du.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 53) Show all publications
Aronsson, M. (2019). En folkbildare med patos. Dala-Demokraten, Article ID 2019-05-20.
Open this publication in new window or tab >>En folkbildare med patos
2019 (Swedish)In: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, article id 2019-05-20Article in journal, News item (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Falun: , 2019
National Category
Languages and Literature
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-30073 (URN)
Available from: 2019-05-20 Created: 2019-05-20 Last updated: 2019-06-17Bibliographically approved
Aronsson, M. (2019). La réception anglophone de Marguerite Duras sur Internet. In: : . Paper presented at "Marguerite Duras et le monde anglo-saxon", Journée d’étude annuelle Marguerite Duras. Université de Lille (ALITHILA) – Société internationale Marguerite Duras, 2019-03-15.
Open this publication in new window or tab >>La réception anglophone de Marguerite Duras sur Internet
2019 (French)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
National Category
Languages and Literature
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-29744 (URN)
Conference
"Marguerite Duras et le monde anglo-saxon", Journée d’étude annuelle Marguerite Duras. Université de Lille (ALITHILA) – Société internationale Marguerite Duras, 2019-03-15
Available from: 2019-03-22 Created: 2019-03-22 Last updated: 2019-03-25Bibliographically approved
Aronsson, M. (2019). L'art de présenter Marguerite Duras à l'étranger: le cas de la Suède. In: Michelle Royer & Lauren Upadhyay (Ed.), Marguerite Duras à la croisée des arts: (pp. 203-216). Bruxelles: P.I.E. Peter Lang
Open this publication in new window or tab >>L'art de présenter Marguerite Duras à l'étranger: le cas de la Suède
2019 (French)In: Marguerite Duras à la croisée des arts / [ed] Michelle Royer & Lauren Upadhyay, Bruxelles: P.I.E. Peter Lang , 2019, p. 203-216Chapter in book (Refereed)
Abstract [fr]

Dans cet article sont analysés les paratextes des ouvrages durassiens traduits en suédois. Nous nous intéressons aux couvertures et quatrièmes de couverture, ainsi qu’aux préfaces et postfaces allographes. Nous avons examiné les références littéraires et culturelles données dans ces présentations afin de savoir dans quels contextes intellectuels et artistiques on choisit d’inscrire Marguerite Duras. Pour les couvertures, nous avons examiné l’utilisation des différents supports visuels, ainsi que l’interaction entre le texte et l’image sur la couverture. Le corpus est constitué par un échantillon de paratextes durassiens, du premier roman traduit – La Vie tranquille (Stilla liv, 1947) – jusqu’aux publications les plus récentes. Les résultats indiquent que les éditeurs suédois ont inscrit Duras dans un contexte moderniste et que le public cible est constitué des lecteurs du « circuit lettré ». Une exception est la traduction de L’Amant qui semble viser un public appartenant plutôt aux « circuits populaires ».

Place, publisher, year, edition, pages
Bruxelles: P.I.E. Peter Lang, 2019
National Category
Specific Literatures
Research subject
Intercultural Studies, Marguerite Duras i svensk översättning – receptionen av Duras verk i Sverige
Identifiers
urn:nbn:se:du-30871 (URN)978-2-80760-483-4 (ISBN)
Available from: 2019-10-09 Created: 2019-10-09 Last updated: 2019-10-11Bibliographically approved
Aronsson, M. (2019). Le passage de L'Amant en suédois. In: Ammour-Mayeur, Olivier; Chalonge, Florence de; Mével, Yann; Rodgers, Catherine (Ed.), Marguerite Duras. Passages, croisements, rencontres: (pp. 153-159). Paris: Classiques Garnier
Open this publication in new window or tab >>Le passage de L'Amant en suédois
2019 (French)In: Marguerite Duras. Passages, croisements, rencontres / [ed] Ammour-Mayeur, Olivier; Chalonge, Florence de; Mével, Yann; Rodgers, Catherine, Paris: Classiques Garnier, 2019, p. 153-159Chapter in book (Refereed)
Abstract [fr]

L’article étudie quelques extraits de L’Amant et de sa traduction suédoise. La disparition de la “cadence mineure” et les ajouts lexicaux dans le texte cible, dont certains semblent introduits pour “réparer” le texte source et le rendre plus neutre sont évoqués. Dans le passage voué à la beauté d’Hélène Lagonelle, la répétition des phonèmes [ɛl] est un trait stylistique fréquemment utilisé par Duras, or ces effets poétiques du texte d’origine sont le plus souvent perdus dans la traduction.

