och gestaltning avtabulaturen samt försöka identifiera kompositören/kompositörerna. Vidare kommer vi utifrån deverk där flera knäppinstrument tillsammans med teorb anges i generalbasstämmorna att geförslag på vilka lutenister/teorbister (Kjellberg,1979) som kan ha framfört musiken samt var ochnär det kan ha skett och på vilket sätt (Schildt, 2014).

Referenslista

Hedell, Kia (2021) Särtryck ur red. Mattias Bolkéus Blom och Krister Östlund, Uppsalauniversitetsbibliotek 1621–2021. Verksamhet, samlingar, historia, betraktelser, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Acta Bibliothecae R. UniversitatisUpsaliensis, vol. LIII, 2021.

Kjellberg, Erik (1979) Kungliga musiker i Sverige under stormaktstiden Studier kring derasorganisation, verksamheter och status ca 1620 - ca 1720, Uppsala: Uppsalauniversitet Institutionen för musikvetenskap.

Mason, Kevin (1989) The Chitarrone And it ́s Repertoire in Early Seventeenth-Century Italy,Aberystwyth Wales: Boethius Press.

North, Nigel (1987) Continuo Playing on the Lute, Archlute and Theorbo, London & Boston:Faber Music LTD.

Rudén, Jan Olof (1981) Music in tabulature. A thematic index with source descriptions ofmusic in tabulature notation in Sweden, Stockholm: Svenskt musikhistorisktarkiv.

Schildt, Maria (2014) Gustav Düben at Work. Musical Repertory and Practice of SwedishCourt Musicians, 1663 - 1690, Uppsala: Uppsala universitet Institutionen förmusikvetenskap.

Sparr, Kenneth (1976) Luttabulatur i svenska bibliotek 2. Uppsala universitetsbibliotek,(SGLS) Svenska gitarr- och lutasällskapets tidskrift nr. 1 sid. 44 – 48. 

National Category
Other Humanities Musicology
Identifiers
urn:nbn:se:du-43911 (URN)
Conference
Musikforskning idag - 2022 13-15 juni på Mediehuset Högskolan Dalarna, Falun
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Mattsson, H. T. (2022). The Monster in Paradise: An audiovisual journey in a medieval world of symbols, or what happens when you get one free hand?. In: Rikard Lindell (Ed.), DAVAMOT – Mediehuset 20 år Audiovisuellt symposium Mediehuset: . Paper presented at DAVAMOT – Mediehuset 20 år Audiovisuellt symposium, Falun 25–26 november 2022.
Open this publication in new window or tab >>The Monster in Paradise: An audiovisual journey in a medieval world of symbols, or what happens when you get one free hand?
2022 (English)In: DAVAMOT – Mediehuset 20 år Audiovisuellt symposium Mediehuset / [ed] Rikard Lindell, 2022Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Keywords
Loop-technology, Affordances, VJ/DJ, remix/recut, instrument history
National Category
Music
Identifiers
urn:nbn:se:du-43698 (URN)
Conference
DAVAMOT – Mediehuset 20 år Audiovisuellt symposium, Falun 25–26 november 2022
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Mattsson, H. T. & Rockner, P. (2022). The Monster in Paradise: An audiovisual live performance.
Open this publication in new window or tab >>The Monster in Paradise: An audiovisual live performance
2022 (English)Artistic output (Unrefereed)
National Category
Performing Arts Music Media Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:du-43699 (URN)
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Mattsson, H. T. & Scott, A. (2022). UrHedningarna St:Nikolai kyrkoruin, Visby.
Open this publication in new window or tab >>UrHedningarna St:Nikolai kyrkoruin, Visby
2022 (Swedish)Artistic output (Refereed)
National Category
Music Media Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:du-43926 (URN)
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Mattsson, H. T. & Andersson, S.-t. ". (2021). Doktor Loops Loop Cirkus.
Open this publication in new window or tab >>Doktor Loops Loop Cirkus
2021 (Swedish)Artistic output (Refereed)
National Category
Performing Arts
Identifiers
urn:nbn:se:du-43923 (URN)
Funder
Swedish Performing Arts Agency, Diarienummer: 0001/20
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Fredriksson, D. & Mattsson, H. T. (2021). Hedningarnas Mora-oud: Innovation, fantasi och nygamla musikinstrument. Musikk og tradisjon, 35, 73-98
Open this publication in new window or tab >>Hedningarnas Mora-oud: Innovation, fantasi och nygamla musikinstrument
2021 (Swedish)In: Musikk og tradisjon, ISSN 1892-0772, Vol. 35, p. 73-98Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The Swedish/Finnish folk- and world music group Hedningarna combined traditional music with an energetic, drone-based “mystical” sound. Throughout the band’s career, they would consistently use traditional acoustic “folk” instruments, with the acoustic sound typically amplified and modified. In this article we discuss the inception and development of one of their custom instruments, the mora-oud, which combined the body of a medieval style keyed fiddle (a mora-harp) with a fretless lute neck. The material (mainly interviews, auto-ethnographic descriptions and social media discussions) suggests that some of the mora-harps meaning potential, such as a sense of ancientness and “Nordic-ness”, followed into the mora-oud. This was combined with certain sonic and tonal resemblances with the Arabic oud, as well as its visual qualities and ease of amplification, to afford an instrument that fitted congenially with the global world music scene in which Hedningarna was a major player at the time. The instrument became an important part of the band’s sound as well as of their strategies to handle and sometimes link together their musical, cultural and political contexts, both on stage and in the studio. In the conclusion we discuss how serendipity and fantasy were important aspects in how the instrument was conceived and developed. 

Keywords
instrument, organologi, hedningarna, folkmusik, världsmusik, innovation
National Category
Music
Identifiers
urn:nbn:se:du-38007 (URN)
Available from: 2021-09-03 Created: 2021-09-03 Last updated: 2023-04-14Bibliographically approved
Mattsson, H. T. & Fredriksson, D. (2021). Intercultural audiovisual sessions/Mora Oud. In: : . Paper presented at Interkulturalitet och integration, 5 års samverkansforskning. IKUD, Högskolan Dalarna och partner, 4 – 5 November 2021.
Open this publication in new window or tab >>Intercultural audiovisual sessions/Mora Oud
2021 (English)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
National Category
Music
Identifiers
urn:nbn:se:du-43919 (URN)
Conference
Interkulturalitet och integration, 5 års samverkansforskning. IKUD, Högskolan Dalarna och partner, 4 – 5 November 2021
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3242-222X

Search in DiVA

Show all publications