Urval av skönlitteratur diskuterats i litteraturdidaktiska sammanhang och begreppet kanon förekommer i hög grad. Enligt gällande styrdokument så finns det ingen officiell litteraturkanon, utan läraren är fri att själv välja skönlitteratur till undervisningen. Vidare har begreppet kanon blivit uppmärksammat genom politiska förslag: ett om en litteraturkanon 2006 och ett om en kulturkanon 2022. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad litteraturdidaktisk forskning lyfter kring kanon i litteratundervisningen på gymnasiet. Studien utgår från frågeställningar om hur begreppet kanon definieras, hur litteraturdidaktisk forskning ser på existerandet av en litteraturkanon, samt vilka konsekvenser som lyfts kring en litteraturkanon. För att besvara dessa frågor och syfte tillämpas metoden systematisk litteraturstudie, vilket innebär att relevant forskning eftersöks och sammanställs utefter förutbestämda kriterier. Resultatet av studien visar att begreppet kanon behandlas på ett liknande sätt och ofta i kombination med beskrivande attribut, exempelvis: bildning, vit, västerländsk, manlig, etcetera. Ytterligare visar resultatet att det finns indikationer på att det existerar en inofficiell kanon i skolan, men att den tillskrivs olika grader av påverkan. Därtill lyfts många negativa konsekvenser med en officiellt bestämd litteraturkanon, vilken, förutom att anses begränsa vems perspektiv som blir representerat, också anses begränsa litteraturundervisningen. Studiens slutsats är att kanon kan ses som en process som tolkas utifrån tidens anda, och eftersom indikationer på att en inofficiell kanon finns, behöver den bemötas i undervisningen genom ett kreativt didaktiskt arbetssätt som fångar upp kanons komplexitet.