Place, publisher, year, edition, pages
Paris: Classiques Garnier, 2019
Series
Colloques de Cerisy - Littérature, ISSN 2494-8470 ; 6
National Category
Languages and Literature
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-29851 (URN)10.15122/isbn.978-2-406-08280-4.p.0153 (DOI)978-2-406-08280-4 (ISBN)
Available from: 2019-04-04 Created: 2019-04-04 Last updated: 2019-04-08Bibliographically approved
Aronsson, M., Fjordevik, A. & Inose, H. (2018). Fan Activities in Online University Education (1ed.). In: Katherine Anderson Howell (Ed.), Fandom as Classroom Practice: A Teaching Guide (pp. 70-82). Iowa City: University of Iowa Press
Open this publication in new window or tab >>Fan Activities in Online University Education
2018 (English)In: Fandom as Classroom Practice: A Teaching Guide / [ed] Katherine Anderson Howell, Iowa City: University of Iowa Press , 2018, 1, p. 70-82Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Iowa City: University of Iowa Press, 2018 Edition: 1
Series
Fandom & Culture
National Category
Languages and Literature
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-27974 (URN)978-1-60938-567-5 (ISBN)978-1-60938-568-2 (ISBN)
Available from: 2018-06-21 Created: 2018-06-21 Last updated: 2018-06-21Bibliographically approved
Aronsson, M. (2018). La réception de Faïza Guène en Suède: la banlieue française en traduction. TTR: Traduction, Terminologie, Rédaction. Études sur le texte et ses transformations, 31(1), 97-125
Open this publication in new window or tab >>La réception de Faïza Guène en Suède: la banlieue française en traduction
2018 (French)In: TTR: Traduction, Terminologie, Rédaction. Études sur le texte et ses transformations, ISSN 0835-8443, Vol. 31, no 1, p. 97-125Article in journal (Refereed) Published
Abstract [fr]

L’article traite de la réception de l’oeuvre de Faïza Guène en Suède. Le corpus est composé de comptes rendus écrits par des critiques littéraires et publiés dans la presse entre 2006 (l’année de la première traduction de Guène en suédois) et 2016, ainsi que de comptes rendus rédigés par des blogueurs et publiés sur Internet pendant la même période. Nous examinons les thèmes les plus importants de cette réception ainsi que les références littéraires présentes dans les comptes rendus du corpus. Comme l’objectif du compte rendu d’une oeuvre traduite est de présenter un auteur étranger à un nouveau public, il est intéressant d’étudier les stratégies employées par les critiques : dans quels contextes littéraires et sociaux choisissent-ils d’inscrire Faïza Guène? Quels sont les arguments et références utilisés? Quelles différences y a-t-il entre les comptes rendus publiés dans la presse papier et ceux publiés dans la blogosphère? Les résultats montrent que les thèmes récurrents dans la réception suédoise incluent le succès de Kiffe kiffe demain en France, l’humour présent dans les textes de Guène et le milieu socioculturel dans lequel se déroulent ses récits. Les critiques littéraires discutent souvent du style, des dialogues et des portraits des personnages principaux dans les romans de l’auteure, et les avis sont divisés en ce qui concerne ces aspects de son écriture. Les références à d’autres écrivains associent l’oeuvre de Guène aux genres de la littérature migrante, de la littérature jeunesse et, à un moindre degré, de la littérature prolétarienne. Les opinions des blogueurs ne se distinguent pas de manière significative de celles exprimées dans la presse papier, mais le ton employé dans la blogosphère s’avère parfois plus subjectif que celui que l’on rencontre dans les comptes rendus traditionnels.

Abstract [en]

The article examines the reception of Faïza Guène’s works in Sweden. The corpus is made up of reviews written by literary critics and published in the press between 2006 (the year Guène’s first novel was translated into Swedish) and 2016, as well as reviews written by bloggers and published on the Internet during the same period. The most important themes in this reception are examined, as are the literary references used in the articles. Since reviews of a translated work aim to introduce a foreign author to a new audience, it is interesting to examine the strategies of the reviewers: is Faïza Guène associated with a particular literary or social context? What arguments and references are used? What differences can be observed between reviews published in the printed press and the texts published in the blogosphere? The results show that the most common themes in the Swedish reception include the success of Kiffe kiffe demain in France, the humour in Guène’s texts, and the sociocultural settings of her novels. The reviewers often discuss the style, the dialogues, and the portraits of the main literary characters in the author’s novels – and there are mixed opinions regarding these aspects of her writing. The references made to other writers in the reviews associate Guène’s work with literary genres such as migrant literature, young adult fiction and, to a lesser extent, proletarian literature. Bloggers’ opinions do not differ in any significant way from those expressed in the printed press, but the tone used in the blogosphere is sometimes more subjective than that of traditional literary reviews.

