Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Bakgrund:

palliativ vård tar vid i livets slutskede. När det inte längre är möjligt

att bota patienten ska den palliativa vården lindra olika typer av lidande. Den

palliativa vården ska även vara ett stöd för de anhöriga. Det innebär att den

palliativa vården även har betydelse för de anhörigas liv före och efter dödsfallet.

Syfte:

att beskriva anhörigas upplevelse av den palliativa vården.

Metod:

en litteraturöversikt där tidigare forskning i ämnet sammanställdes.

Resultat:

kommunikation och bemötande kunde ha både positiv och negativ

inverkan på de anhörigas mående. Anhörigvårdare hade ett stort ansvar och många

svåra uppgifter men även positiva upplevelser. Den palliativa vården var en viktig

del i de anhörigas välmående. Det fanns även brister som innebar en belastning för

de anhöriga. Att förbereda sig inför den palliativa fasen var en svår uppgift och där

hade vården ofta en viktig funktion

Slutsats:

resultatet visar att det finns mycket i den palliativa vården som de

anhöriga uppskattar och som ökar deras välbefinnande. Det finns även saker som

kan förändras och förbättras sett ur de anhörigas synvinkel. Kommunikationen

mellan anhöriga och vården är en central del för att vården ska kunna förbättras.

Background:

palliative care takes place in the final stages of life. When it is no

longer possible to cure the patient, the palliative care will alleviate different types

of suffering. It should also be a support for the relatives and that means the

palliative care also has an impact on the lives of the relatives, before and after the

death.

Aim:

to describe the family's experience of the palliative care.

Design:

a literature review where previously published research on the subject was

compiled.

Results:

communication and personal treatment could have both a positive and

negative impact on the family's well-being. Family caregiver´s had a big

responsibility and difficult tasks but also positive experiences. The palliative care

team was an important part of the family's well-being, but there were also

shortcomings that implied a burden on the relatives. Preparing for the palliative

phase was a difficult task and the care team was an important supportive function.

Conclusion:

the results show that there is much in the palliative care that relatives

appreciate and increase their well-being. There are also things that can be changed

and improved from their point of view. Communication between relatives and

healthcare is a key part of improving palliative care.