Detta är en empirisk studie av estetiska lärprocesser i NO-ämnet. Syftet är att ta reda på om och hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser i NO, samt vad de anser att syftet med estetiska lärprocesser i NO-undervisningen är. Jag ville också se hur detta arbetssätt mottas av elever i grundskolan och hur deras attityd till estetiska uttrycksformer ser ut. Studien har sin utgångspunkt ur två teoretiska perspektiv, John Deweys pragmatism, och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Den empiri som insamlats har utgått från tre kvalitativa datainsamlingsmetoder. Intervjuer med lärare, observation i klassrum samt fokusgrupper. Det visade sig att syftet med estetiska lärprocesser tolkas olika av lärare. Några av lärarna, liksom de elever som deltagit i fokusgrupper, ser på estetiska uttrycksformer som något positivt men långt ifrån alla ser det som en del av ett lärande utan som en schemabrytande aktivitet. Vidare visade det sig att tid, fortbildning och resurser, samt ett estetiskt intresse från lärarens sida, spelar stor roll i huruvida en estetisk uttrycksform som en främjande lärprocess, kom att användas i undervisningen. Slutsatsen blev att det finns en bred tolkning av vad en estetisk lärprocess kan innebära, samt en begränsad förståelse för syftet av användandet av estetiska uttrycksformer i NO. Elevers attityd till estetiska lärprocesser visade sig också vara positiv då de upplevde att använda sig av bild i NO, gjorde lektionen roligare och annorlunda, men till stor del kopplades det inte till lärande. Studien visar också att vidare forskning med större deltagarantal skulle utveckla kunskapen kring estetiska lärprocessers syfte i NO-undervisningen ytterligare.
NO