Place, publisher, year, edition, pages
Québec: Association canadienne de traductologie/ Canadian Association for Translation Studies, Université Laval, 2018
Keywords
reader-response study, Faïza Guène, literary review, printed press, blogosphere, étude de réception, Faïza Guène, compte rendu, presse papier, blogosphère
National Category
Languages and Literature
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-29734 (URN)
Available from: 2019-03-21 Created: 2019-03-21 Last updated: 2019-09-05Bibliographically approved
Aronsson, M. (2018). Migrant Literature Migrating. The Case of Fatou Diome’s Le Ventre de l’Atlantique and Its Swedish Reception. In: : . Paper presented at Erratic bodies, transitional borders, and recent migration in Europe: Representation and identity negotiations in public discourse, literature, and the arts (University of Oslo, ILOS, September 27-28, 2018). Oslo: University of Oslo, ILOS
Open this publication in new window or tab >>Migrant Literature Migrating. The Case of Fatou Diome’s Le Ventre de l’Atlantique and Its Swedish Reception
2018 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

This paper examines Fatou Diome’s novel Le Ventre de l’Atlantique [The Belly of the Atlantic] published in 2003, and the reception of its Swedish translation Atlantens mage (2010). The study has an intrinsic (text-centered) perspective, as it examines the representations of migration and of migrants in Diome’s work – but it also has an extrinsic and reader response-oriented perspective, as it focuses on the public discourses emanating from the novel.

   Le Ventre de l’Atlantique tells the story of a Senegalese woman who has emigrated to France, and of her younger half-brother who has been left behind. Migration, belonging, exile and xenophobia are important themes in the novel, and it has been cited as an example of francophone migrant literature and of World Literature (Lindberg 2015 and 2016). The female Senegalese narrator claims that many people in Senegal still suffer from what she calls a “colonisation mentale” (Diome 2003:53). Thus, according to the main character, the French cultural and economic hegemony persists even after 40 years of political independence for the nation of Senegal.

   The reader-response part of the study deals with the reception of Diome’s novel in Sweden. Reviews published in the Swedish press (here called “established criticism”) have been examined, as well as reviews published in the blogosphere (labelled “alternative criticism”). The material has been collected in the database Mediearkivet (for the press) and by using the search-engine Google for reviews published in the blogosphere, see Aronsson (2016) for a thorough presentation of the method used. The paper seeks to answer the following questions: How is the theme of migration depicted in Diome’s novel, and how does this theme appear in the Swedish literary reception? Is the novel inscribed in a particular literary and/or intellectual tradition? If that is the case, which arguments and references are used by the reviewers?

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: University of Oslo, ILOS, 2018
National Category
Specific Literatures
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-28658 (URN)
Conference
Erratic bodies, transitional borders, and recent migration in Europe: Representation and identity negotiations in public discourse, literature, and the arts (University of Oslo, ILOS, September 27-28, 2018)
Available from: 2018-10-05 Created: 2018-10-05 Last updated: 2018-10-05Bibliographically approved
Aronsson, M. (2018). Vilhelm Ekelunds säregna livsverk [Review]. Dala-Demokraten (2018-01-11)
Open this publication in new window or tab >>Vilhelm Ekelunds säregna livsverk
2018 (Swedish)In: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, no 2018-01-11Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
National Category
Specific Literatures
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-26975 (URN)
Available from: 2018-01-25 Created: 2018-01-25 Last updated: 2018-01-25Bibliographically approved
Aronsson, M. (2017). Dags att tänka på refrängen? Franskspråkiga sånger inom litteraturundervisningen i franska: vad, hur och varför?. In: : . Paper presented at Akademin som litteraturförmedlare. Nordisk konferens vid Stockholms universitet, 16-17 november 2017. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Dags att tänka på refrängen? Franskspråkiga sånger inom litteraturundervisningen i franska: vad, hur och varför?
2017 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Föredraget tar sin utgångspunkt i och diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen på grundnivå 1 (Franskspråkig litteratur 1: från år 1900 till idag) med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. Ett sådant kursupplägg bygger av naturliga orsaker på föreställningen om att ett ”vidgat textbegrepp” kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter således att man betraktar sångtexter som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte som en sorts ”paralitteratur” som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen.

