Dalarna University's logo and link to the university's website

Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023

Titel: Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia – Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970

Den som har inflytande över utformandet av en lärarutbildning och blivande lärares kunskapssyn, kan också komma att påverka framtida generationers sätt att se på samhället och världen (Hartman 2012, Bejerot & Hasselbladh 2020). Vid folkskoleseminariet i Falun bedrevs lärarutbildning från etablerandet 1875 fram till det att verksamheten succesivt övergick i lärarhögskolans regi 1968–70.  I en mening sammanfaller dessa nära på hundra år av lärarutbildning därmed också med framväxten av det moderna Sverige.

I antologiprojektet ’Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia’ riktas fokus mot en rad tidigare outforskade aspekter av hur seminarietraditionen, i ett specifikt lokalsamhälle, etableras och förändras under olika tidsperioder. Enligt tidigare forskning hade den 1842 inrättade folkskolan uppgiften att legitimera ett traditionellt, religiöst och auktoritärt samhällssystem (Petterson 1993, Lundahl 2005). Längre fram i tiden, inte minst från sekelskiftet 1900 och framåt, kom folkskolan dock att alltmer betraktas som ett centralt redskap i det moderna samhällets utvecklande av medborgares agens, kvinnlig frigörelse och samhällsutveckling (Linne 1996). Under femton år med start 1864 etablerades i Sverige fem folkskoleseminarier för kvinnor. Först ut var Stockholm och Skara som 1864 ombildades från att utbilda män till att utbilda kvinnor. Därefter etablerades folkskollärarinneseminarier i både Falun och Kalmar år 1875 och fyra år senare följde ett femte i Umeå (Sörensen 1942). Seminarieetableringarna i Falun och övriga orter innebar en ökning i andelen kvinnliga lärare under slutet av 1800-talet och i förlängningen kom den patriarkala skolordningen att utmanas (Florin 1987).

Beslutet den 30 april 1875 att anlägga ett folkskoleseminarium i Falun, säger något om behovet av lärare på den svenska landsbygden, men också något om Faluns historiska bakgrund som lärdomsstad (Claesson 2015, Liljas 2019:2021, Ödman 1995). Möjligen finns också lokala och aktörsburna förklaringar till den utpräglat progressiva profil som med tiden kom att växa fram vid folkskoleseminariet i Falun (Linné 1996:2006). I projektets delstudier görs exempel på pregnanta avsteg från folkskolans normer av framträdande lärarutbildare som Valborg Olander och Anna Sörensen. Med utgångspunkt i ett mycket rikt arkivmaterial blir det också möjligt att följa hur de och andra lärarutbildare i valet av uppgifter och utformningen av textnära kommentarer söker påverka de blivande lärarinnorna i deras sätt att se på kunskap, undervisning och lärarskap. Utifrån än mer kritiskt orienterade perspektiv på verksamheten granskas också urvalsprinciperna för rekryteringen av nya lärarinnor och interkulturella aspekter av den faktiska verksamheten.

Genom dessa nedslag berörs därmed också hur professionaliseringen av läraryrket tar form i relation till ett bildningsanspråk - vilket ofta tycks gravitera mot medborgerliga och könsutjämnande principer. Under den föreslagna sessionen till historikermötet i Umeå presenteras fem av dessa bidrag:

Juvas Marianne Liljas presentation fokuserar på Valborg Olanders (1861-1943) reformerande insatser vid folkskoleseminariet i Falun och har titeln ’’’Det varma hjärtat”: Valborg Olanders pedagogiska arv i Faluseminariets historia’.

I presentationen ’Folkskolelärarinneseminarier i Sverige: en jämförelse mellan Falun och Umeå, 1875–1915’ intar Emil Marklund en komparativ ansats. Folkskollärarinneseminariet i Umeå grundades 1879, blott fyra år efter seminariet i Falun. 

Utifrån rubriken ’Kunskaps- och undervisningsideal i förändring: Pedagogiska examensuppsatser vid Falu folkskoleseminarium 1915–1937’ analyserar Anders Persson de skriftliga kommentarer som dåtidens lärarutbildare lämnar på de blivande lärarinnornas texter.

I ´En lärare blir till. Om ideal och normer för blivande lärare på folkskollärarseminariet i Falun år 1876–1909´presenterar Ulrika Norburg exempel på hur rekryteringsprocessen av blivande lärarinnor vid seminariet gick till.

Anders Blomqvist presentation ’Perspektiv på seminariet i krigs- och brytningstider 1940–1960:  genus, klass och etnicitet’ fokuserar på erfarenheter från Faluseminariet under tiden för Andra världskriget och efterföljande år.

Ordförande: Simon Lundberg, Umeå universitet.

Discussant: Anna Götlind, Stockholms universitet.

In this article, the first part of the research project ‘Musical interaction in preschool’ will be presented and analysed. The purpose of the study was to examine which musical interactive activities are expressed in everyday pre-school environments, and how these types of interaction can be related to children’s development and learning. Through observations of planned lessons and children’s free play in different milieus, the interactions have been mapped. Using Merleau-Ponty’s lifeworld phenomenology, varied interactions reflect embodied education patterns as a part of pre-school cultural canonization. The result shows that the children in the study have a good ability to interact musically but that this resource is less utilized in the planned music teaching. The analyses were based on learning strategies in music with a child-first perspective which links back to lifeworld phenomenological perspectives of meaning.

