Inom akademin används olika uttryck för att beskriva att man ”sätter studenten i centrum”. Detta är en såväl deskriptiv som normativ ansats och sådana uttryck är t.ex. ”studentcentrerat perspektiv”, ”lärandecentrerat perspektiv” och ”studentperspektiv”.En närläsning av styrdokument och forskningslitteratur inom området visar dock att det inte är självklart vad ett sådant perspektiv innebär.
Ett studentcentrerat perspektiv kan innebära att undervisningen är studentcentrerad, vilket ofta baseras på konstruktivistisk och/eller sociokulturell lärandeteori. Denna tolkning betonar studenternas egen aktivitet och målet är att studenterna ska ombilda tidigare kunskaper och färdigheter och utveckla förståelse för ämnets innehåll med lärarens stöd. Detta kallar vi för en ”didaktisk tolkning”.
Ett studentcentrerat perspektiv är ett eftersträvansvärt pedagogiskt synsätt inom all högskoleutbildning enligt Sveriges Förenade Studentkårer. I litteraturen beskrivs också lärarcentrerad miljö och studentcentrerad miljö, där den senare förhandlas och målen väljs av studenterna i stället för av läraren.
Ett studentcentrerat perspektiv kan också betyda att studenternas intressen ska tas tillvara när det gäller tolkning av olika regler, exempelvis examinationsregler. Detta benämner vi en ”effektivitetstolkning”: ett studentcentrerat perspektiv ”innebär att tolkningar främst ska beakta studenternas intressen av att bedriva effektiva studier” (Göteborgs universitet, 2013, s. 2).
Ett ytterligare uttryck är studentperspektiv. Det brukas t.ex. när man undersöker hur en viss utbildning fungerar ur studenternas perspektiv.
Ett studentcentrerat lärande betonar studentens eget ansvar och aktivitet. Genom Bolognaprocessen ändrades kursplanernas fokus, från läraren och undervisningen till lärandet och studentens möjlighet till att vara aktiv. Även ”det livslånga lärandet”, som ställer krav på mer flexibla former för att ta del av utbildning, som via internet, påverkar att fokus flyttas från lärarcentrerat till lärandecentrerat eller studentcentrerat.
Det primära syftet med bidraget är att undersöka vad det betyder när det anges att utbildning och undervisning bedrivs utifrån – eller bör bedrivas utifrån – ett ”studentcentrerat perspektiv”. Ett sekundärt syfte är att ge förslag till hur ”studentcentrerat perspektiv” bör användas, av vilka och varför.
Metoden är närläsning där tolkningar av ”studentcentrerat perspektiv” diskuteras med hjälp av filosofisk metod som begreppsanalys och argumentationsanalys. Framställningen har en tolkande och resonerande karaktär.
Undersökningen kommer att visa att det inte är givet vad ett ”studentcentrerat perspektiv” är. Därutöver: vilken tolkning man använder kan ha konsekvenser för vilka krav som kan ställas. Bör studentkåren välja en viss tolkning av ”studentcentrerat perspektiv” för att kunna ställa krav på den högre utbildningen som främjar just vissa studentintressen? Bör en universitetslärare anamma en viss tolkning för att kunna legitimera de undervisningsformer läraren använder?
2014.