Den här artikeln handlar om mellanstadieelevers erfarenheter av nationella prov i SO- och NO-ämnen i årskurs 6. Särskilt fokus riktas i artikeln mot hur ansvaret för förberedelser och resultat av nationella prov beskrivs av eleverna. Resultatdokumentation på mellanstadiet är inget nytt i sig, men återinförandet av betyg och fler nationella prov menar vi får konsekvenser för hur kunskapsbedömningar görs och i förlängningen för hur elever formas och formar sig som skolelever. Artikeln är baserad på data från sex gruppintervjuer med elever från tre olika skolor. Eleverna berättar om en ökad press såväl hemma som i skolan att prestera goda resultat på proven, men i elevernas berättelser så framstår de ofta som ensamt ansvariga för såväl förberedelser som resultat. Studien ger en bild av fragmentariska förberedelser i skolan inför proven och av elever som förväntas, och själva vill, visa goda resultat. Eleverna framträder som i huvudsak hänvisade till varandra, stressade, ibland lurade, men också nöjda i sina berättelser om sina erfarenheter av proven. Elevernas identitetsformering beskrivs här som effekter av hur policyn med nationella prov ‘görs’ (is enacted) i lokala praktiker. Detta ses i ljuset av förändringar i utbildningssystemet i riktning mot ett starkare intresse för elevers resultat i ett recentraliserat och konkurrensutsatt skolsystem.
Utbildning och lärande. Tidskrift