Dalarna University's logo and link to the university's website

I skolans styrdokument står det bland annat skrivet att undervisning ska planeras och

genomföras på ett sätt som gör att elever utvecklar en funktionell läs- och skrivförmåga och

digital kompetens (Skolverket 2017a).

Att skriva sig till läsning

, ASL, är en läs- och skrivmetod som både anses utveckla elevers läsoch

skrivförmåga och deras digitala kompetens (Hultin & Westman 2013a). Metoden används

i den tidiga läs- och skrivundervisningen och den grundar sig i att elever lär sig läsa och skriva,

genom att skriva på datorer eller surfplattor

(Hultin & Westman 2014). Syftet med den här

studien var att undersöka

varför lärare arbetar med ASL, samt hur de utvärderar sitt arbete med

metoden. Informanterna i studien var fem utbildade lärare, som alla arbetade med metoden.

Studien utgick ifrån följande frågeställningar:

•

Varför har lärarna valt att använda ASL i sin undervisning?

•

Hur utvärderar lärare sitt arbete med ASL?

Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ intervjumetod. Den

teoretiska utgångspunkten i studien var det sociokulturella perspektivet och dess analysmetod

var innehållsanalys. Studien har utgått ifrån individskyddskravet, vilket är individens krav på

att bli behandlad utifrån godkända etiska aspekter (Vetenskapsrådet 2017).

Resultatet visade att lärarna hade valt att använda ASL, för att den ansågs ha många fördelar

som var av betydelse för elevernas lärande. Metoden ansågs ha en tydlig struktur som

möjliggjorde för elever och lärare att känna sig trygga. Den ansågs vidare vara individanpassad

och gynna alla elevers lärande. Särskilt gynnsam, ansågs den vara för elever med motoriska

svårigheter, eftersom de med hjälp av tangentbordet slapp forma bokstäver för hand. Det

framkom även att ASL, ökade elevernas motivation, bland annat för att datorskriften bidrog till

att alla elever kan få ”fina” texter med ”fina” bokstäver. Ur resultat framkom även att flertalet

informanter

inte hade en kontinuerlig utvärdering av sitt arbete med ASL. Däremot, utvärderade

alla informanter elevernas kunskaper, i förhållande till skolans mål.