Uppsatsens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka nio sva-lärares, speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att identifiera och utreda språkintroduktionselever med kognitiva funktionsnedsättningar, samt vilka anpassningar och stöd som erbjuds på språkintroduktion. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med under hösten 2023. Resultatet visar att många faktorer spelar in. Såväl hur skolan arbetar mellan elevhälsoteam och övrig skolpersonal som samarbetet med den överlämnande skolan gällande att vidarebefordra all kartläggning gällande eleven påverkar identifiering och utredning. Stoffträngsel på utbildningarna skapar brist mellan sva-lärare och speciallärare/specialpedagoger, professionerna har liten förståelse för varandras kunskapsområde. Eleven gagnas av att skolan har nära och god kontakt med vårdnadshavare eftersom en relation präglad av misstanke och motstånd kan göra att eleven inte får tillgång till det stöd och utredning den har rätt till då en vårdnadshavare till omyndig elev kan säga nej. Eleven drar även fördelar av att få tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet. Dels kan detta ge indikationer om eleven har samma svårigheter på modersmålet eller om problematiken är andraspråksrelaterad, dels kan ett stärkt modersmål göra det lättare för eleven att även lära sig det andra språket. Uppsatsen bidrar till förståelse för dessa elevers utbildningsutmaningar.