Denna presentation syftar till att analysera den svenska gymnasieskolan som rum för transspråkande, med utgångspunkt i nyanlända elevers språkliga landskap i en skola. Den fråga som ställs är: På vilket sätt synliggörs eller synliggörs inte elevernas varierade språkliga resurser och varierade spårkanvändning i skolans interna miljö i form av skriven text och exponerade anslag? Samtidigt vill vi kritiskt undersöka begreppet translanguaging space och diskutera begreppets användningsmöjligheter i relation till skolans interna miljö som text. Presentationen tar sin utgångspunkt i Li Weis användning av begreppet translanguaging space, på svenska rum för transspråkande. Detta använder han som ett utrymme skapat genom processer av transspråkande och som ett utrymme som skapar möjligheter för transspråkande, genom att erbjuda en samhörighetskänsla, “sense of connectedness” (Li, 2011: 1222-1223). Materialet är skapat inom ett pågående projekt om nyanlända elevers gymnasieutbildning, och består av fotografier av den interna miljön i en gymnasieskola, med fokus på skriven text som exponeras på väggar, och anslag av olika slag. Dessa kompletteras med videoinspelade samtal med personal i relation till exponerad text. Materialet analyseras genom linguistic landscaping, språkliga landskap (t.ex. Landry & Bourhis, 1997) liksom Bhabhas begrepp tredje rummet med perspektiv om spatialitet och olika dimensioner av rum.