du.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 16) Show all publications
Fjellfeldt, M. & Markström, U. (2019). Development of a Swedish community mental health service market. Nordic Social Work Research, 9(1), 72-84
Open this publication in new window or tab >>Development of a Swedish community mental health service market
2019 (English)In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 9, no 1, p. 72-84Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this study was to examine changes in an organizational field over time when implementing a freedom of choice model. Main focus was on the range and characteristics of providers and services. Our findings suggest that the expected effects of the reform in terms of variety of providers and services within the organizational field did not materialise due to a lack of market competition. Providers complemented each other rather than competed with each other, and the logics of care, choice, and advocacy challenged each other within the quasi-market. All informants described financial conditions in the market as extremely strained. Strong personal commitment characterized providers entering and exiting the market. A gap was found between policy goals and experiences among stakeholders, and efficiency was found to be the policy goal achieved most often in practice. This raises the questions of how the Swedish community mental health service market will develop in the future and what the implications are for the participants.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
Keywords
mental health, social policy, choice model
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:du-29497 (URN)10.1080/2156857X.2018.1491011 (DOI)
Available from: 2019-02-13 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13Bibliographically approved
Fjellfeldt, M. (2019). Implementing a new mental health policy in Sweden. In: : . Paper presented at Ninth Nordic Health Promotion Research Conference. Roskilde, Demnark, June 12-14, 2019..
Open this publication in new window or tab >>Implementing a new mental health policy in Sweden
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

Background: Sweden faces increasing problems related to mental ill-health. To address this problem, the government recently launched a new mental health policy to cover mental health issues in general.

Purpose of study: This study aimed to explore the implementation process of the new mental health policy.

Methods/Theory: A case study was conducted in which national governance and regional response constituted the main elements of the case. A period of 4 years was chosen. In all, 68 national and regional key documents were selected for the analysis. Theories of implementation processes and governance strategies were used to enhance the understanding of the data.

Findings: The implementation process showed the following the distinctive features: 1) a broad range of target groups were addressed from persons at risk of mental ill-health to persons suffering from severe mental illness; 2) the whole spectra from preventive interventions to treatment interventions were included; 3) the mental health of children and youth was prioritized; and 4) the character of the governance gradually shifted over time from an open to a more targeted approach. A major difficulty associated with the implementation process was the lack of options to systematically follow-up government policy efforts.

Conclusion: The broad definition of mental health care and support meant there were regional variations in the prioritizing of groups, as well as regional variations on the working methods used.

Keywords
mental health, policy implementation
National Category
Social Work
Research subject
Health and Welfare
Identifiers
urn:nbn:se:du-30260 (URN)
Conference
Ninth Nordic Health Promotion Research Conference. Roskilde, Demnark, June 12-14, 2019.
Available from: 2019-06-17 Created: 2019-06-17 Last updated: 2019-06-18Bibliographically approved
Fjellfeldt, M. & Markström, U. (2018). Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 2017. Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 2017
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att få behålla de statliga stimulansmedel som delats ut till kommuner och landsting inom området psykisk hälsa 2017 förväntades aktörerna lämna in länsgemensamma handlingsplaner avseende riktade insatser. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att sammanställa och analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat.

Inför länens arbete med handlingsplanerna uppmanades kommuner och landsting att länsvis, liksom 2016, presentera en aktuell gemensam analys och handlingsplan med tillhörande budget för att arbeta med befolkningens psykiska hälsa utifrån ett gemensamt ansvarstagande. År 2017 förväntades länen även presentera en fördjupad analys och handlingsplan med fokus på barn och unga 0–24 år, samt en uppföljning av arbetet 2017.

Liksom 2016 fanns det även 2017 en stor variation i länsplanerna, både beträffande struktur och innehåll. Det framstår dock som att varje län funnit en form för det egna arbetet under detta andra år med gemensamt handlingsplansarbete. Handlingsplanerna 2017 påminner mycket om handlingsplanerna 2016, med tillägget att de 2017 inkluderar uppföljning av insatser samt särskilt fokuserar barn, unga och unga vuxna. Några handlingsplaner visar att den statliga satsningen inneburit att länen under 2017 kunnat utvecklat nya strategier för att arbeta länsgemensamt med insatser inom området psykisk hälsa. Andra handlingsplaner visar att länsnivån inte heller 2017 varit en naturlig plattform för kommunerna och landstingens arbete på området. I anslutning till länsplanerna 2017 har länen skickat in ett flertal dokument som de anser är relaterade till handlingsplanen, exempelvis regionernas egna handlingsplaner för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa.

