Dalarna University's logo and link to the university's website

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och strategier vid svåra samtal med patienter i livets slut.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 14 stycken artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats.

Resultat: Sjuksköterskor upplevde samtal med patienter i livets slut som någonting svårt. Bristande kunskap var något som sjuksköterskorna ansåg påverkade deras genomförande av svåra samtal. Svåra samtal kunde hanteras med hjälp av olika strategier. Sjuksköterskorna hade strategier som handlade om att försöka bygga en relation med patienten. De förberedde sig innan de skulle möta patienten för att ha en sådan bra bild av patientens situation som möjligt. Förhållningssättet gentemot patienten kunde de anpassa beroende på vilken patient de mötte. En del sjuksköterskor hade som strategi att undvika de svåra samtalen med patienter i livets slut, det på grund av en okunskap om hanteringen av svåra samtal.

Slutsats: De bristande kunskaperna påverkade sjuksköterskornas hantering av svåra samtal och därför är det av stor betydelse att de får möjlighet att ta del av mer teoretisk utbildning. Erfarenhetsutbyte med kollegor och andra professioner kan leda till kunskap för att utveckla strategier för att underlätta hanteringen av svåra samtal.

Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences and strategies in situations of difficult conversations with patients at the end stage of life.

Method: The study was conducted as a literature survey. The result is based on 14 articles of quantitative and qualitative approach, which were collected from CINAHL and PubMed.

Results: Nurses experienced conversations with patients at the end stage of life as a difficult task to deal with. The lack of knowledge were the main factors that affected the implementation of difficult conversations. The nurses used different strategies in order to help the patient in the best way possible. The nurses had strategies that were about to try to build a relationship with the patient. They prepared themselves before they would meet with the patient to have such a great picture of the patient's situation as possible. The attitude towards the patient could adapt depending on the patient they met. Some nurses had as a strategy to avoid the difficult conversations with patients at end of life. It is because of a lack of knowledge about the management of difficult conversations.

Conclusion: The lack of knowledge influenced the nurses handling of difficult conversations, thus it is highly relevant that the opportunity of additional theory is available. Practical knowledge can be obtained by colleagues and other workers within the profession, which can give nurses the opportunity to further develop strategies to improve the handling of difficult conversations.