Dalarna University's logo and link to the university's website

I det här bokkapitlet beskriver och diskuterar vi våra erfarenheter, som vi försökt generalisera baserade på konkreta händelser som vi mött när vi har arbetat med skolutveckling inom en nationell insats benämnd Samverkan för Bästa Skola (SBS). Vi tar sedan dessa som utgångspunkt för att knyta an till några teoretiska infallsvinklar som kan öka förståelsen av varför det kan uppstå svårigheter i ett utvecklingsarbete. Vi provar därefter tanken om att metaforer i allmänhet och i synnerhet om metaforerna ”organisatorisk kapacitet” och ”teaterscen” kan förse oss med nya glasögon för att bättre kunna förstå och ge ledtrådar för att bedriva utvecklingsarbete, liksom vilken roll en utvecklingsorganisation spelar från dessa utgångspunkter. Kapitlet avslutas med några sammanfattande tankar, slutsatser och utifrån dessa en lista med ”bra saker att tänka på” för att bedriva utvecklingsarbete på ett framgångsrikt sätt. Denna lista kan samtidigt ses som ett sätt att synliggöra några av de komponenter som bygger upp skolors kapacitet och individers förmåga att konkret och praktiskt genomföra ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete. Det avslutande resonemanget reser frågor om det finns andra sätt att definiera problemet, alternativa sätt att bedriva skolutvecklingsarbete, med andra strategier och mer av systemrelaterade lösningar. 

Syftet med kapitlet är att reflektera över och tillföra kunskap om svårbemästrade problem, hur de tar sig uttryck, tänkbara orsaker till att de uppstår samt olika sätt att förhålla sig till och bemöta dessa. Vi ger inledningsvis några exempel på hur svårbemästrade problem tar sig uttryck i skolans vardag och olika sätt att försöka närma sig dessa. Vi gör därefter en mer teoretiskt grundad genomgång av vad som utmärker svårbemästrade problem och varför de uppstår. Detta följs sedan av ett avsnitt där vi ställer ett rationalistiskt perspektiv mot ett symboliskt och hur detta kan användas för att synliggöra att det, dels finns ett behov av att skapa en utvecklingsorganisation med en tydlig struktur, dels för att använda dialog som verktyg för att ta hand om de sensemakingprocesser som försöken att angripa svårbemästrade problem ger upphov till. Avslutningsvis går vi igenom praktiska implikationer och landar i några praktiska tips i form av en checklista inför arbetet med att ta sig an svårbemästrade problem i vardagen.

Samverkan för Bästa Skola (SBS) avser att erbjuda ett riktat stöd till svenska skolor som har svårt att förbättra verksamheten och att uppfylla läroplanens mål. Studiens syfte att beskriva och diskutera hur nulägesanalyser och åtgärdsplaner växer fram i iscensättningen av SBS på den lokala nivån. Masterplaner som SBS utgör ett exempel på den spänning som existerar mellan att implementera storskaliga insatser som är baserade på beslutrationalitet medan att iscensätta dessa på lokal nivå baseras på handlingsrationalitet. Resultatet bygger på en kvalitativ explorativ fallstudie av en låg- och mellanstadieskola och tre högstadieskolor i en kommun. Det empiriska materialet utgörs av dokument som samlades in under 2018 och 2019. Studien visar att iscensättningen av SBS initierar kollektiva sensemakingprocesser, men skapar även osäkerhet trots processtöd från externa parter. Det ger nya insikter hur aktörerna tolkar och skapar mening (sensemaking), liksom hur masterplanen transformeras till operativa planer. De olika faserna i iscensättningsprocessen av SBS riskerar att löskopplas när en masterplan transformeras från beslutslogik till lokala handlingsplaner baserade på handlingslogik. Utifrån resultatet diskuteras om och hur studien kan erbjuda nya insikter för att iscensätta nationella masterplaner.   

Tvålärarsystemets grundkoncept utgår från att lärare som arbetar i par kan bedriva bättre undervisning än vad de var och en för sig förmår. I Sverige finns det i dagsläget ett 15-tal skolor som bedriver verksamheten på detta sätt och det är ännu så länge ett outforskat fenomen. Den här utvärderingen har genomförts som kvalitativ fallstudie av Vasaskolan i Hedemora kommun som är en av dessa skolor. Syftet är att undersöka hur rektorn och lärarna beskriver tvålärarsystemet funktionalitet avseende: 

-          Ekonomi och organisation 

-          Lärares undervisning

-          Lärares arbetssituation

-          Elevers trygghet, studiero och kunskapsutveckling

-          Skolans sociala miljö

-          Styrning- och ledning

Utifrån detta diskuteras tvålärarsystemets upplevda funktionalitet men även att i förlängningen peka på tänkbara utvecklingsmöjligheter. Hur väl en skola som använder ett tvålärarsystem fungerar måste värderas från flera utgångspunkter och betraktas som ett sammanhållet system, vilket också är grundprincipen för hur den här utvärderingen har genomförts. 

