Uppsatsens syfte är att undersöka fyra lärare i grundskolans högstadium uppfattningar om klass- och gruppstorlekens betydelse för lärande. I syftet ingår att utforska vilken vikt lärare tillskriver gruppstorleken och under vilka omständigheter gruppstorleken anses ha betydelse för lärare och deras undervisning. Undersökningen avser att besvara tre frågeställningar:
1. Vilken betydelse tillmäter lärare klass- och gruppstorleken för den egna undervisningen?
2. Vilka konsekvenser för den egna undervisningen upplever lärare ifråga om undervisningsgruppens storlek?
3. Har erfarenhet någon betydelse för hur lärare ser på gruppstorlek?
Undersökningen genomfördes som en fallstudie, där fyra lärare på en högstadieskola i Västsverige intervjuades. Undersökningens resultat analyserades med en tolkningsram baserad på ramfaktorteori och John Hatties resonemang kring vad som främjar lärande. Undersökningen visar att klasstorlekens främsta betydelse hänger samman med att det påverkar möjligheterna att skapa relationer till eleverna.
Uppsatsens slutsatser går därför i linje med de forskare som har betonat klass- och gruppstorlekens betydelse för elevers lärande.