De historiskt dominerande inslagen i teknikundervisningen på svenska grundskolor har varit
att tillverka produkter genom problemlösande processer, lära sig om konstruktioner samt
bekanta sig med redskap, material och tillverkningsprocesser. Det traditionella
undervisningsinnehållet benämns som artefaktfokuserat, där artefakterna ses som tillverkade
materiella föremål, och har utifrån sin dominans inneburit en didaktisk utmaning då mer
abstrakta fenomen avsetts behandlas. Då det svenska samhället utvecklats från ett
industrisamhälle till ett tjänstesamhälle, samtidigt som eleverna idag i stor utsträckning finner
undervisningen som orelevant, kan det förstås som intressant att titta närmare på hur ämnet
kommuniceras. Detta då det visat sig att flest lärare menar att de utgår från det centrala
innehållet i kursplanen när de planerar och genomför sin undervisning.
Mot denna bakgrund undersöker detta examensarbete de exempel på
undervisningsinnehåll som återges i Skolverkets styrdokument, fördjupningstexter och filmer
som kommunicerar teknikämnet. Syftet är att redogöra för hur stor andel av de identifierade
exemplen på undervisningsinnehåll som är av den traditionella typen. Vidare avses andra
typer av artefakter att identifieras och kategoriseras.
Urvalet av material studeras utifrån en kvantitativ innehållsanalys som bearbetar det
faktiska innehållet med hjälp av en ram bestående av definierade artefakttyper. Dessa
klassificerar och kategoriserar de exempel som identifieras i materialet.
Genom de 746 exempel på undervisningsinnehåll som identifierats, visar det sig att
78% av dessa är av den traditionella typen. Vidare ses mönster där de tillverkade materiella
föremålen tilldelas centrala platser och där andra icke fysiska verktyg ses som hjälpmedel att
utveckla de förstnämnda. Vid studier av enbart det centrala innehållet bekräftas denna
dominans i avseende på antal samt att de tillverkade materiella föremålen har en central plats.
Andra artefakttyper som identifieras i materialet är naturföremål, cyborger och
sociokulturella artefakter.
Utifrån resultatet av undersökningen och mot bakgrunden av den teori och de
definitioner som utformat ramen presenteras alternativa perspektiv. Dessa vänder på
förhållandet så att mer abstrakta innehåll ges centrala platser vilket skapar alternativa
sammanhang att diskutera teknik utifrån. Dessa alternativ kan verka för en diskussion kring
vad teknikundervisningen i den svenska grundskolan kan innehålla och utformas efter. Inte
för att det ena skulle vara mer rätt än det andra men om fler perspektiv synliggörs ges
förutsättningar till att på ett reflekterat sätt utforma den undervisning som eftersträvas. Kort
och gott kan kunskapen om fler perspektiv skapa förutsättningar för att beslut om
undervisningens innehåll fattas utifrån kunskaper om teorier och definitioner, inte utifrån
traditioner, föreställningar och känslor.
2016.
Teknik, artefakt, artefaktfokuserad, teknikämnets tradition, undervisningsinnehåll, grundskolan.