Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fransk chanson i svensk översättning: Jacques Brel och Georges Brassens
Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska. (Interkulturella studier (LIT))ORCID-id: 0000-0002-1332-5467
2022 (Svenska)Ingår i: ASLA-Symposiet 7–8 april 2022. Abstractsamling, Stockholm, 2022, Vol. 1, s. 18-18Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Jacques Brel och Georges Brassens är förmodligen de två mest kända representanterna för fransk chanson under efterkrigstiden – och de är också de franskspråkiga vispoeter vars sånger flitigast har översatts och sjungits in på fonogram av svenska artister. Den här studiens syfte är att ta reda på vilka översättningsmetoder som har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska, och om det går att identifiera någon förändring över tid. Fransk chanson i svensk översättning är en textgenre som fram till idag har undersökts mycket lite, vilket märkligt nog också gäller för fixstjärnorna Brels och Brassens verk. Som analysmetod använder jag mig av Johan Franzons (2021) system för klassificering av sångöversättningar. Franzon skiljer mellan sex olika kategorier – enligt en modell som går från den mest källtexttrogna varianten, kallad ”Near-enough translation”, till de fall där måltexten inte uppvisar någon som helst likhet med originaltexten, ett fenomen som Franzon benämner ”All-new target lyrics”. 

En pilotstudie inriktad på förmedlingen av fransk sånglyrik till svenska (Aronsson, 2021) har visat att Brassens och Brels visor började överföras till detta språk under 1950- respektive 60-talet, och att den verkliga guldåldern för översättningsverksamheten inföll på 1980-talet. Föreliggande studie bygger vidare på pilotstudien genom att ett urval måltexter studeras med översättningsvetenskapligt fokus och klassificeras med hjälp av Franzons (2021) teoretiska modell. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm, 2022. Vol. 1, s. 18-18
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:du-41236OAI: oai:DiVA.org:du-41236DiVA, id: diva2:1651311
Konferens
ASLA-Symposiet 7–8 april 2022
Tillgänglig från: 2022-04-11 Skapad: 2022-04-11 Senast uppdaterad: 2023-11-24Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Person

Aronsson, Mattias

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Aronsson, Mattias
Av organisationen
Franska
Språk och litteratur

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 443 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf