Skolan har ett tudelat uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget, vilka gemensamt handla om att förbereda eleverna för sina framtida roller som demokratiska samhällsmedborgare. Skolinspektionens rapport förmedlar att skolans demokratiuppdrag i läroplanen beskrivs som allt för svävande och otydligt, vilket försvårar för lärarna att fullfölja detta uppdrag. I denna litteraturstudie syftar jag till att undersöka hur demokratiuppdraget uppmärksammas i läroplanen, samt vad tidigare forskning skriver gällande hur demokratiuppdraget praktiseras i undervisningen i samhällskunskapsämnet. Under studiens gång upplevde jag en brist på forskning som visar på hur demokratiuppdraget kommer till uttryck i praktiken, dock finns det gott om forskning som förespråkar elevernas inflytande och delaktighet i undervisningen, vilket i sig är en demokratisk rättighet. Elever lär sig oftast mer och bättre när de själva är involverade i situationen. Deliberativ undervisning och det deliberativa samtalets betydelse stärker elevernas positiva syn på demokratin och de stärker även elevernas elevinflytande i undervisningen. Enligt tidigare forskning fostras en demokratiskt tänkande samhällsmedborgare genom att tidigt introduceras i demokratin genom demokratiska arbetsformer där eleverna spelar huvudrollen. Det här betyder att skolans mål gällande det demokratiska uppdrag skolan är ålagt att arbeta efter, görs på bästa sätt genom att lära eleverna om demokrati, genom demokrati för demokrati.