Dalarna University's logo and link to the university's website

I denna antologi bjuder vi in dig till ett urval av aktuell musikforskning som bedrivs av MIRAC:s medlemmar. MIRAC är en akronym för Music Focused Interdisciplinary Research & Analysis Center. Redan på 1960-talet konstaterade forskare att branschen är komplex och föränderlig. Det var den då och är idag ännu mer komplex. Denna komplexitet återspeglas även i forskningen och så även i denna antologi. Även om denna komplexitet inte till fullo går att beskriva inom ramen för denna antologi illustrerar kapitlen ändå bredden på forskningsfältet. Vissa kapitel har empirisk tyngdpunkt, ibland med forskare som själv agerar i rollen som musikskapare. Andra kapitel är mer teoretiskt orienterade i vilka blicken höjs från det specifika till det mer abstrakta och generella. Flera har ett svenskt fokus medan andra har internationella perspektiv och vissa kombinerar både. Antologin och dess kapitel bör därför betraktas som ett antal nedslag och urval av aktuell nordisk musikforskning. 

Musikforskningen är idag pluralistisk och spänner över de flesta vetenskapliga discipliner. Vissa delar av musikforskningen har gamla anor medan andra är relativt nya. Till de äldre hör musikvetenskapen vars anor sträcker sig tillbaka till det antika Grekland, men som blev ett akademiskt ämne i slutet av1800-talet. Till de yngre hör musikproduktion som i Sverige etablerades först under 1980-talet. Ämnets uppkomst har sina rötter i inspelningstekniska innovationer som möjliggjorde flerkanalsinspelning och banade väg för alltmer avancerade musikproduktioner. Under de senaste decennierna har producenterna blivit alltmer framträdande och vissa har idag egen stjärnstatus med svenska exempel som Dennis Pop, Shellback, Laleh, Max Martin med flera. Den ständigt pågående tekniska utvecklingen för att sprida och framföra musik har under de senaste 150-åren påverkat och förändrat förutsättningarna för både musikskapare och musikbranschen på ett genomgripande sätt. I skrivande stund pågår nu en livfull debatt om den artificiella intelligensens påverkan och betydelse för vårt musiklandskap. 

Denna utveckling påverkar även musikforskningen genom de teman som väljs och de frågor som formuleras. Forskningen bidrar med ökad kunskap och förståelse för musikskapandets förutsättningar utifrån aspekter såsom teknisk utveckling, organisering, juridik, lyssnarbeteenden, ekonomi, marknadsföring, distribution, skapande, kreativitet, pedagogik, företagande, entreprenörskap med mera. Dessutom utgör forskning grunden för högre utbildning och påverkar därmed innehåll och utformningen på utbildningar för blivande musikskapare, branschaktörer och forskare. Musikskapare, branschaktörer, utbildare, studenter och forskare ingår således i samma ekosystem med ömsesidig påverkan. 

Antologin riktar sig till studenter på olika musikutbildningar, till branschaktörer, musikskapare samt de som är nyfikna och intresserade. Den är skriven på svenska av flera skäl. Idag är utbudet av forskningsartiklar och studentlitteratur på svenska mycket begränsat. Därför saknar lärare, men framför allt studenter svensk-språkiga begrepp. Utvecklingen förefaller gå mot att svenska begrepp successivt faller i glömska till förmån för engelska begrepp, eller att de används parallellt med ökad förvirring om dess innebörd. Det är även vanligt att engelska begrepp försvenskas på mer eller minde lyckade grammatiska och betydelsebärande sätt, så kallad direktlån. Därför har vi uppmuntrat författarna att i möjligaste mån använda svenska begrepp, om sådana finns, för att komplettera engelskspråkiga alternativ. Detta är kanske av speciellt värde när studenterna ska författa akademiska texter och kommunicera och verka i en svensk kontext. 

Vidare domineras forskning idag av studier om engelskspråkiga marknader. Även om det går att argumentera för att musikbranschen idag utgör en global marknad uppvisar olika regioner variation i fråga om exempelvis lagstiftning, branschkonventioner, IT-kompetens och infrastruktur vilket gör att det inte okritiskt går att överföra forskningsresultat om en marknad till en annan. Det blev tydligt när Sverige, som det första landet i världen, uppvisade ökade intäkter från inspelad musik efter den stora krisen för skivbranschen kring 2010-talet, vilket även väckte internationell uppmärksamhet. I flera av kapitlen studeras även svenska fenomen och svenska artister, vilket utgör ett komplement till den engelskspråkiga forskningsdominansen. 