   Föredraget diskuterar möjliga konsekvenser av att en aktör inom högskolevärlden verkar för ett sådant synsätt på litteratur som beskrivs ovan. Vilka följder får det när man lyfter in franskspråkiga sånger i ett akademiskt sammanhang? Innebär det att man de facto legitimerar, och kanske tillochmed konsekrerar, genren och artisterna ifråga? Som en naturlig bakgrund till studien finns de didaktiska grundfrågorna: vad undervisar vi lärare om, hur gör vi det, och varför gör vi de didaktiska val som vi gör?

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2017
National Category
Languages and Literature
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-26576 (URN)
Conference
Akademin som litteraturförmedlare. Nordisk konferens vid Stockholms universitet, 16-17 november 2017
Available from: 2017-11-21 Created: 2017-11-21 Last updated: 2017-11-21Bibliographically approved
Aronsson, M. (2017). Fanfiction och fransk litteraturundervisning. In: Elisabeth Bladh, Andreas Romeborn, Ingmar Söhrman (Ed.), Romanska språk i Sverige – tradition och förnyelse, abstracts: . Paper presented at Romanska språk i Sverige – tradition och förnyelse. Göteborgs universitet, 20-21 april 2017 (pp. 2). Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer, GU
Open this publication in new window or tab >>Fanfiction och fransk litteraturundervisning
2017 (Swedish)In: Romanska språk i Sverige – tradition och förnyelse, abstracts / [ed] Elisabeth Bladh, Andreas Romeborn, Ingmar Söhrman, Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer, GU , 2017, p. 2-Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Föredraget presenterar ett projekt som har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Projektet gick ut på att använda sig av fanfiction i litteraturundervisningen på grundnivå 1. Fanfiction är ett fritt och kreativt skrivande som utgår ifrån, och bygger vidare på, redan existerande fiktionsvärldar. Det kan då röra sig om litteratur, film, TV-serier, manga eller någon annan form av berättande. Projektet tog sin utgångspunkt i idén om webbaserade communities som informella lärmiljöer, se exempelvis Jenkins (2006) Olin-Scheller & Wikström (2010) samt Gee & Hayes (2011).

   Kursinslaget introducerades genom en föreläsning där de studerande fick en genomgång av några grundläggande teorier om fanfiction. Därefter skrev alla kursdeltagare en egen kort fiktionstext baserad på någon av de sex litterära verk som hade studerats under terminen. De laddade upp sin text på kursportalen, där de även fick feedback från andra deltagare och själva gav respons till de övriga i gruppen. Slutligen utvärderades inslaget muntligt och skriftligt.

   Att använda sig av ett inslag som fanfiction, som är förknippad med den informella lärmiljön på internet, i den formella lärmiljö som högskoleutbildningen utgör är inte helt problemfritt. Ändå visade sig resultatet vara positivt: den kreativa aspekten av skrivövningen var någonting som uppskattades av en majoritet av kursdeltagarna, vilket tyder på att motivationen kan ha påverkats på ett positivt vis. I och med inslaget av peer feedback fanns också ett starkt element av kollaborativt lärande inbyggt i övningen. Detta är en av hörnstenarna i det sociokulturella perspektivet på lärande, se exempelvis Säljö (2015: 89-107).

 

 

Referenser

Gee, James Paul & Elisabeth R. Hayes, 2011, Language and Learning in the Digital Age, Routledge, New York.

Jenkins, Henry, 2006, Fans, Bloggers and Gamers: Exploring Participatory Culture, New York University Press, New York.

Olin-Scheller, Christina & Patrik Wikström, 2010, Författande fans. Om fanfiction och elevers literacyutveckling, Studentlitteratur, Lund.

Säljö, Roger, 2015, Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer, Gleerups, Malmö.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer, GU, 2017
National Category
Languages and Literature
Research subject
Intercultural Studies
Identifiers
urn:nbn:se:du-25153 (URN)
Conference
Romanska språk i Sverige – tradition och förnyelse. Göteborgs universitet, 20-21 april 2017
Projects
Informella internetbaserade lärmiljöer i språkundervisningen
Available from: 2017-06-12 Created: 2017-06-12 Last updated: 2017-06-12Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1332-5467

Search in DiVA

Show all publications