Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternative names
Publications (10 of 81) Show all publications
Alatalo, T. (2024). Lärarens kunskaper är viktiga i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi lärare, Article ID 2024-01-19.
Open this publication in new window or tab >>Lärarens kunskaper är viktiga i den tidiga läs- och skrivundervisningen
2024 (Swedish)In: Vi lärare, ISSN 2004-5999, article id 2024-01-19Article in journal, Editorial material (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges Lärare, 2024
Keywords
lärarkompetens, vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet, läsundervisning
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Other, Förskoleklassen – en möjlig arena för läs- och skrivutvecklande undervisning inom olika ämnesområden
Identifiers
urn:nbn:se:du-47891 (URN)
Available from: 2024-01-21 Created: 2024-01-21 Last updated: 2024-01-22Bibliographically approved
Alatalo, T. (2023). Alla skolämnen ansvarar för elevers läsförmåga (3ed.). In: Tarja Alatalo (Ed.), Läsundervisningens grunder: (pp. 17-26). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Alla skolämnen ansvarar för elevers läsförmåga
2023 (Swedish)In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, p. 17-26Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023 Edition: 3
Keywords
läsning, skolämnen, läsundervisning, temainriktad undervisning, flerspråkiga elever
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Läs- och skrivundervisning och lärande i förskoleklass och skolans tidigare år
Identifiers
urn:nbn:se:du-45578 (URN)978-91-511-0904-6 (ISBN)
Available from: 2023-03-05 Created: 2023-03-05 Last updated: 2023-03-06Bibliographically approved
Hofslundsengen, H., Magnusson, M., Norling, M., Tjäru, S., Naess Hjetland, H. & Alatalo, T. (2023). ECEC Teachers’ Reported Practices and Attitudes Toward Read-Alouds in Nordic Multilingual Classrooms. Nordic Journal of Literacy Research, 9(2)
Open this publication in new window or tab >>ECEC Teachers’ Reported Practices and Attitudes Toward Read-Alouds in Nordic Multilingual Classrooms
Show others...
2023 (English)In: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 9, no 2Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study investigated teachers’ self-reported read-aloud practices in multilingual early childhood education and care (ECEC) classrooms in Finland, Norway, and Sweden. A total of 170 ECEC teachers participated in a survey about read-aloud practices. Data on literacy practices were analyzed quantitatively, and reasons for read-aloud approaches were qualitatively analyzed. The results showed that the ECEC teachers reported overall similar read-aloud practices regardless of the number of multilingual children in their classrooms; still, some degree of difference in didactic choices was found. Thirty-eight percent of the teachers chose a different book when reading to multilingual rather than monolingual children. Their reasons included a view of multilingual children as having different reading needs than monolingual children, such as simpler books with more illustrations. Choosing simpler books might be beneficial early in second-language development, especially when using a dialogic reading style for making the book accessible to more children. On the other hand, these reasons might indicate an underlying perception of all multilingual children as in more need of a teaching tone with explanations and instructions and less of an exchange tone with an active exchange of knowledge in read-aloud practice. The overall results point to read-alouds as an important early literacy activity in ECEC classrooms.

Keywords
read-aloud, multilingual children, early literacy, monolingual norm, högläsning, Norden, flerspråkiga barn, enspråkig norm, tidig läs- och skrivutveckling
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Läs- och skrivutvecklande praktiker i förskolan
Identifiers
urn:nbn:se:du-46954 (URN)10.23865/njlr.v9.4035 (DOI)
Available from: 2023-09-14 Created: 2023-09-14 Last updated: 2024-01-12Bibliographically approved
Johansson, S., Gustafsson, J.-E., Hansson, Å. & Alatalo, T. (2023). Estimating effects of teacher characteristics on student achievement in reading and mathematics: evidence from Swedish census data. Scandinavian Journal of Educational Research
Open this publication in new window or tab >>Estimating effects of teacher characteristics on student achievement in reading and mathematics: evidence from Swedish census data
2023 (English)In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

There is consensus that teachers matter for student achievement. However, still, research has had difficulties to provide reliable evidence for the effects of observable teacher characteristics, like qualification measures. The current study uses panel data based on register information from teachers and students to estimate effects of teacher characteristics on student achievement in mathematics and Swedish in Grade 6. Applying fixed-effects regression to a large sample of schools, we observed significant positive effects of several teacher characteristics. Having a teaching license was found to be one of the most important qualification measures, but also the teachers’ level of experience mattered for student achievement. The effects of teacher qualifications were generally stronger in mathematics than for Swedish.

