Dalarna University's logo and link to the university's website

This paper investigates French versions of British and American pop songs from the post-war period until the early twenty-first century. The aim is to establish which translation methods were used when the songs were transferred into the target language and covered by French artists. Fifty target texts were analyzed by means of Franzon’s typology of popular songs in translation. The corpus material was analyzed with regard to such factors as distribution among categories in the typology, the lyrical themes of the texts, the choices of individual translators, and the way these translators transferred the works of different composers. The results show that, even though no significant development over time could be detected, translation methods were rather evenly distributed on the spectrum between the fairly faithful variants and target texts bearing no resemblance in content to the source texts. The results also indicate that protest/anti-war lyrics were more faithfully transferred into the target language than texts exploring other lyrical themes. The domination in the corpus of covers made in the 1960s seems to reveal that decade as a golden age of pop song translation from English into French.

L’article examine les traductions suédoises de chansons populaires françaises. Le matériel collecté (50 chansons originales et 50 reprises suédoises) a été trouvé dans la base de données SMDB (Svensk Mediedatabas) et en utilisant le site de référence Discogs. Toutes les chansons datent de « l’ère du disque » des années 1930 jusqu’au début des années 2000. Les résultats indiquent que certaines paroles cibles suédoises transfèrent fidèlement le sens sémantique et l’effet produit par les textes sources – elles entrent donc dans la catégorie des « traductions suffisamment proches » des versions originales. D’autres textes ne montrent aucune ressemblance avec les paroles sources et peuvent donc être décrits comme des « textes de remplacement » ou des « nouvelles paroles cibles ». L’étude met également en lumière diverses stratégies que les traducteurs utilisent pour attirer l’intérêt du public cible. Ils peuvent, par exemple, transposer l’histoire dans la culture cible ou choisir d’ajouter des références françaises pour rendre les paroles traduites plus « exotiques » pour l’auditeur suédois.

The article investigates Swedish translations of French pop songs. The collected material (50 original songs and 50 Swedish cover versions) has been found in the database SMDB (Svensk Mediedatabas) and by using the reference site Discogs. All songs date from the “phonogram era” between the 1930s and the early 2000s. The results indicate that some Swedish target lyrics faithfully transfer the semantic meaning and the effect produced by the source texts – they hence fall into the category of “near-enough translations”. Other texts show no resemblance to the source lyrics and may therefore be described as “replacement texts” or “all-new target lyrics”. The study also highlights various stratagems that translators use to attract the interest of their target audience. They may, for instance, transfer the story to the target culture or they can choose to add French references to make the translated lyrics sound more “exotic” to the Swedish listener

Begreppet bromance (från engelskans brother och romance) har under de senaste tio åren använts flitigt inom filmvetenskap och mediestudier (se exempelvis Alberti, 2013; Boyle & Berridge, 2014; Brook, 2015; Becker & Weiner, 2016; Tait, 2016; Oh, 2018), för att undersöka dataspel och internetfenomen (mem) (Green, 2019; Erlichman & Pluretti, 2021) och inom psykologiskt och sociologiskt inriktade maskulinitetsstudier (Hammarén & Johansson, 2014; Robinson et al., 2018 ; Poost, 2018; Robinson et al., 2019). Begreppet har dock sällan använts för att studera sångtexter – och såvitt jag vet aldrig tidigare applicerats på fransk sånglyrik – trots att manlig vänskap inte är något ovanligt tema inom denna textgenre. Föreliggande undersökning fokuserar på tre franskspråkiga sånger från olika epoker: Jacques Brels ”Jef” (1964), Renauds ”Manu” (1981) och ”Mon chum Rémi” (2002) av den franskkanadensiska folkrockgruppen Les Cowboys fringants. Sångtexterna utgör variationer på ett gemensamt grundtema där en manlig berättarröst försöker trösta en djupt förtvivlad manlig vän. 