Alla län följer upp insatser genomförda 2017. Uppföljningarna tenderar att vara instrumentella i meningen att man mäter om insatser är genomförda eller inte, snarare än att man följer upp resultaten av insatserna. Några län problematiserar uppföljningen av specifika indikatorer, samt länsnivåns möjligheter och svårigheter i relation till uppföljning och utvärderingsarbete.

I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till den vuxna och äldre delen av befolkningen kunde följande iakttagelser göras:

  • Det fanns en balans mellan generella insatser för psykisk hälsa riktade till en bred målgrupp i termer av hela befolkningen och specifika insatser riktade till en mer specifik målgrupp i termer av personer med långvarig psykisk ohälsa.
  • Insatser riktade till både en bred och en snävare målgrupp befann sig i ett spektrum från främjande insatser, till tidiga insatser och slutligen behandlande och långsiktigt stödjande insatser.
  • Den breddade policyn tycks ha påverkat med vilka perspektiv man betraktar även den traditionella målgruppen, lämpligast uttryckt som ett helhetstänkande som inte bara omfattar stöd och behandling utan även prevention och hälsofrämjande arbete.
  • Handlingsplanerna presenterar även ett antal utvecklingsområden som är av övergripande karaktär. De två teman som förekommer i flest planer är: brukare och närståendes delaktighet samt samverkan och samordning. Detta resultat kan tolkas som områden där hierarkier och maktrelationer, olika gruppers handlingsutrymme och olika syn på uppdrag och professionalitet aktualiseras.

Sammantaget så är det en mycket jämn fördelning mellan de olika målgrupperna; den breda målgruppen medborgare, och den snävare målgruppen personer med etablerad psykisk ohälsa.

I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till barn, unga och unga vuxna kunde följande iakttagelser göras:

  • Sammanställningen av planerna visar att det har varit ett trevande arbete i flera län, samtidigt som det i vissa län varit en fortsättning på ett sedan flera år redan påbörjat arbete.
  • Länen har gjort analyser utifrån elevhälsodata, folkhälsodata, riktade enkäter, intervjuer och fokusgrupper. I samband med analysarbetet har SKL gett länen 58 nyckelindikatorer att genomföra sina analyser utifrån. Dessa indikatorer har påverkat länens sökljus, och i förlängningen innehållet i länens handlingsplaner.
  • Handlingsplanerna för barn, unga och unga vuxna präglas av att riskgrupper för psykisk ohälsa identifieras. Tio olika riskgrupper nämns. Asylsökande, nyanlända och ensamkommande, ”hemmasittare” som varken studerar eller arbetar, personer med annan funktionsnedsättning, barn som anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och barn i samhällsvård är de riskgrupper som flest län nämner. Dessa fem riskgrupper finns med bland nyckelindikatorerna.
  • Bland övriga utvecklingsområden, förebyggande, tidiga, behandlande insatser samt övergripande teman, syns tydliga spår av de 58 nyckelindikatorerna. Det finns dock även en lokal variation beträffande riskgrupper, insatser, målgrupper och övergripande teman.
  • Samverkan och delaktighet utgör de viktigaste övergripande utvecklingsområdena även när det gäller övergripande områden med fokus på insatser för barn och unga.

Länen formulerar sig med några få undantag, ofta svepande kring frågan om kunskapsbaserade arbetssätt. Det finns generellt en lyhördhet för nationella initiativ, där man i planerna kan referera till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU eller SKL med innebörden att sådana statliga satsningar utgår från bästa tillgängliga kunskaper.

Trots en breddad policy i den nationella satsningen, är många av de specifika arbetssätt och interventioner som nämns i planerna riktade till personer med allvarliga tillstånd eller funktionsnedsättningar. Oaktat den uppmärksamhet som ägnas åt psykosociala interventioner vid allvarlig psykisk sjukdom, är suicidprevention det enskilda insatsområde som dominerar handlingsplanerna.