Keywords
teacher qualification; teacher license; teacher experience; mathematics; panel data; fixed-effects regression
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Other, Betydelsen av lärarkompetens för elevers skolprestationer: Effektiv och rättvis undervisning i svenska och matematik
Identifiers
urn:nbn:se:du-43346 (URN)10.1080/00313831.2023.2175252 (DOI)000932104000001 ()2-s2.0-85148221718 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2016-03636
Available from: 2022-11-26 Created: 2022-11-26 Last updated: 2023-03-24
Isgren Karlsson, A., Alatalo, T., Nyberg, G. & Backman, E. (2023). Exploring physical education teachers’ perceptions and attitudes towards digital technology in outdoor education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 23(4), 510-524
Open this publication in new window or tab >>Exploring physical education teachers’ perceptions and attitudes towards digital technology in outdoor education
2023 (English)In: Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, ISSN 1472-9679, E-ISSN 1754-0402, Vol. 23, no 4, p. 510-524Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In the Swedish educational system, there has been a recent push for digital technology in different school subjects. This paper investigates what regulates Swedish physical education teachers’ perceptions of digital technology in outdoor education. The results is reflected in a number of rules that govern Swedish physical education teachers’ perceptions and use of digital technology in outdoor education. Findings suggest that teachers’ views on the relevance of digital technology in outdoor education depends partly on curriculum formulations, but of significant importance are also other factors such as: the addressed knowledge area, grade level, choice of digital device, needs of students, and teachers’ ideological beliefs. These rules are discussed in relation to the construction of outdoor education as knowledge area within physical education and in relation to the ways in which Swedish physical education teachers relate to curriculum changes. 

Keywords
Physical Education, Outdoor Education, Digital technology, Digital tools, Bernstein, Mixed method
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Mistra Sport and Outdoors
Identifiers
urn:nbn:se:du-39786 (URN)10.1080/14729679.2022.2054835 (DOI)000774865800001 ()2-s2.0-85127965263 (Scopus ID)
Funder
Swedish Research Council, 2017-03685Mistra - The Swedish Foundation for Strategic Environmental Research, 2016/36
Available from: 2022-03-08 Created: 2022-03-08 Last updated: 2023-09-18Bibliographically approved
Alatalo, T. (2023). Grundläggande förmågor och färdigheter i skrivutvecklingen – didaktiska implikationer (2ed.). In: Karin Forsling och Catharina Tjernberg (Ed.), Skrivundervisningens grunder: (pp. 37-58). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Grundläggande förmågor och färdigheter i skrivutvecklingen – didaktiska implikationer
2023 (Swedish)In: Skrivundervisningens grunder / [ed] Karin Forsling och Catharina Tjernberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, p. 37-58Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023 Edition: 2
Keywords
skrivundervisning, fonologisk medvetenhet, kodning, didaktik
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Läs- och skrivundervisning och lärande i förskoleklass och skolans tidigare år
Identifiers
urn:nbn:se:du-47720 (URN)978-91-511-0851-3 (ISBN)
Available from: 2024-01-05 Created: 2024-01-05 Last updated: 2024-01-08Bibliographically approved
Alatalo, T. (2023). Introduktion (3ed.). In: Tarja Alatalo (Ed.), Läsundervisningens grunder: (pp. 13-16). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Introduktion
2023 (Swedish)In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, p. 13-16Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023 Edition: 3
Keywords
introduktion, läs- och skrivundervisning, läsning
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Läs- och skrivundervisning och lärande i förskoleklass och skolans tidigare år
Identifiers
urn:nbn:se:du-45577 (URN)978-91-511-0904-6 (ISBN)
Available from: 2023-03-05 Created: 2023-03-05 Last updated: 2023-03-06Bibliographically approved
Alatalo, T. (2023). Ledare: Vad innebär skicklig läs och skrivundervisning?. Dyslexi (3), 4-5
Open this publication in new window or tab >>Ledare: Vad innebär skicklig läs och skrivundervisning?
2023 (Swedish)In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, no 3, p. 4-5Article in journal, Editorial material (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Alltsedan min doktorsavhandling för tolv år sedan har jag burit med mig begreppet skicklig läs- och skrivundervisning. Åren har gått och jag har breddat och fördjupat mina kunskaper genom egen och andras forskning, men begreppet har inte lämnat mig och inte jag begreppet. Nu, när undersökningar visar att läsförmågan hos elever svajar redan i årskurs 4, är jag alltmer övertygad om vikten av att förskollärares och lärares ämnesdidaktiska kompetenser har en stark förankring i den kognitivt inriktade forskningen om läs- och skrivutveckling.