Ett tvålärarsystem som organisatoriskt och pedagogiskt koncept skapar ett ökat behov av lärarresurser och därmed ökade kostnader. För att balansera ekonomin är det nödvändigt med omprioriteringar i verksamheten. Ett exempel är att lärarna behöver utöka sin undervisningstid, liksom att inte sätta in vikarier och att minska stödresurser. Lärarna behöver således göra en del ”uppoffringar”, men de anser ändå att fördelarna uppväger dessa. En annan aspekt är att de åtgärder som genomförts inte fullt ut förmår att balansera kostnaderna relaterat till att verksamheten skulle bedrivas på ett traditionellt sätt, det fattas dryg två miljoner kr/läsår. Tvålärarsystemets fördelar mot andra sätt att organiseras måste således även uppfattas vara så stort att dessa motiverar de ökade kostnaderna, vilket är en fråga om politisk prioritering. 

Rektorn och lärarna uppger med en hög grad av samstämmighet att de ser stora fördelar med tvålärarsystemet. De anger till exempel att gemensam planering ökar kreativiteten, att det öppnar upp för att ta in nya perspektiv i undervisningen, att det ger en funktionell arbetsfördelning och skapar trygghet. En viktig effekt är att det ökar lärarnas möjligheter att göra mer likformiga och rättssäkra bedömningar av elevernas kunskaper. De upplever det som att stressen minskar och skapar även en ökad arbetsglädje. När det finns två lärare i klassrummet uppfattas det öka elevernas trygghet och studiero. Det underlättar att kunna skapa relationer till eleverna och därmed kunna fånga upp när elever behöver stöd. Den kanske viktigaste frågan är hur tvålärarsystemet påverkar elevernas kunskapsutveckling, samtidigt som den också tillhör de mer svårbesvarade. Den avgörande orsaken till detta är att det svårligen går att avgöra hur orsakssambanden ser ut när det finns många och svårfångade faktorer inblandade. Vad som dock låter sig sägas är att många av lärarna ger anekdotiska exempel på att deras elever lyckas bättre i klassrummet, vilket de tillskriver tvålärarsystemet.

Utvärderingen visar således att rektors och lärarnas uppfattning är att det finns stora fördelar med ett tvålärarsystem, men även att det finns en del problem som förefallet vara en direkt effekt av att bedriva verksamheten på detta sätt. Rektor och lärarna ger en bild av att det är en skola med en stark och positiv skolkultur. En överväldigande majoritet av lärarna uppger att de trivs mycket bra med detta sätt att arbeta och många säger att det råder en positiv stämning på skolan, inte bara i undervisningslokalerna utan även i korridorerna. Att verksamheten fungerar optimalt är ändå inte troligt och att det därmed finns möjligheter till ytterligare förbättringar. Det förefaller rimligt att anta att de förbättringsåtgärder som skulle kunna vara aktuella i stället rör ”mjuka variabler” som är möjliga att påverka genom ett kontinuerligt kollegialt lärande, organisatoriskt och pedagogiskt utvecklingsarbete. Tvålärarsystemets grundkoncept med två lärare i en undervisningsgrupp framstår som dess starkaste fördel, men som behöver ställas mot ökade kostnader. Min sammanvägda bedömning är, när fördelar ställs mot nackdelar, att de pedagogiska vinsterna för både eleverna och lärarna förefaller vara tillräckligt stora för att dessa kan uppväga de ökade kostnaderna, vilket förstås är en fråga som faller på de politiskt ansvariga att avgöra.

Skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA) består av att systematiskt följa upp hur verksamhetens mål uppnås (resultatkvalitet) men även av hur de processer som åstadkommer resultaten kontinuerligt följs upp och förbättras (processkvalite). Det rör pedagogiska (undervisningsstödjande) så väl som administrativa (verksamhetsstödjande) processer.

Systematiskt KvalitetsUtvecklingsArbete (SKUtA) är ett processverktyg för att utvecklingsarbetet ska kunna ske strukturerat, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verktyget kan tillämpas på de flesta typer av problem som har identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Det är inte problemen i sig som står i fokus utan hur en skolans utvecklingskapacitet kan stärkas. Det är ett sätt att utveckla skolors funktion som system. Om inte hela systemet fungerar blir varje pedagog utlämnad att själv utveckla sin undervisning, men som när systemet fungerar ger det förutsättningar för att arbeta med didaktisk och pedagogisk utveckling, kollektivt, systematiskt, långsiktigt och systematiskt.

Challenges faced by national educational authorities when implementing school development: A qualitative case study about an attempt to create accessible teaching environments in a Swedish municipality’s pre-schools and schools.

1. Research topic/aim

National school authorities regularly introduce new concepts for school development to be implemented “at a grassroots level”. This paper addresses one such school development concept implemented in a Swedish municipality. Its goal was to increase children’s’ and students’ access to learning environments in schools and pre-schools. Implementation of this pedagogical concept was to proceed over a longer period of time and be linked to systematic quality work carried out in the municipality. The purpose of this paper is to describe and discuss how the implementation process was perceived by the school administration, teachers and other personal during the time the concept was introduced and thereafter.

