Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer undersöka och tolka lärares och elevers uppfattningar om skolämnet svenska som andraspråk i gymnasial utbildning. Det genom att svara på frågeställningarna 1. Vad är lärarnas uppfattning om skolämnet svenska som andraspråk? 2. Vad är elevernas uppfattning om skolämnet svenska som andraspråk? 3. Vad anser lärarna kan utvecklas i ämnet på skolorna.
Till skillnad från i grundskolan, där det är rektor som beslutar, är det eleven själv som väljer om hen vill läsa svenska som andraspråk eller svenska på gymnasiet. Studien visar att det finns en attitydskillnad mellan de olika kurserna och att svenska som andraspråk inte alltid är en självklar del av gymnasieskolan, där ämnet fortfarande kan upplevas vara ett ämne med lägre förväntningar, större tolerans mot sämre betyg och mindre insatser vid svårigheter hos eleven.
Studien visa även att det finns en uppfattning både hos elever och lärare om att elever som läser svenska som andraspråk gör det för att få ett högre betyg lättare och för att det finns en uppfattning om att kursen ska vara lättare svenska och ett stöd till ordinarie kursen svenska.
Fortsättningsvis har lärarna i studien framfört önskemål om bland annat bättre stödinsatser vid svårigheter för elever i svenska som andraspråk, men även fler undervisningstimmar och att alla lärare på skolan får en utbildning i svenska som andraspråk.