Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Begreppet ”studentcentrerat” används i olika akademiska situationer med skilda betydelser, vilket innebär risk för missförstånd och feltolkningar i så väl ord som handling. Syftet med detta textunderlag är att belysa och diskutera; hur begreppet används samt hur en tydligare begreppsanvändning kan utformas. Följande exempel på aspekter av ”studentcentrerat” utgör en utgångspunkt för frågorna: I vilka betydelser används begreppet ”studentcentrerat” och hur omsätts betydelserna i handling?

Administrativ aspekt - styrdokument Bolognaprocessen har medfört ett skifte av fokus i kursplanerna - från att sätta läraren och undervisningen i centrum - till en tydligare inriktning mot lärande och studentens möjlighet att ta en aktivare roll. I detta sammanhang används begreppet ”studentcentrerat” perspektiv. Ett exempel på detta finns i en av PIL:s kursplaner, där följande skrivning finns: ”Kursen introducerar det studentcentrerade perspektivet och tankar bakom konstruktiv länkning mellan mål, undervisning och examination.”, (s. 1).

Ett annat exempel på hur ”studentcentrerat” används finns i de nya studiereglerna vid Göteborgs universitet, där följande uttrycks: ”Reglerna ska tolkas och användas utifrån ett studentcentrerat perspektiv, …” (s. 1). Detta förklaras på följande sätt: ”Det studentcentrerade perspektivet innebär att tolkningar främst ska beakta studenternas intressen av att bedriva effektiva studier.” Exempel på sådana situationer är genomförande av omexaminationer och anonyma examinationer, dvs. aspekter av mer administrativ karaktär. Didaktisk aspekt

Det finns även en didaktisk aspekt på ”studentcentrerat” med ursprung i konstruktivismen, där tolkningen är inriktad mot hur kunskap bildas. Två olika modeller för undervisning ställs mot varandra: den ”lärarcentrerade” och den ”studentcentrerade”. Här avses en förflyttning i fokus; från att lärarens undervisning står i centrum till att studenternas aktiva deltagande i lärprocessen blir centralt. Den stora variationen mellan studenternas bakgrund, kultur, studievana, motivation, kunskapsnivå etc. medför också att krav ställs på att läraren kan erbjuda olika undervisningsformer för att stödja så många lärstilar, lärstrategier och olika preferenser som möjligt.

Forskningsbaserade aspekter Forskning visar att ”lärarcentrerat” och ”studentcentrerat” lärande inte bör ses som motsatser utan som nära relaterade dimensioner. Vilken typ av lärande som ger bäst resultat varierar mellan olika studier. För många studenter är begreppet ”studentcentrerat” lärande okänt och deras uppfattning om vad det betyder varierar därför. Även om studenter ofta ser fördelar med ”studentcentrerat” lärande, finns det forskning som visar att vissa känner oro för att det kan innebära att de lämnas utan struktur och stöd i lärandeprocessen. Att diskutera Hur tolkar deltagarna begreppet ”studentcentrerat” och vilka erfarenheter har deltagarna av hur det används? Hur kan en tydligare begreppsanvändning utformas?