Det nationella provet är av stor vikt vid betygsättning, samtidigt som det föreligger tecken på varierad grad av godtycklighet vid bedömning och betygssättning. Detta speciellt vad gäller den skriftliga delen trots införande av sambedömning, som ett sätt att öka likvärdig betygsättning. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera en sambedömningssituation, för att belysa graden av godtycklighet i bedömning, samt möjliga utmaningar bedömningsprocessen medför. Studiens teoretiska referensram utgörs av det konstruktivistiska respektive socialkulturella perspektivet, samt uppdelning av kunskap i implicit och explicit, vilket blir ett verktyg som möjliggör en analys av fenomenet sambedömning. Studien har en kvalitativ metod, och baseras på två fokusgruppssamtal och deltagande observation med följd av semi-strukturerade gruppintervjuer. Grupperna innefattades av tre respondenter i varje grupp, samtliga legitimerade lärare, kvinnor och män i åldrarna 35–64 år som undervisar i svenska för invandrare. Vid analys av data användes en tematisk innehållsanalys, med inslag av såväl latent som manifest tolkning av materialet. Resultatanalysen visar att i en sambedömningssituation finns en variation bland lärare vad gäller samspel, samarbete och kommunikation. Ett antal faktorer kan utgöra hinder för en god sambedömning och därmed likvärdig betygsättning; dessa är avvikelser från principer för summativ bedömning och istället fokus på exempelvis elevens bakgrund och tidigare prestationer. Vidare finns olika uppfattningar om hur de olika kvaliteterna i texterna skulle bedömas, vilket delvis kan kopplas till bedömningsmatrisens utformning men även lärarnas olika bedömningsstrategier. Sammantaget var lärarna inte helt överens om hur det nationella provet skulle bedömas, vilket påverkade betygssättningen och skapade därmed en viss variation i betyg. Slutsatsen är att de olika utmaningar som föreligger vid sambedömning kan möjliggöra minskad likvärdighet samt godtycklighet samtidigt som lärare ser fördelar med sambedömning. Det är således av betydelse med fortsatt forskning om sambedömningsprocessen.