Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Forskning visar att Sveriges unga rapporterar lägst psykiskt välbefinnande av alla EU-länder. Trots att den psykiska ohälsan orsakar höga samhällskostnader och lidande både för de drabbade och dess anhöriga, finns det inget entydigt svar på varför unga svenskar och barn mår så dåligt. Denna studie genomfördes då det finns en brist på forskning gällande främst yngre barn om vilka faktorer som orsakar försämrad psykosocial hälsa. En kvalitativ metod valdes för att fånga skolkuratorers och skolsköterskors subjektiva upplevelser av vilka faktorer som orsakar psykosociala problem hos barn i grundskoleålder. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att faktorer som sociala medier, föräldrars engagemang, föräldrars skilsmässa, neuropsykiatriska diagnoser, ångest, skav i kamratskap, ökade krav på prestation och den fysiska skolmiljön hade betydelse för barns psykosociala hälsa.

Research shows that Sweden's young people report the lowest psychological well-being of all EU countries. Despite the fact that mental illness causes high social costs and suffering both for the affected and their relatives, there is no clear answer to why young Swedes and children feel so badly. This study was carried out as there is a lack of research concerning mainly younger children about which factors cause deteriorating psychosocial health. A qualitative method was chosen to capture school counselors' and school nurses' subjective experiences of which factors cause psychosocial problems in children of primary school age. The collected material has been processed using a thematic analysis. The results show that factors such as social media, parental involvement, parental divorce, neuropsychiatric diagnoses, anxiety, friction in friendships, increased performance demands and the physical school environment were important for children's psychosocial health.