Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Bakgrund:

Patienter med obotlig cancer har ofta kontakt med den palliativa

vården, och kan mer eller mindre lida av oro och ångest. Sjuksköterskans ansvar

och arbete för att tillgodose patientens behov och verka för en god omvårdnad

anses vara viktigt. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson har använts som grund i

litteraturöversikten för att belysa upplevelsen av lidande, däribland oro och ångest.

Syfte:

Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till att bemöta oro och ångest,

innefattande existentiella problem, hos patienter med obotlig cancer och vilka

åtgärder som identifieras för att kunna främja ett gott bemötande inom palliativ

vård.

Metod:

En litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med både kvalitativ och

kvantitativ metod.

Resultat:

Resultatet påvisade att vikten av en trovärdig och delaktig

kommunikation var betydande för att möjliggöra patientdelaktighet.

Sjuksköterskor uttryckte behov av utbildning om hur de skall kunna bemöta

patientens oro och ångest samt existentiella frågor. Attityden till att utföra åtgärder

ansågs ha en avgörande roll för hur behov och känslor bemöts.

Konklusion:

Efterfrågan av vidare utbildning kring hur sjuksköterskorna bland

annat skall bemöta oro och ångest identifierades hos patienterna. Sjuksköterskan

har därför en central och viktig roll i den palliativa vården.

Background:

Patients with severe cancer often have contact with the palliative

care, and can suffer from anxiety more or less. Nurses job and responsibility to

meet the patients needs and act for a good care. Nursing theorist Katie Eriksson

has been used in this study to illuminate the experience of suffering, among them

anxiety.

Purpose: The purpose of this study was to illuminate nurses attitudes

toward meeting anxiety, including existential issues, among patients with cancer,

and relevant interventions, within palliative care.

Method: A litterature review

based on 13 scientific articles with both quantitative and qualitative methods.

Result:

The result showed the importance by a truthfulness and accessory

communication was meaningful to enable patient accessory. The nurses indicate a

need of further education on how to meet anxiety and existential issues among the

patients. Their attitudes to perform different interventions finds to have a settling

role on how needs and feelings are being treated.

Conclusion: The need of further

education and training on how the nurses shall treat anxiety was identificated

among the patients. Nurses therefore have a central and important role in the

palliative care.