Studier som genomförts på senare tid inom svensk skolkontext påvisar en trend med minskande mängd läsning inom svensk skolundervisning. PISA-undersökningen 2022 har även påvisat sjunkande resultat i läsförståelse. Detta är en systematisk litteraturstudie med syfte att undersöka vad som skapar läsmotivation hos elever på högstadiet samt hur det är möjligt att främja högstadieelevers läsning och läsförståelse genom undervisning. Till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:- Vad, enligt tidigare forskning, motiverar elever i högstadieålder att läsa texter i skolan och i synnerhet inom svenskämnet?- Hur, enligt tidigare forskning, kan elevers läsning och läsförståelse främjas genom högstadiets svenskundervisning? Studiens resultat utifrån den förstnämnda forskningsfrågan påvisar att eleverna eftersöker ökat elevinflytande vid val av skollitteraturen samt mer lektionstid som vigs åt läsning. Detta skapar ett positivt läsklimat som gynnar elevernas läsmotivation. Även läraren förefaller ha en stor inverkan på elevernas läsmotivation. Studiens resultat på den sistnämnda forskningsfrågan påvisar att det inom svensk läsdidaktisk forskning finns tre olika skolbildningar angående hur elevers läsning och läsförståelse kan främjas genom undervisning. De tre skolbildningarna är genom litteratur, inom litteratur och kombinationsstrategier för tolkningsgemenskaper. Vi drar slutsatsen att svensklärare bör viga mer tid av svenskundervisningen till läsning där både eleven och läsförståelsen ges möjlighet att hamna i fokus för att möjliggöra att olika typer av läsförståelsestrategier synliggörs i undervisningen.