I projektet analyseras Valborg Olanders (1861-1943) reformerande insatser vid folkskoleseminariet i Falun. I fokus står Olanders omfattande läroboksproduktion i svenska språket och den didaktiska omsvängning som hennes idéer gav upphov till.

I tidigare forskning konstateras att Falu folkskoleseminarium visar tecken på ett progressivt förhållningssätt som i flera avseenden pekar tillbaka på Valborg Olander. I det forskningsprojekt, som tar sin utgångspunkt i den utbildningshistoriska forskargruppens antologi; 'Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia, frågar jag mig hur Valborgs Olanders pedagogiska identitet formades, var hon hämtade sina ideal och hur förmågan att omsätta dem kan relateras till feminiseringen av läraryrket och läraryrkets framväxande profession. Projektet avser i denna anda att även lyfta fram samarbetet med Selma Lagerlöf i den specifika falukontexten och vad hon genom detta samarbete åstadkom som gagnade lärarinnornas utbildning i Falun.

Projektets teoretiska utgångspunkter tar sin utgångspunkt i Per-Johan Ödmans svenska pedagogik- och mentalitetshistoria, där den förindustriella organisationen vid Falu gruva kopplas samman med skolutvecklingen i Sverige. På ett högre teoretiskt plan lutar jag mig mot Paul Ricoeurs minnesteoretiska utgångspunkter som söker upprätta kollektiva minnen med hjälp av glömda vittnesmål.  Glömskan orienterar mig mot källmaterial som både kan sökas i tidigare forskning, olika arkiv och personliga brev. I källmaterialet ingår också Valborg Olanders läroböcker i svenska språket och övriga författarskap. 

Projektet har anknytning till lärarutbildningsinstitutionens forskningsprogram genom sitt historiska nedslag kring lärarprofessionen men kanske främst genom den utbildningshistoriska blicken på läs- och skrivutveckling som utgörande projektets didaktiska och lektionsutvecklade fokus. Kunskapsbidraget pekar på lärarutbildningens utbildningshistoriska uppdrag som utan det historiska perspektivet riskerar hålla oss fångna i en föreställning om det nutida som det självklara.

In the bourgeois, delineated educational journey, there are signs of a pedagogical attitude withits roots in the mercantile class family business-building (Liljas 2019; Hodacs 2020). In the present text, the purpose is to describe, analyze and understand how a situative educational process in relation to the need to modernize a Swedish paper mill from 1740, could find expression in 19th century Sweden.

Theoretically, the phenomenon is supported in Habermas’ explanation of the significance of family structure for the entrepreneurial spirit, where notes from home evince a strong reaction and confirm that letters is a part of an identity-creating loving community which, according to Habermas, is specific to the culture of development and community of the bourgeois (Habermas 1984).

In the analysis of the loving upbringing of the bourgeois family, the term immanent pedagogy functions as a metaphor for a self-regulated pedagogy of upbringing which was appliedin the aristocracy and which points to the epoch-making mentality at the turn of the century in 1800 (Ödman 1995).

"From daddy's obedient Henric": Pedagogical perspectives on educational travel of the early 1800s

This article analyses educational travel in the early 1800s from the perspective of its educational heritage and praxis. The aim is to develop an understanding of the pedagogical significance of educational travel. The article makes clear how upbringing and education are represented in the framework of travel narratives in pre-industrial landscapes. The argument is based on the influence of the mercantile class on educational travel and the informal effect of these trips on changes in pedagogical thinking. The travel letters of Johan Henrik Munktell from 1828-1830 are used as primary sources. Using Paul Ricoeur’s memory-critical hermeneutics, travel narratives become significant sources for how education is arranged, and immanent pedagogy is a key term. The results demonstrate that the individualisation process works together with forms of crypto-learning, the core of the personal development vision, and society’s long-term memory.

Current research shows that students through internationalization can develop a higher awareness of global perspectives in higher education. Dalarna University has participated as one of seven Universities in Sweden and Finland, in the project, The Academic Value of Mobility (https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2018/rapport-2018-9-det-akademiska-vardet-av-mobilitet.pdf), funded by European Union and organised by the Swedish Council of Higher Education [Universitets- och högskolerådet (UHR)]. The overall aim was to increase student’s mobility as well as developing international perspectives involving all students in higher education. This presentation has a method developing design. We have elaborated a model of internationalisation in the curriculum based on ICOMs definition of competencies. This definition visualizes the progression of competencies based on learning goals in the preschool and nursing programmes at Dalarna University. Ethnographic method was used during the project. Methodically PAAR, Participatory and appreciative action research, and its four subprocesses were selected. According to the learning goals, the progression of ICOMs competencies were operationalized in a flowchart. As a result, the flowchart was found for the usability of internationalisation opportunities in all programs in higher education.

Our model has received attention in national contexts as well as local presentations at our own university.

The aim of the article is to shed light on the reform school Siljan School in Dalarna County as a historical lens on the education system. The School is analysed in the main part of the article in relation to The New Education Fellowship, and the reform pedagogical approaches which led to new schools. What is central for Swedish free school’s formation are the ideals of reform pedagogue Ellen Key based in women’s history and the view of arts education. In relation to the ideas of the Siljan School, its founder Signe Bergner Alm (1881-1945) is discussed as a fore-runner of the free schools which flourished in the tracks of the women’s movement. Methodologically, Ricoeur’s history criticism is a method of interpretation where the concept of retroactive forgetfulness (reservglömska) is significant. In terms of education history, links are demonstrated to the pedagogical significance of the middle-class salons for home-centred schooling in an era of collective education discourse.