Några ”tystnader” som identifierats i materialet är följande: 1, avsaknaden av insyn i det reguljära arbetet, som en följd av att handlingsplanerna fokuserar länens utvecklingsarbete 2, unga vuxna, och specifikt unga flickor och kvinnor utgör inte en prioriterad riskgrupp i länsplanerna, trots att aktuell statistik pekar ut denna grupp som utsatt 3, avsaknaden av familjeinterventioner i länens praktik, trots hög evidensgrad och prioriteringsnivå i nationella riktlinjer 4, avsaknaden av att systematiskt arbeta med brukarerfarenheter på länsnivå.

I rapportens avslutande del lyfts ett antal reflektioner upp till diskussion. Några saker som diskuteras är:

  • Länsnivåns legitimitet när det inte finns någon politisk nivå att förankra planerna i, eller instans att utkräva ansvar från.
  • Tillitsstyrningens dilemma på länsnivå – staten ingår en överenskommelse med vem?
  • Materialet visar att den breddade folkhälsopolicyn kompletteras med ett perspektiv på ohälsa och sjukdom som värnar om personer med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar.
  • Det breda uppdraget landar i en struktur som tidigare skapats för att arbeta med en specifik målgrupp: personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna tradition påverkar vilka aktörer som är delaktiga även när det gäller den breddade policyn. Det tycks vara svårt att förankra delaktighet hos en breddad aktörskara i länen, t.ex. skolan, så länge det inte finns ekonomiska incitament för att delta.
  • Innebär den breddade policyn ett ”förfrämligande” hos specialistpsykiatrin i arbetet med handlingsplanerna?
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, 2018. p. 49
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:du-29498 (URN)
Available from: 2019-02-13 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13
Fjellfeldt, M. (2017). Choice as governance in community mental health services. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Choice as governance in community mental health services
2017 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

In 2009, the Act on Freedom of Choice Systems (SFS 2008:962) wasestablished in Sweden, and this enabled municipalities to organise services aschoice models. This thesis describes and analyses the implementation of afreedom of choice system within community mental health services. Daycentre services were in focus, and a case study was conducted of a majormunicipality that sought to be a “world-class city” in regard to citizens’ choice.The experiences of policy makers, managers, professionals, and participantswere explored in interviews, and documents on a national, municipal, and citydistrict level, as well as homepages of providers of community mental healthservices, were all part of the study and were analysed using content-analysismethods.

The results showed that the freedom of choice system aimed for two objectives– improvements at the individual level and financial efficiency. In practice,financial efficiency was experienced as the main objective. Increased varietyof services was aimed for by the competitive model, but such variety was notobserved. Instead, services tended to be more similar than specialised.Concerning new providers, they were characterised as committedprofessionals running companies with strained economies. Participantsaffected by the reform expressed anxiety and worries due to theunpredictability and uncertainty embedded in the competitive choice model.Choice within the system concerned where to go, whereas participantsemphasised a wish to be able to influence the choice aspects of who carriedout the service and how much time to attend the services.

The conclusion was that the freedom of choice system was implemented as atechnology of governance to increase financial efficiency of services.Individual choice was not experienced as increased in any aspect except forthe choice of where to go. Instead, freedom of choice actually appeared todecrease due to standardisation and hierarchical structures. Aspects that werefound to be relevant when designing freedom of choice systems aiming toincrease individual freedom of choice were to address predictability andcontinuity, to address sustainable financial premises, to analyse the predictedimpact of administrative systems that are to be used, and to avoid the use of“hidden goals” in the policy-making process.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2017. p. 93
Keywords
freedom of choice systems, community mental health services
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:du-29494 (URN)978-91-7601-718-0 (ISBN)
Public defence
2017-06-09, Hörsal D, Samhällsvetarhuset, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2019-02-13 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13Bibliographically approved
Fjellfeldt, M., Markström, U., Eklund, M. & Sandlund, M. (2017). Implementation of Choice from Participants' Perspectives: A study of Community Mental Healthcare reform in Sweden. In: : . Paper presented at Nordic Network on Disability Research NNDR 14th Research Conference.
Open this publication in new window or tab >>Implementation of Choice from Participants' Perspectives: A study of Community Mental Healthcare reform in Sweden
2017 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:du-29499 (URN)
Conference
Nordic Network on Disability Research NNDR 14th Research Conference
Available from: 2017-05-17 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13Bibliographically approved
Markström, U., Fjellfeldt, M. & Eklund, M. (2017). Implementing Freedom of Choice System in Community Mental Health Services. Journal of Mental Health Policy and Economics, 20, S22-S23
Open this publication in new window or tab >>Implementing Freedom of Choice System in Community Mental Health Services
2017 (English)In: Journal of Mental Health Policy and Economics, ISSN 1091-4358, E-ISSN 1099-176X, Vol. 20, p. S22-S23Article in journal, Meeting abstract (Refereed) Published
Place, publisher, year, edition, pages
INT CTR MENTAL HEALTH POLICY & ECONOMICS-ICMPE, 2017
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy Psychiatry
Identifiers
urn:nbn:se:du-29501 (URN)000400956000047 ()
Note