Enligt ovannämnda forskning kännetecknas bromance-förhållanden av en stark vänskap mellan heterosexuella män. Känslomässig intimitet är av stor vikt för relationen och fysisk intimitet kan också förekomma – men den utgör inte något obligatoriskt inslag i förhållandet. Flera film- och medieforskare poängterar att framställningar av bromance-relationer inom populärkulturen erbjuder möjligheter att problematisera frågor som rör maskulinitet och manlig identitet, men att de ofta resulterar i motsatsen: heteronormativiteten och den hegemoniska maskuliniteten tenderar snarare att förstärkas än ifrågasättas i dessa verk. Man har också påtalat att bromance-relationer ofta växer fram i homosociala miljöer där misogyna och patriarkala attityder riskerar att cementeras (Hill Nettleton, 2016; Lam & Raphael, 2018). I mitt paper undersöker jag i vilken mån dessa karaktäristika återfinns i de tre franska sångtexterna.

Studien behandlar Georges Brassens och Jacques Brels vislyrik i svensk översättning. Undersökningsmaterialet består av tio översättningar av Brassens sånglyrik och tio översättningar av Brels sånger, med tillhörande källtexter. Artikeln vill besvara följande forskningsfrågor: Vilka översättningsmetoder har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska? Går det att identifiera någon förändring över tid? Om en sådan förändring går att identifiera, vad kan den i så fall bero på? Som klassifikationssystem används Johan Franzons modell för typologisering av sångöversättningar. Resultatet visar att en knapp majoritet av måltexterna tillhör den mest källtexttrogna översättningsmetoden, som Franzon kallar ”Nära-nog-översättning”. Därutöver hittades även exempel på varianterna ”Perspektivbytesöversättning”, ”Poängtransponering” och ”Helt ny textskrivning”. Inga texter av kategorierna ”Enstaka-ord-bygge” och ”Fonetisk kalkering” kunde hittas i materialet. Utvecklingen har gått från relativt fria måltexter till mer källtexttrogna översättningar och en tydlig brytpunkt kan identifieras i början av 1980-talet. Den ökade källtexttrogenhet som då inträdde förklaras dels av ändrade förutsättningar på den svenska marknaden för översättning av sånglyrik, dels av den konsekrationsprocess som de båda franskspråkiga vispoeterna då var föremål för i målspråkslandet.

Ulf Lundell is widely known in Sweden as a novelist, poet, painter, and as a singer-songwriter in the Dylan-Springsteen-Neil Young tradition. He has also translated nearly thirty tunes from English and recorded them on his own albums and singles from the 1970s to the early twenty-first century. The aim of this paper is to establish what translation methods have been used when the songs were transferred to the target language and covered by the Swedish artist. With the help of Johan Franzon’s (2021) system of classification of popular songs in translation, I will try to find out whether the corpus material is dominated by cover versions that stay faithful to the source texts (“Near-enough translations” in Franzon’s vocabulary) or freer variants such as “Lyrical hook transpositions” and “Single-phrase spinoffs” – or even target texts that do not resemble the source text at all (“All-new target lyrics”). I will specifically investigate if these target texts present the same shift that has been previously identified in Swedish renditions of French chansons – that is, a change over time from somewhat loose adaptations in the target language to more faithful translations. Finally, I will examine to what extent techniques such as domestication and foreignization (Apter & Herman, 2016) and generalization and particularization (Vinay & Darbelnet, 1958) can be identified in the target texts. 

References

Apter, R. & Herman, M. (2016). Translating for Singing. The Theory, Art and Craft of Translating Lyrics. Bloomsbury.

Franzon, J. (2021). The Liberal Mores of Pop Song Translation. Slicing the Source Text Relation Six Ways. In: J. Franzon, A. Greenall, S. Kvam & A. Parianou (Eds.), Song Translation: Lyrics in Contexts (p. 83-121). Frank & Timme. 

Vinay, J.-P. & Darbelnet, J. (1958). Stylistique comparée du français et de l’anglais. Didier.

