Dalarna University's logo and link to the university's website

Språklig input från omgivningen är betydelsefullt i alla barns språkutveckling. Det är särskilt viktigt att familjehemsplacerade barn får språkstimulering och språkligt stöd i ett positivt sammanhang, såväl i hemmet som i skolan. Presentationen behandlar språkutveckling, i synnerhet ordförrådsutveckling, under förskole- och skoltiden ur ett första- och andraspråksperspektiv. 

Ziel dieses Beitrags ist es, Möglichkeiten und Herausforderungen bei der Untersuchung vonWortschatztiefe im Kontext mehrsprachiger Primarschulen aufzuzeigen. Im theoretischen Teil wird einÜberblick über die Messung von Wortschatztiefe anhand von Wortdefinitionen und Assoziationsaufgabenin der internationalen und schwedischen Forschung gegeben. Der empirische Teil beschreibtDatenerhebungen mit einem neu entwickelten Definitionstest und dem Kent-Rosanoff-Assoziationstestmit 92 Zweit- bzw. Fünftklässlern an einer schwedischen Schule mit hohem Anteil an Zweitsprachlern.Thematisiert wird die Bewertung der Definitionen von Schülerinnen und Schülern sowie damitzusammenhängende Herausforderungen. Die Ergebnisse, die nach Alter, Aufenthaltsdauer inSchweden und Sprachhintergrund analysiert wurden, werden im Hinblick auf die bestehende Forschungund methodische Überlegungen diskutiert. Angesprochen werden der Mangel an Forschung undverfügbaren Testinstrumenten in Bezug auf Wortdefinitionen sowie an geeigneten Worthäufigkeitslisten,die auf mündlicher Sprache in einem Grundschulkontext basieren. Das in diesem Artikel beschriebeneVorgehen und die Herausforderungen sowie die Ergebnisse stellen einen Beitrag zu unserem Wissenüber die Wortschatztiefe bei mehrsprachigen Schülerinnen und Schülern dar und sind für Forscher undPädagogen gleichermassen von Interesse.

Primary school teachers face the challenge of supporting the academic vocabulary development of pupils with widely ranging linguistic, social and cultural backgrounds, and thus need specific knowledge of the role of vocabulary in literacy development and of methods that stimulate vocabulary growth. This presentation introduces a Swedish research project aiming to describe and explain the variation in vocabulary growth in pupils attending a multilingual primary school with many newly arrived pupils. The two-year project begins with a series of tests assessing the vocabulary depth and breadth of 2^nd and 5^th grade pupils. After analyzing results and conducting classroom observations of teachers’ work with vocabulary, the next step is organizing workshops where teaching staff and researchers discuss literature on vocabulary instruction and devise new classroom approaches. Results of these first-year activities will be presented, highlighting pupils’ vocabulary development in relation to age, gender, language background, as well as number of years in Sweden. Final results, including follow-up testing during the second year, can inform the work of both teachers and researchers.

Bakgrund till detta planerade projekt (med start HT18) är det växande antalet flerspråkiga eleveri svenska skolor. Projektet syftar till att fördjupa vetenskapligt grundade kunskaper omdessa elevers ordförrådsutveckling i skolan, samt hjälpa skolpersonal stärka sitt kunskapsutvecklandearbete med språket i klassrummet. Detta gynnar alla elever, oavsett språklig bakgrund.Att arbeta på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt i skolan bygger på flera teoretiskaperspektiv, bland annat idén om att eleverna får kognitivt utmanande uppgifter samtidigtsom läraren ger språkutvecklande stöttning. Elevdeltagarna i projektet blir alla elever i årskurs2 och 5 på en skola i Mellansverige, där det finns hög andel elever berättigade till modersmålsundervisning.Klasslärare, modersmålslärare och studiehandledare på skolan kommer attengageras i projektet.Projektdesignen vilar på tre ben: Kartläggning, workshops och klassrumsobservationer.Kartläggningen görs i tre steg: 1) en global bedömning av ordförrådet, på svenska ocheventuella andra hemspråk; 2) test av ordförrådets djup och bredd på svenska och på hemspråk;och 3) test av ordförståelse, på svenska.Efter kartläggningen utformar projektets forskare, tillsammans med lärare, forskningsbaseradepraktiska metoder som utgår från de behov som identifierats. Detta sker genom ettantal workshops där lärare och andra intressenter, som rektorer och annan personal läser ochdiskuterar relevant forskningslitteratur. Klassrumsobservationer görs för att få uppslag tillworkshops och för att följa elevernas utveckling med de praktiska metoder som utprovas. Efterett år bedöms ordförrådet igen med samma tre steg. Detta möjliggör jämförelser mellanelevernas resultat från de båda bedömningstillfällena. Förutom jämförelser över tid jämförsäven ordförrådsutveckling mellan språken.Tanken med presentationen är att åstadkomma en diskussion om de föreslagna metodernaför att hjälpa lärare främja ordförrådsutvecklingen hos alla elever samt bidra till kunskapslägeti området.

The importance of early communicative skills for children’s later language and literacydevelopment has been widely acknowledged in research from the last 30 years or so. The MacArthur-Bates Communicative Development inventories (CDI) have enabled child language researchers todocument both individual variability and general trends in language development (e.g. Fenson et al.,1994). Contemporary work on children’s developmental profiles has highlighted the complexity ofthese early profiles, making it difficult to identify children in need of special support (Ukoumunne et al.,2012). This study investigates early communicative development, including individual growth models,in a sample of Swedish children based on parental report, using Swedish versions of the CDI (SECDI;Berglund & Eriksson, 2000; Eriksson & Berglund, 1999). Gender differences, as well as factorsinfluencing individual trajectories are considered.The study is a reanalysis of previously collected data (Cox Eriksson, 2014), using a subsampleof 128 children (61 girls and 67 boys) with complete records for measures collected at six-monthintervals (12, 18, 24 and 30 months of age). Variables include early communicative gestures, receptiveand productive vocabulary, vocabulary composition and grammatical development, assessed with acomposite grammar scale and a measure of syntactic complexity (M3L). A mixed linear model is usedto explore growth of productive vocabulary and grammar over time. Covariate effects, including genderand use of the pointing gesture at 12 months, are examined, as well as correlations among variables.Background factors for children with high and low vocabulary and grammar scores are inspected.Results indicate that a quadratic growth curve model provides the best fit for mean productivevocabulary development. Gender differences can be seen in vocabulary profiles, and although there isno main effect of gender, girls exhibit a significantly higher rate of growth. Individual vocabularytrajectories for boys exhibit more variation than those of girls. There is also a significant effect onvocabulary size for use of the pointing gesture at 12 months. Regarding grammatical development,trajectories for girls and boys exhibit differences in variation as well as individual outliers. Backgroundfactors for children with the lowest vocabulary scores at 30 months include low early gesture scores,being a laterborn, and having parents with a high school education only. Children with top M3L scoreshave high productive vocabulary scores with large numbers of nouns from 18 months on.Language variables are highly intercorrelated, confirming results from previous research usingSECDI. Mean scores for all children, or boys and girls, obscure the variation exhibited by individualtrajectories. Further, vocabulary composition differs with vocabulary size, a finding that also confirmsearlier CDI research. Use of the pointing gesture at 12 months may influence later vocabularydevelopment. However, as this study is based on parental report, complementary data may be neededfor a complete picture of communicative development.