I drama, när deltagare tillsammans skapar en fiktiv handling och agerar i roll, sker interaktioner mellan bland annat kropp, rum, objekt, känsla och symbolskapande. Dessa (och andra) komponenter påverkar ömsesidigt varandra och bidrar till den process som sker. Utgångspunkt för resonemanget tas i ett nomadfilosofiskt perspektiv, och komponenter ses som aktiva agenter som sam-producerar processer i en händelse (Deleuze & Guattari, 1980/1988). Den kroppsliga interaktionen med rummet och olika objekt involverar känslomässiga upplevelser och sinnesupplevelser, och benämns av Deleuze och Guattari (1980/1988) som haptisk. I mitt paper ges en sammanfattande bakgrund om detta teoretiska synsätt samt hur det kan kopplas till dramateori om att tanke, känsla och handling samverkar i en dramaaktivitet (Lepp, 1999). Här ses ’handling’ som både fysisk handling, social interaktion, och som fiktiv handling i dramatisering. Skapandet av symbolisk innebörd i handlingar och objekt görs både i kommunikation mellan deltagare (verbalt och i handling), och som inre förståelse (Braidotti, 2010; Courtney, 1990).
Exempel ges från undervisningshändelser i drama, från en forskningsstudie om lärande i drama när drama erbjuds som kontinuerlig del av undervisning inom svensk grundskola (Rosén, kommande). Ett nomadfilosofiskt perspektiv används tillsammans med dramateori i en analys och diskussion om hur olika komponenter i interaktion bidrar till lärandeprocesser i drama.