Antologin kan läsas på olika sätt, antingen som en helhet eller som fristående kapitel. Den består sammanlagt av tretton kapitel som spänner över olika frågeställningar, teman, perspektiv och vetenskapliga discipliner om musik, musikproduktion och musikbransch. Inom denna variation ställs frågor som rör utvecklingen av artificiell intelligens och den förvirring som råder om begreppets innebörd. Två kapitel utforskar kulturellt entreprenörskap, ett med fokus på begreppets innebörd och definition medan det andra använder begreppet som en del i sin analys av dansmusikscenens etableringen under 1980- och 1990-talen. Ytterligare ett kapitel undersöker teknikens påverkan på den konstnärliga gestaltningen live med fokus på medhörningens betydelse. I ett annat kapitel reflekterar författaren över hur vi talar om och upplever musik med fokus på den vardagliga lyssnarens upplevelse. I ett annat kapitel introducerar författaren begreppet tankestilar som tänkte att fungera som ett verktyg för reflektion om det egna musikskapandets förutsättningar och förhållande till omgivningen. Två av bidragen är relaterade till Covidpandemin, ett undersöker dess effekter på musikbranschen och ett annat använder den som grund för att undersöka vad som driver och håller samman ett rockband. Ett kapitel berör branschens förändring, vilken resulterat i att tidigare roller successivt glider in i varandra, i detta fall rollerna som kompositör och producent. I ett annat kapitel ställs frågan om hur musikens värde är relaterat till pris och hur framtidens musik kan finansieras. Till sist finns tre kapitel som blickar tillbaka i tiden, ett handlar om Calle Jularbo, ett om ABBA och ett om Abbey Road. Alla tre har det gemensamt att de utgår från ett nutidsperspektiv vilket visar att dessa företeelser inte enbart är historiskt intressanta utan fortfarande är kulturellt och kommersiellt relevanta. Samtliga kapitel är förhandsgranskade anonymt av en författarkollega samt av minst en av medlemmarna i redaktionsgruppen.

Detta bidrag har sin grund i ett nyligen avslutat forskningsprojekt om kulturellt entreprenörskap med Hultsfredsfestivalen som empiriskt exempel (Trondman et al., 2022). Intresset för entreprenörskap har under de senaste decennierna ökat markant. Men när forskningsfältet formerades under den första delen av 1900-talet var det primärt en form av entreprenörskap som stod i fokus, det ekonomiska eller kommersiella entreprenörskapet. Under de senaste decennierna har begreppet dock vidgats och omfattar idag även så kallat socialt och kulturellt entreprenörskap. Detta bidrag syftar till att utmana föreställningen om att entreprenörskap antingen är av det ena eller andra slaget. I stället argumenteras för att entreprenörskap inte är statiskt utan föränderligt och dynamiskt, det kan röra sig från ett kulturellt entreprenörskap till ett socialt och/eller ekonomiskt entreprenörskap. Detta resonemang kommer presenteras i vad jag kallar för entreprenörskapets värdetriangel. Jag kommer även argumentera för att dessa tre former av entreprenörskap inte är uteslutande utan komplementära. I forskning och teoribildning om de tre formerna av entreprenörskap uppfattas dessa i sin tur förbundna med i huvudsak tre värden, kulturellt, socialt och ekonomiskt värde. Men entreprenörskapets värdetriangel utmanar denna dikotomisering. Med grund i projektet om Hultsfredsfestivalen och värdetriangeln går det på god grund hävda att entreprenörskap inte endast kan generera ett fåtal värden utan ofta en mängd värden vilket gör det mer rättvisande att tala i termer om kluster av mervärden. Ambitionen är därmed även att föreslå alternativa sätt att värdera entreprenörskap, med tyngdpunkt på kulturellt entreprenörskap, utöver ekonomiska termer. Det teoretiska ramverket bygger dels på teorier om entreprenörskap med företrädare som Joseph Shumpeter och Israel Kirtzner. Dels bygger det på organisationssociologiska teoribildning med företrädare som Max Weber, Göran Ahrne, Mark Grannovetter.

Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

In our ongoing project Searching for Sophia in Music Production, we explore factors that have been of great significance for the Swedish music wonder. In this paper, the aim is to identify important individuals in various genres that have paved the way for Sweden’s international success in music. One hypothesis we are working with is that a few innovative individuals who acted as "icebreakers" created smaller "clusters" centered around record companies that were highly influential. We present aselection of musical icebreakers and clusters that have successfully contributed to the Swedish music wonder: Stig "Stikkan" Anderson and Polar Music International AB, Bert Karlsson and Mariann Records, Ola Håkansson with Sonet and Ten Music Group, Robert von Bahr with BIS Records, Per-Olof "Pelle" Karlsson with Prim Records and Dag Volle "Denniz PoP" with Cheiron Studios. The study is methodologically based on literature studies and an inventory of source material as well as interviews with key people in Swedish music life. Theoretical perspectives include Jennifer Lena’s and Richard Peterson's (2008) model for the life cycles of genres, with stages of creation, development, conservation and stagnation, Paul Thompson's model for creativity in record production (2019) and Mats Trondman's theories of folk musical expression (1999). In addition, the analysis also uses theories in motivational research (Deci & Ryan, 2000) and entrepreneurial research with relevance to music and music industry development (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Our analysis clearly shows that single theories cannot explain all essential parts of the Swedish music wonder. A combination of several theories and explanatory models is therefore needed. In our presentation, core issues around this are discussed.

Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

 Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetat med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här presenteras analyser av klustren Polar Music International AB, Mariann Records, Prim Records och Cheiron med isbrytare som Stig ”Stikkan” Anderson (1931-1997), Bert Karlsson (f. 1945), Svante Bengtsson (f. 1944) och Dag Volle ”Denniz PoP” (1963-1998). Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Resultat och slutsatser Vår analys visar tydligt att enskilda teorier inte kan förklara alla väsentliga delar i det svenska musikundret. Det behövs därför en kombination av flera teorier och förklaringsmodeller. I vår panel diskuteras kärnfrågor kring just detta.