Dalarna University's logo and link to the university's website

This paper compares responses to crises through analysis of labour market policy in Sweden and the UK between the Global Financial Crises to the COVID-19 pandemic. In drawing on 'restructuring regimes' we offer insights into the dynamics of change in the two countries, focussing on the development of short-time working schemes. We argue that Sweden learned lessons from the GFC that helped prepare for future crises, whereas the UK's muted response left it ill-prepared for the COVID-19 crisis. The paper contributes to debates around restructuring regimes through an analysis of the journey between two crises in which we characterise Sweden's approach as proactive and pre-emptive and the UK's as reactive and ad hoc. By locating analysis in traditions of self-regulation and voluntarism in Sweden and the UK, respectively, we expand upon the role that industrial relations play in maintaining the stability, or not, of national restructuring regimes. 

This article examines different orientations to planning in the context of the post-redundancy transition of workers in the Swedish steel industry. The aim of the article is to extend our understanding of the role of planning in careers transitions. Drawing on careers transitions theories, the article explores the qualitative experience of the journey between a redundancy event and the employment situation several years later. Within the careers literature planning is regarded as important to transitions, yet there is a tendency to present planning as an ongoing and lifelong process. By going beyond the prevalent focus within the career literature on managerial, professional or creative industries workers, the article raises the question of whether highly agential, ongoing, lifelong approaches to planning apply to everyone. Data are based on working-life biographical interviews conducted several years after redundancy. The findings show that although some participants resembled assumptions within the careers literature, there are key variations relating to ongoing planning, reflecting differences in the expectations of agency and perceptions of structural constraint. The analysis identifies three orientations to planning – strategic, episodic and truncated – and explores these in relation to both post-redundancy transition outcomes and, crucially, the experience of the transition journey.

Vad händer när en anställd förflyttats utanför lönearbetets gränser, det vill säga från att varai en anställning till att ofrivilligt bli av med arbetet? Vi närmar oss frågan genom att fokusera på arbetsförlusters individuella konsekvenser samt omställningsstödets betydelse för övergången till ny sysselsättning. Studien bygger på 28 semistrukturerade intervjuer med uppsagda inom hotellsektorn under Covid-19 pandemin, samt 18 intervjuer med chefer, representanter från omställningsorganisationer, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Analysen är pågående och resultat kommer att presenteras på konferensen.

De preliminära resultaten visar dock att uppsägningarna, i kombination med användning av korttidspermitteringar (inledningsvis i pandemin var även uppsagda under uppsägningstid korttidspermitterade inom hotellsektorn), bidrog till ett abrupt avslut av anställningen. Avslutet med få arbetsdagar under uppsägningstiden skapade en utmanande situation vilket medförde en snabb omställning till en vardag som arbetssökande. Konsekvenser som uppstod för de uppsagda inkluderade försämrad ekonomi, hälsa och välmående samt oro inför framtiden. Uppsägningarna upplevdes dock inte enbart negativt utan också, för vissa uppsagda, bidrog till möjligheter genom till exempel aktiv karriärplanering i form av utbildning eller nytt arbete. De uppsagdas ekonomiska situation och livssituation inverkade på hur konsekvenserna upplevts.

De preliminära resultaten visar också en diskrepans mellan objektiv och subjektiv kompetens där det externa stödet varit viktigt i att översätta kompetensen från en kontext till en annan vilket varit en bidragande faktor till att överbrygga friktionsarbetslöshet. Avslutningsvis indikerar resultaten olika typer av barriärer i tillgången till omställningsstödet som erbjudits via omställningsorganisationerna och hur stödet upplevts har skiljt sig åt mellan de uppsagda.

Denna studie fokuserar på de lokala partsrelationernas betydelse för utvecklingen av den organisatoriska flexibiliteten under en större hotellkoncerns omställningar under covid-19-krisen 2020–2021. Studien bygger på 26 semistrukturerade intervjuer med representanter för arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer på branschnivå, samt chefer och fackliga företrädare på koncern- och hotellnivå. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av NVivo 12. I ljuset av en dramatisk nedgång i kundunderlaget mer än halverades antalet anställda: tillsvidareanställda sades upp och kontrakten för tillfälligt anställda blev inte förlängda. Vid sidan av ”tillfälligt anställda” tillkom en ny form av numerisk flexibilitet, korttidspermitterade, baserad på lagen om stöd vid korttidsarbete från 2013. Samtidigt genomfördes omfattande organisationsförändringar: avdelningar slogs samman, antalet chefer reducerades och i stort sett samtliga yrkestitlar förändrades. Anställda skulle arbeta i ”service team”, chefer skulle vara ”service lead” och andra, t ex receptionister, kockar, bartenders och städare, skulle tituleras ”hosts”. De fackliga organisationerna menade att denna form av funktionell flexibilitet, att ”alla skulle kunna allt”, ledde till ett allt stressigare jobb och var ett hot mot yrkesstoltheten. 

I syfte att analysera de lokala partsrelationernas betydelse för utvecklingen av den organisatoriska flexibiliteten tar vi avstamp i tidigare forskning om lokala partsrelationer. Den tidigare forskningen har till stor del handlat om parternas förhållningssätt till varandra när de arbetat för att nå lösningar och resultat i olika avseenden, hur intressen och maktresurser mobiliseras, förhandlingsstrategier och den fackliga organiseringens betydelse för den fackliga styrkan. Det finns begränsat med forskning om de lokala partsrelationers roll när det gäller organisationsförändringar med bäring på organisatorisk flexibilitet. I den här artikeln fokuserar vi på de lokala parternas betydelse för utvecklingen av den organisatoriska flexibiliteten med hänsyn tagen till de institutionella förutsättningar som rådde under pandemin

This article focuses on the restructurings that took place within the hospitality sector during the economic downturn caused by the pandemic. The aim of this article is to examine how STW (short-time work) schemes and redundancies affected the psychosocial work environment. The data material consists primarily of 36 interviews with employees and managers from three hotels in Sweden that implemented STW schemes, where some employees were also made redundant. The results show that during the rather long period of government restrictions, radical shifts in hotel occupancy rates, and implemented STW schemes, the work environment changed in terms of employees’ perceptions of job (in)security; workload and work extension; time and financial structures; and workplace relations. Further, the results illustrate how hotel employees’ perceptions of the psychosocial work environment shifted over the course of the pandemic.