Dalarna University's logo and link to the university's website

Hur kunde en populär artist bygga sin karriär i musikindustrins gryning? Dragspelaren och kompositören Karl Karlsson ”Calle” Jularbo (1893–1966) var en av 1900-talets mest kända musiker i Sverige. Han föddes i Jularbo, Avesta, Dalarna som ett av elva syskon, son till gårdfarihandlaren Alfred Karlsson och Selma Meijer, av ”resande-” eller romaniursprung. Calle Jularbos musik, liv och instrument dragspelet, kan förstås som djupt rotade i den svenska traditionella musiken, samtidigt som hans karriär som musiker utvecklades i ett intimt samspel med den tidigt framväxande musikindustrin.

Utifrån begreppet kronotop så analyseras Garmarnas och Hedningarnas strategiska bruk av semiotiska resurser. Banden brukar dessa resurser för att knyta an till en dåtid samtidigt som de distansierar sig från den: på så sätt skapar de unika världar utifrån bruket av den folkmusikaliska traditionen.

Through the design process of a cooperative audiovisual musical instrument, the Evangistrum, we explored users' sense of resonance and agency in relation to technology. The instrument's aim was to promote collaboration, have strong audiovisual congruence and to be intuitive to use while allowing for more complex levels of expression. Using Hartmut Rosa's theory on resonance as a philosophical framework, we explored how cooperation and a sense of agency can be encouraged within an audiovisual musical instrument, and how the interplay between audible, visual and tactile aspects of the instrument influenced users' cooperation and sense of agency. The design was built using Unreal Engine, controlled with commercially available midi controllers, and requires two users to operate. We tested consecutive instrument prototypes through three workshops and a concert. Through this process we gained valuable insight into the role of agency within successful creative collaboration, the complex interplay between the auditory and visual modes, the importance of mindset within collaboration and technology's potential for encouraging resonance.

Both music and language are found in all known human societies, yet no studies have compared similarities and differences between song, speech, and instrumental music on a global scale. In this Registered Report, we analyzed two global datasets: (i) 300 annotated audio recordings representing matched sets of traditional songs, recited lyrics, conversational speech, and instrumental melodies from our 75 coauthors speaking 55 languages; and (ii) 418 previously published adult-directed song and speech recordings from 209 individuals speaking 16 languages. Of our six preregistered predictions, five were strongly supported: Relative to speech, songs use (i) higher pitch, (ii) slower temporal rate, and (iii) more stable pitches, while both songs and speech used similar (iv) pitch interval size and (v) timbral brightness. Exploratory analyses suggest that features vary along a “musi-linguistic” continuum when including instrumental melodies and recited lyrics. Our study provides strong empirical evidence of cross-cultural regularities in music and speech.

”Stad & Land - i Dalarna och Världen” är namnet på ett treårigt utvecklingsprojekt, finansierat av Statens kulturråd, som initierats och drivs av Dalateatern. Projektet delfinansierade denna följeforskning. Denna rapport är resultatet av ett första delprojekt med syfte att följa och analysera arbetet med den första teateruppsättningen inom Dalateaterns projekt ”Stad och Land” ur ett processperspektiv, platsperspektiv och aktörsperspektiv. Vi intresserade oss principiellt för de processer som utgjorde produktionen av föreställningen Andra Sidan, men också för den sceniska gestaltning som de resulterade i, liksom för dess reception. Fokus i materialinsamling låg på produktionsprocesserna. Forskningen utgick från fyra forskningsfrågor:

• Hur interagerade de medverkande med varandra, och hur hanterades konstnärliga och sociala hinder, konflikter och möjligheter?

• Vilka konsekvenser hade coronaviruset för processen och det konstnärliga resultatet?

• Hur skapas och återskapas Borlänge som plats i teaterprojektet Stad och land?

• Vilka och vems berättelser är det som kommer till uttryck i de här teaterföreställningarna?

Forskningen genomfördes genom intervjuer, deltagande observationer samt analys av internt och externt material (manus, texter, ansökningshandlingar, hemsidor med mera). Resultatet presenteras genom följande rapport som innehåller ett försök att kartlägga de många, ofta parallella, komplexa processer som ingår i skapandet av en teaterföreställning av det här slaget, men också beskriver föreställningen både vad gäller dess innehåll och dess förverkligande som teaterhändelse, samt diskuteras genom teoretiskt grundande reflektioner i relation till frågeställningarna. Det kan i korthet konstateras att de processer, platser och aktörer som sammanstrålade i arbetet med denna föreställning utgjorde ett komplext nätverk där alla var ömsesidigt beroende av varandra, och som dessutom sammanflätades över tid med det större teaterprojektet Stad & Land.