Det är en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling av läs- och skrivkompetens att läraren har kunskap om vilka förmågor och färdigheter läs- och skrivutvecklingen innefattar, vad barnet är på gång att utveckla eller behöver utmanas i. Det handlar om att förskolläraren och läraren kan identifiera var barnet befinner sig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och att läraren har verktyg för att undervisa framåtsiktande. Det kan vara så att en kartläggning av elevernas språk- läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren visar att någon elev exempelvis behöver stöttas i den fonologiska medvetenheten eller med att automatisera ordavkodningen. Då behöver läraren kunskap för sina didaktiska avvägningar och om forskningsgrundade metoder, men också beprövad erfarenhet, som kan användas för att hjälpa eleven framåt. Om läraren inte har verktygen, finns det risk att ansvaret läggs på elev och föräldrar och det är inte rättvist. Det räcker inte heller alltid med att eleven gör mer av samma sak, utan lärarkunskapen handlar om att veta vad eleven behöver träna på och hur det kan göras på bästa sätt. Sådan kunskap är grundläggande för att förskollärare och lärare ska kunna bedriva skicklig läs- och skrivundervisning.

Det sker läs- och skrivundervisning i alla sammanhang i förskola och skola och lärarens roll är att stimulera och utmana barn och elever att utveckla sin språkliga förmåga, att känna till vad ord betyder och veta hur de används i olika ämnesområden, och att stimulera läs- och skrivutvecklingen. Här behövs såväl en fysisk som en social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling. Den fysiska miljön med exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial och utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser i form av bland annat bibliotek, böcker och digitala verktyg är viktigt. Men även skrivplatser och skrivmaterial är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling. En rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling skapas genom att läraren är stöttande och skapar dialoger och samtal, modellerar och ger respons som stärker barnens språkutveckling. Här ingår explicita samtal om vad exempelvis ord, mening och frågetecken i skrift innebär och hur de används.

I en skicklig läs- och skrivundervisning är huvudsakligen två områden centrala för att stötta alla barns och elevers lärande: meningsfokus och kodfokus. De två områdena är möjliga att ha med i undervisning redan i förskolans lekbaserade didaktik.

Meningsfokuserade praktiker innebär att läraren i samband med aktiviteter och undervisning inom olika ämnesområden i förskola och skola medvetet skapar en språkligt varierad undervisning, där ord och begrepp ges utrymme i kognitivt utvecklande samtal för att stimulera och utmana barnens tänkande. Språklig förmåga och ordförråd har direkt påverkan på den framtida läsförståelsen. Högläsning av skönlitteratur och faktatext med samtal före, under och efter läsningen ger många möjligheter till meningsfokus i alla barngrupper redan i förskolan. I skolan är alla ämnen läs- och skrivutvecklande eftersom där förekommer ämnesspecifika ord och begrepp som kan undervisas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och utifrån en medveten didaktik. Läsning och skrivande för att lära sig läsa och skriva, och läsning och skrivande för att lära sig ett innehåll är viktiga inslag i ämnesundervisningen.

Kodfokuserade praktiker innebär att läraren skapar möjligheter för barn i förskola och förskoleklass att förstå den alfabetiska principen med bokstäver och bokstavsljud i centrum. Redan i förskolans olika aktiviteter tar den skickliga läraren in bokstäver och bokstavsljud i varierade sammanhang och utifrån barnens erfarenheter och intressen. I en språkligt rik undervisning finns återkommande möjligheter att uppmärksamma barnen på språkets ljudsida. Den fonologiska medvetenheten och förmågan att urskilja ordens enskilda fonem är en väsentlig grund för läs- och skrivutveckling och behöver även undervisas systematiskt och strukturerat för att skapa förutsättningar för alla barns läsinlärning. Forskningen anger även medvetenheten om skrift som en grundläggande utgångspunkt för den formella läs- och skrivundervisningen. Skriftmedvetenhet speglar barns framväxande förmåga att tänka på och interagera med skrivet språk, och visar därmed att barnet börjar förstå skriftens form och funktion. I förskola och förskoleklass finns många möjligheter att förena inslag av meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker exempelvis i samband med högläsning.

