Syftet med gymnasieskolan är att både förbereda eleverna för yrkesverksamhet eller för fortsatta högskolestudier men även att ge en god grund för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Skolverket 2011). Efter att ha arbetat som lärare i både karaktärsämnena och i de gymnasiegemensamma ämnena i snart tjugo år har jag funderat över elevernas olika förutsättningar att tillgodogöra sig dessa ämnen så att de leder till just detta.
Allt sedan 2000-talet ska samtliga gymnasieprogram ge behörighet till högskolestudier, även på de yrkesförberedande programmen. De gymnasiegemensamma ämnena är: svenska, engelska, samhällskunskap, religion, mattematik, naturkunskap, idrott och hälsa och historia. Samtliga ämnen är indelade i kurser och omfattningen anges i poäng. En poäng motsvarar ungefär en timmes undervisning och eleverna skall få betyg i alla kurser. Betygen ska motsvara bestämda kunskapsmål i kursplanen. Det finns fem betygssteg: F, E, D, C, B och A. Dagens skola är målstyrd och det lokala ansvaret är stor då huvudansvaret ligger hos kommunerna (friskolor ej inräknade). Dock är det fortfarande regering och riksdag som genom nationella mål ska styra verksamheten och som motprestation till den ökade "friheten" kräver staten att kommunerna följer upp och utvärderar verksamheten i förhållande till lokala, nationella mål och bestämmelser.
När Skolinspektionen 2012 genomförde en inspektion av 28 gymnasieskolor rörande undervisningen i religionskunskap visade det sig att undervisningen ofta lever upp till de krav som finns men att det finns viktiga områden där den måste bli bättre för att verkligen beröra eleverna. Det handlade bland annat om utrymmet för analys av vilken roll religioner och livsåskådningar kan ha idag.
Eleverna anser kursen vara intressant och relevant när undervisningen ger utrymme för egen reflektion över sig själv och sina liv. Lärarna behöver, enligt undersökningen, därför i högre utsträckning planera och genomföra kursen utifrån de intressen och erfarenheter som den aktuella elevgruppen har. "Lärarna borde mer intensivt möta och utmana eleverna i undervisningen, eftersom bra undervisning motverkar fördomar"(Skolinspektionen, 2012) Det finns forskning som visar att det i elevgrupper där det finns fler elever som har negativa förväntningar och ett outtalat ointresse (för religion) som det också finns en överrepresentation av elever med antisemitiska och/eller islamofobiska värderingar."(Skolinspektionen, 2012).
Bland de elever jag har undersökt har förkunskaperna från grundskolan i det gymnasiegemensamma ämnet religion varit mycket bristfälliga. Det måste finnas en progressionstanke i ämnet religion genom hela grundskolan så att eleverna kommer väl förberedda till gymnasiet. Dessutom upptäckte jag att det fanns en avsevärd mängd fördomar. Jag tror att om vi lärare ska kunna arbeta med rasism, främlingsfientlighet och rädslor för det okända behöver vi för det första fortbildning. Det räcker inte med en temadag varje termin eller liknande utan det kräver ett kontinuerligt arbete. Det är viktigt med en öppen diskussion så länge avsikten inte är att kränka eftersom intoleransen tycks öka och vi ser en våg av 4
högerextremism i Europa. Enligt en ny undersökning från Skolvärlden så har 60-70 procent av lärarna haft elever med främlingsfientliga åsikter och då är det viktigt att ha ett icke-fördömande förhållande till eleverna men samtidigt stå för skolans värdegrundsprinciper. (Skolvärlden, nr 4). Inom religionsämnet finns existentiella och etiska frågeställningar, till exempel vad gäller frågor om livsstilar, livshållningar och människors olikheter, vilket gör ämnet, tillsammans med historia och svenska, till en viktig del i detta arbete.
2014.