CALLE JULARBO OCH GAMMELDANSEN: MUSIK, NÄTVERK, MEDIALISERING 

Toivo Burlin, Stockholms universitet, Daniel Fredriksson, Högskolan Dalarna, Hållbus Totte Mattsson, Högskolan Dalarna.

Förslag till presentationsform: Panel. Kontaktperson: toivo.burlin@music.su.se 

Vad kan vi lära oss om musikens förändringsprocesser genom att studera Calle Jularbo och gammeldansen? Calle Jularbo (1893-1966) var en central musiker, kompositör och artist i populärmusikens och musikindustrins första period med inflytande under hela 1900-talet. Som framstående virtuos på dragspelet förenade han roller som svensk ”storspelman” med romska rötter, turnerande musiker och storsäljande grammofonartist, i en konstnärligt och kommersiellt framgångsrik medie-anpassad musik på internationell grund – därtill verksam i radio, film och television. I en tät kontakt med samtiden formades både artistkarriären och musikskapandet. 

I detta nystartade forskningsprojekt, med finansiering från Vetenskapsrådet 2022–2025, använder vi Jularbo som ett ”nyckelhål” för att undersöka hur villkoren för musikskapande förändrades med nya instrument och inspelningsteknik, nya medier och arenor samt nya förhållningssätt till komposition och upphovsrätt. Med utgångspunkt i begreppen nätverk och medialisering studeras förändringsprocesser i 1900-talets musiksamhälle. Syftet är att undersöka hur synen på musikerskap, komposition, musikalisk tradition kontra innovation, representationsformer (”levande”, inspelningar, noter) och medialisering av musik (dvs., inspelningar, radio, tv, framföranden), samverkade med hur Jularbos “Kultis” och Gammeldans uppstod och utvecklades – från det folkliga ursprunget till musikindustrins populärmusik. Målsättningen är att undersöka Jularbo och gammeldansen på både sina egna villkor och utifrån relationen till annan musik och musikindustrins framväxt, före ”det svenska musikundret”. Vi kommer kort presentera våra tre huvudteman: 

Music Production and the “Birth of ​Gammeldans​”

Calle Jularbo har rekord i antal utgivna grammofonskivor. Hur producerades musiken, vilken musikindustri, nätverk och miljöer möjliggjorde dem? Hur lanserades musiken i olika medier?

Jularbo’s Musical Groove: Composition, Community, Copyright: 

Kompositioner, nätverk och upphovsrätt – hur kan Jularbos kompositioner förstås musikaliskt och upphovsrättsligt? Hur förhåller de sig till gammeldans-traditionen, hur tolkas de idag?

Technological and Conceptual Perspectives on the Swedish Accordion: 

Jularbo populariserade i hög grad dragspelet. Vad hände sedan? Vi undersöker några av dragspelets omvandlingar intill nutiden.

This article describes the production of a regional theatre play during the pandemic spring and summer of 2020. The aim of the study is to exemplify and shed light on the complex ways that the Covid-19 pandemic and restrictions has affected creative practices and institutions, and specifically their processes of change. The research question is: Which consequences did the pandemic have for the production processes of Dalateatern’s play Andra sidan? The pandemic can be said to have simultaneously worked as a defender and challenger of status quo. While it was used to legitimize and uphold stable structures and working methods, it also made possible tactical deviations from work related norms and routines. It can be described as a constant tactical mode, which for some workers seem to have been overly negative and stressful, but for others has been a positive and joyful experience, an artistic and creative horizon of possibility. 

I den här artikeln beskrivs arbetet med en regional teateruppsättning som producerades och spelades under pandemivåren och -sommaren 2020.  Syftet med undersökningen är att exemplifiera och synliggöra de komplexa sätt som coronapandemin och restriktionerna påverkat kreativa verksamheter och institutioner, samt att diskutera hur pandemin kan påverka teaterinstitutioners förändringsarbete. Artikelns övergripande frågeställning är: Vilka konsekvenser hade covid-19-pandemin för de olika produktionsprocesser som ingick i Dalateaterns uppsättning Andra sidan? Pandemin och restriktionerna kan paradoxalt nog sägas ha fungerat både som strategiska försvarare av status quo och taktiska utmanare av detsamma. Samtidigt som pandemin kunde användas för att legitimera stabila strukturer och arbetsmetoder, tvingade den fram avsteg från vissa av arbetets normer och rutiner. Pandemin försatte medarbetarna i ett slags pågående taktiskt läge, som av vissa medarbetare upplevdes som framför allt negativt och stressande, men av andra som en positiv, lustfylld upplevelse, som en konstnärlig och kreativ möjlighetshorisont.