Läs- och skrivutvecklingen börjar i förskoleåldern och är en mödosam process som barn och elever ska gå igenom under årens lopp. I den processen behöver alla barn och elever förskollärarens och lärarens skickliga läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisningen avslutas inte i lågstadiet utan pågår under hela skoltiden

Keywords
läsinlärning, läsundervisning, ämneskunskap, ämnesdidaktik
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Other, Förskoleklassen – en möjlig arena för läs- och skrivutvecklande undervisning inom olika ämnesområden
Identifiers
urn:nbn:se:du-47297 (URN)
Funder
Swedish Research Council, 2020-03954
Available from: 2023-11-23 Created: 2023-11-23 Last updated: 2023-11-27Bibliographically approved
Alatalo, T. (2023). Läsflyt – en kritisk komponent i läsförståelseförmågan (3ed.). In: Tarja Alatalo (Ed.), Läsundervisningens grunder: (pp. 79-92). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Läsflyt – en kritisk komponent i läsförståelseförmågan
2023 (Swedish)In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, p. 79-92Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023 Edition: 3
Keywords
avkodning, automatisering, RAN, läsflyt, upprepad läsning, bedömning
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Läs- och skrivundervisning och lärande i förskoleklass och skolans tidigare år
Identifiers
urn:nbn:se:du-45580 (URN)978-91-511-0904-6 (ISBN)
Available from: 2023-03-05 Created: 2023-03-05 Last updated: 2023-03-27Bibliographically approved
Alatalo, T. (2023). Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska. Nordic Journal of Literacy Research, 9(2), 57-76
Open this publication in new window or tab >>Läsförståelseundervisning i årskurs 6 med utgångspunkt i skönlitteratur respektive lärobok i svenska
2023 (Swedish)In: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 9, no 2, p. 57-76Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om läsförståelseundervisning i svenskämnet i mellanstadiet. Material från en observationsstudie i två klasser i årskurs 6 analyseras för att förstå och beskriva hur lärare undervisar i läsförståelse utifrån skönlitterära böcker som eleverna valt själva, så kallade tystläsningsböcker, respektive ett läromedel i svenskämnet. Genom innehållsanalys synliggörs vad som kan vara undervisning för att förstå ett specifikt textinnehåll respektive förståelsestrategier. Trots olika utgångspunkter vad gäller texter och läsaktiviteter ställer båda lärarna frågor och genererar diskussioner på hög nivå. De utmanar även eleverna att tänka om textens innehåll, form och budskap, men undervisar i låg grad om strategier för att förstå och komma ihåg textinnehåll. Ingen av lärarna påpekar explicit för eleverna att det sätt som de tar sig an läsaktiviteterna hjälper dem att förstå textinnehåll och att liknande strategier kan användas vid all läsning. En slutsats är att lärare behöver bli medvetna om att det inte räcker med att låta elever träna på att synliggöra textinnehåll eller att knyta textinnehåll till sig själva, utan det behövs också direkt undervisning om det. Potential att undervisa explicit om när och hur olika strategier kan användas för att stötta elever att bli självständiga läsare diskuteras.

Abstract [en]

This article aims to contribute to knowledge about the teaching of reading comprehension in the subject Swedish in middle school. Material from an observational study in two grade six classes is analysed to learn about and describe how teachers teach reading comprehension using fiction books chosen by students (so-called silent reading books) and a Swedish textbook, respectively. A content analysis makes visible teaching that supports students in understanding the content of a text, as well as teaching that provides students with reading strategies. Despite differences in their use of texts and reading activities, the teachers in both classrooms ask questions and initiate high-level discussions. They also challenge students to think about the content, form, and message of texts. However, strategies for understanding and remembering text content are taught to a low degree. None of the teachers explicitly point out to students that the way they approach reading activities can help them understand text content and that similar strategies can be used for all eading. One conclusion is that teachers need to become aware that it is not enough to let students practice making text content visible or to connect text content to themselves; explicit teaching about comprehension strategies is also needed. The article also discusses when and how different strategies can be used to support students to become independent readers.

Keywords
läsförståelse, lässtrategier, läsundervisning, mellanstadiet, dialogisk undervisning, tyst läsning, bänkbok, läromedel
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Education and Learning, Att läsa eller inte läsa: En studie av grundskolans läspraktiker
Identifiers
urn:nbn:se:du-46082 (URN)10.23865/njlr.v9.3869 (DOI)
Funder
Swedish Research Council, 2016-04747
Available from: 2023-05-24 Created: 2023-05-24 Last updated: 2024-01-12Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2130-4797

Search in DiVA

Show all publications