Den svenska skolan är i kris enligt den internationella kunskapsmätningen PISA. Evidensbaserad- och explicit läsförståelseundervisning har introducerats som problemlösare på skolans kris och förordas även i styrdokumenten. Dock saknas det forskning på hur det fungerar i praktiken och hur det bemöts och arbetas med i skolan. Syftet med studien är därför att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka idag verksamma lärare och deras omgivnings attityder, erfarenheter och kunskaper av de olika undervisningsmetoder.
Undersökningen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem olika högstadielärare. Resultatet visade att deras kunskaper och erfarenheter om evidensbaserad- och explicit läsförståelseundervisning är mycket knappa, och endast förvärvade på eget initiativ. Och trots att de och skolledning ställer sig mycket positiva till metoderna, så tilldelas inga resurser till detta och metoderna används därmed väldigt begränsat.