Supplement: 1

Available from: 2017-06-14 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13Bibliographically approved
Markström, U., Fjellfeldt, M. & Eklund, M. (2017). Implementing Freedom of Choice System in Community Mental Health Services. In: : . Paper presented at Thirteenth Workshop on Costs and Assesment in Psychiatry 'Mental Health Policy and Economics' (pp. 22-23). Milano, Italy: The Journal of Mental Health Policy and Economics
Open this publication in new window or tab >>Implementing Freedom of Choice System in Community Mental Health Services
2017 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Milano, Italy: The Journal of Mental Health Policy and Economics, 2017
Series
ICMPE, ISSN 1091-4358
Keywords
Socialpsykiatri
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:du-29502 (URN)
Conference
Thirteenth Workshop on Costs and Assesment in Psychiatry 'Mental Health Policy and Economics'
Available from: 2017-05-17 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13Bibliographically approved
Fjellfeldt, M., Markström, U. & Rosenberg, D. (2017). Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa. Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

• Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

• Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

• Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

• Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

• I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

• Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

• I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2017. p. 55
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:du-29500 (URN)
Available from: 2019-02-13 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13
Andersson, M., Eklund, M., Sandlund, M. & Markström, U. (2016). Freedom of choice or cost efficiency?: the implementation of a free-choice market system in community mental health services in Sweden. Scandinavian Journal of Disability Research, 18(2), 129-141
Open this publication in new window or tab >>Freedom of choice or cost efficiency?: the implementation of a free-choice market system in community mental health services in Sweden
2016 (English)In: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 18, no 2, p. 129-141Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This case study investigates the implementation of a free-choice market system in community mental health services using the example of day centres for people with psychiatric disabilities. It was conducted in a major city that was about to implement a free-choice market system due to a new legislation that made it feasible. Eighteen semi-structured interviews were conducted. Agents situated in different parts of the organization were interviewed one year before and two years after the free-choice system was launched in 2010. Data showed a top–down political process. A majority of the intentions of the legislation advocated individual autonomy as the market system's main purpose; only one concerned organizational efficiency. Data reflected, however, that financial efficiency dominated the agents' experiences of the implemented system. The twofold market purpose was clearly reflected in the interviews. Front-line staff hoped for improvements mainly for the users, whereas managers mainly focused on the market as a resource allocator.

Keywords
community mental health, free-choice market system, implementation
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:du-29505 (URN)10.1080/15017419.2014.995220 (DOI)000377393000004 ()
Projects
Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättnintg. En studie om verksamhetsområdets karaktär och om reformers påverkan.
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2010-0142
Available from: 2014-10-23 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13Bibliographically approved
Fjellfeldt, M., Eklund, M., Sandlund, M. & Markström, U. (2016). Implementation of choice from participants' perspectives: a study of community mental healthcare reform in Sweden. Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, 15(2), 116-133
Open this publication in new window or tab >>Implementation of choice from participants' perspectives: a study of community mental healthcare reform in Sweden
2016 (English)In: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 15, no 2, p. 116-133Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this study was to explore participants' experiences and opinions about a free-choice system in relation to policy objectives articulated by the national government and local authorities. A case study was conducted. Thirty-five informants participated. Qualitative interviews were undertaken. Results are discussed on how to address different dimensions of choice, not only where, but also what, by whom, how much, and when. They also concern how to design systems that in some ways ensure predictability and continuity to avoid unwanted harm caused by the unpredictability embedded in competitive choice systems. Finally, different aspects of quality need to be addressed.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis Group, 2016
Keywords
Choice, community mental health, community mental health reform, day center, free-choice system, implementation, participants' perspectives, qualitative research
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:du-29495 (URN)10.1080/1536710X.2016.1162121 (DOI)000387348100003 ()26959298 (PubMedID)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2010-0142
Available from: 2016-05-02 Created: 2019-02-13 Last updated: 2019-02-13Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-9836-6446

Search in DiVA

Show all publications