Cet article porte sur la traduction en suédois des chansons de Georges Brassens. L’objectif de l’étude est de savoir quelles méthodes de traduction ont été utilisées lorsque les chansons ont été transférées dans la langue cible et interprétées par des artistes suédois. Nous avons analysé dix textes cibles à l’aide du système de classification de chansons populaires en traduction de Johan Franzon (2021). Sept d’entre eux se sont révélés très fidèles aux textes sources et ont été classés dans la catégorie des Near-enough translations. Les trois autres textes cibles ne montrent aucun lien aux textes sources et appartiennent à la catégorie All-new target lyrics. Une tendance vers plus de fidélité envers les textes sources peut être identifiée à partir des années 1980.

The article investigates Swedish translations of Georges Brassens’ chansons. The aim is to establish what translation methods have been used when the songs were transferred to the target language and covered by Swedish artists. Ten target texts have been analyzed using Johan Franzon’s (2021) system of classification of popular songs in translation. Seven target texts stayed faithful to the source texts and were classified as “Near-enough translations.” The three remaining target texts did not resemble the source texts at all and were classified in the category “All-new target lyrics.” A tendency towards a higher degree of fidelity in the song translations was observed from the 1980s and onwards.

Jacques Brel och Georges Brassens är förmodligen de två mest kända representanterna för fransk chanson under efterkrigstiden – och de är också de franskspråkiga vispoeter vars sånger flitigast har översatts och sjungits in på fonogram av svenska artister. Den här studiens syfte är att ta reda på vilka översättningsmetoder som har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska, och om det går att identifiera någon förändring över tid. Fransk chanson i svensk översättning är en textgenre som fram till idag har undersökts mycket lite, vilket märkligt nog också gäller för fixstjärnorna Brels och Brassens verk. Som analysmetod använder jag mig av Johan Franzons (2021) system för klassificering av sångöversättningar. Franzon skiljer mellan sex olika kategorier – enligt en modell som går från den mest källtexttrogna varianten, kallad ”Near-enough translation”, till de fall där måltexten inte uppvisar någon som helst likhet med originaltexten, ett fenomen som Franzon benämner ”All-new target lyrics”. 

En pilotstudie inriktad på förmedlingen av fransk sånglyrik till svenska (Aronsson, 2021) har visat att Brassens och Brels visor började överföras till detta språk under 1950- respektive 60-talet, och att den verkliga guldåldern för översättningsverksamheten inföll på 1980-talet. Föreliggande studie bygger vidare på pilotstudien genom att ett urval måltexter studeras med översättningsvetenskapligt fokus och klassificeras med hjälp av Franzons (2021) teoretiska modell. 

La chanson « Le moribond » de Jacques Brel a donné lieu à 452 interprétations enregistrées sur disque, toutes langues confondues (https://www.brelitude.net/covers_chanson.htm). Or, un nombre important de ces reprises ne sont pas basées sur la chanson originale de Brel, mais sur l’adaptation en anglais « Seasons in the Sun » – ce qui crée un cas intéressant du point de vue de la traductologie. Dans cette communication, je propose d’étudier les paroles originales de Brel « Le moribond » (1961, texte source) et l’adaptation en anglais du poète et chanteur américain Rod McKuen « Seasons in the Sun » (1964, texte cible 1). Plus tard, les paroles de McKuen furent modifiées par l’artiste canadien Terry Jacks lorsqu’il a enregistré sa cover version de « Seasons in the Sun » en 1973 (texte cible 2). Le succès international de ce morceau a donné lieu à de nombreuses traductions dans le monde entier. Dans cette communication je vais étudier la version suédoise (« Sommar varje dag » [L’été chaque jour], texte cible 3), norvégienne (« En sommerdag engang » [Un jour d’été autrefois], texte cible 4), danoise (« Livets cirkel drejer rundt » [Le cercle de la vie tourne], texte cible 5) et allemande (« Wir sind jung, wir sind frei » [Nous sommes jeunes, nous sommes libres], texte cible 6). Toutes ces chansons ont été enregistrées en 1974. Il existe même une version cible qui constitue un retour à la langue source, « Adieu la vie adieu soleil » (texte cible 7), interprétée par le chanteur québécois Jacques Amar la même année – et pour la présente étude, la boucle est ainsi bouclée.