2. Theoretical framework

The point of departure for this study is how the implementation process is related to what in Sweden is referred to as chain of governance. The chain of governance is the main principal for the organizational framework that creates structure for top-down management and as such is central to describing and understanding the implementation process within this framework. Implementing educational concepts is often considered relatively unproblematic by school authorities, however there are indications that there are a number of difficulties to overcome.

3. Methodological design

The study is based on a qualitative case study that is limited to one preschool, one school and the project's steering group. The research design can be characterized as an ongoing evaluation project, a term that has been used more and more in recent years related to different types of development projects in order to achieve a number of advantages pertaining to evaluation, research and organizational development. A central idea of ongoing evaluation research is to increase the effectiveness of development work by providing ongoing feedback to project management, but also by contributing to systematic learning, generating new research-based knowledge as well as demonstrating alternative ways of solving problems.

Collecting data from several sources allowed for data triangulation. The compilation and analysis of data is based on a hermeneutic interpretation related to the theoretical basis of the study. The results are based on both the managements’ and the staffs’ perspectives both of which are compared and contrasted to each other. Interest is directed at the processes that were initiated and what took place in those processes.

4. Expected conclusions/findings

The study is expected to show how the project's steering group acted to implement the evaluation tool, how they tried to transform the project concept into practical activities, how they informed and communicated with the staff concerned, how they organized the work and how they addressed the problems that arose along the way. This description is contrasted with how school management and staff describe what happened when the concept was applied in their organizations.

5. Relevance to Nordic educational research

There is a general interest in showing how centrally formulated concepts are implemented at the local level, because in many countries similar initiatives are being carried out, albeit in other areas. An increased understanding of this can contribute to increased general knowledge of implementation processes, but also in this specific case to problematize the concept of accessibility.

This article describes how school leadership in a vocational secondary school used a research circle to establish collegial learning. The goal was to develop the teaching skills of teachers and, as a result, also develop the ability of students to assess their own knowledge and understanding, as well as their capacity to learn. The results are based on data from a qualitative case study in accordance with an action research tradition. The article reflects a contemporary education policy debate on the role of teachers in relation to students’ poorer study results. The teachers that participated developed and tested subject-specific self-assessment matrices in mini-research projects. Many of the students seemed to benefit little from using these matrices. Possible explanations may be that the students felt no motivation neither to improve their knowledge and skills nor to raise their grades. There did, however, seem to be differences between theoretical and vocational subjects. The research circle served to develop collegial learning among the participants and also played a role in the establishment of a school development group.

I den svenska skolan är rektor, som det uttrycks i skollagen, inte bara ansvarig för den löpande verksamheten med administration, ekonomi etc., utan även för det pedagogiska ledarskapet och att verksamheten kontinuerligt utvecklas. Syftet med detta paper är, från denna utgångspunkt, att beskriva och diskutera hur skolledningen på en gymnasieskola tillsammans med en grupp lärare på skolans yrkesprogram använde en forskningscirkel för att etablera ett, både kortsiktigt och långsiktigt, pedagogiskt utvecklingsarbete. De resultat som presenteras här bygger på en kvalitativ fallstudie som sedan, drygt ett halvår efter att forskningscirkeln formellt hade avslutats, kompletterats med uppföljande gruppintervjuer, dels med forskningscirkeldeltagare och dels med två skolledare.

 Forskningscirkeln bedrevs över två terminer och resulterade i att sju olika miniforskningsprojekt, vilka under den tid forskningscirkeln pågick kom olika långt. Flera av de aktiviteter som hade påbörjats i forskningscirkeln fortsatte på ett informellt plan och i en del avseenden även hade vidareutvecklats. Den biträdande rektorn var t.ex. ofta ute bland lärarna för att kommunicera och försöka fånga upp lärarnas behov av stöd i klassrummen. Skolledarna beskrev att de ville fungera som motor för ett tålmodigt, systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete med inriktning mot att utveckla ett kollegialt lärande. De hade, bl.a. mot bakgrund av de erfarenheter som forskningscirkeln gett, initierat en skolutvecklingsgrupp med uppgift att identifiera utvecklingsbehov liksom fortsätta det utvecklingsarbete som redan hade pågått under flera års tid och där forskningscirkeln med de positiva erfarenheterna därifrån utgjorde en viktig del. Det stod samtidigt klart att det är fråga om långsamma processer som både kräver tid att initiera, genomföra och att implementera. En av framgångsfaktorerna tycks vara att det inte sker ”top down”, utan mer utifrån lärarnas egna initiativ och upplevda behov. Således är en sammanfattande tentativ erfarenhet att forskningscirkeln som arbetsform, både kortsiktigt och mera långsiktigt, förefaller kunna spela en pådrivande roll i lokalt skolutvecklingsarbete.

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.

Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.

Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.

I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.