Studiens syfte var att undersöka om pedagoger i grundskolans mellanår använder skönlitteratur i undervisningen i ämnet svenska och vilken roll lärarna anser att den har för elevernas läs- och språkutveckling. Studien utförs via kvalitativa intervjuer med sex svensklärare som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Min hypotes var att det finns en nära koppling mellan läsning av skönlitteratur och elevers läs- och språkutveckling. Det fanns även ett intresse att närmare undersöka elevernas tysta läsning. Min uppfattning var att den förekommer sporadiskt i svenskundervisningen och att denna typ av läsning inte har något tydligt syfte eller mål. Jag har tidigare under min utbildning fått uppfattningen att den tysta läsningen fungerar som ”tidsfördriv”. Resultatet visar att arbetet med skönlitteraturen varierar mellan svensklärarna, dock återfinns många liknande moment i deras arbetssätt. Pedagogers arbete med skönlitteratur i svenskämnet har en positiv inverkan på elevernas läs- och språkutveckling anser lärarna, samt har alla något mål för den tysta läsningen.