Denna uppsats undersöker animerad barnfilm på 1950-talet och 2010-talet, med fokus på hur
prinsesskaraktären framställs ur ett genusperspektiv. En jämförande kvalitativ analysmetod har
använts för att undersöka filmerna Törnrosa (1959), Trassel (2010) och Frost (2013) med syftet att
ta reda på hur gestaltningen av prinsesskaraktären har utvecklats. Törnrosa (Törnrosa, 1959)
representerar 1950-talets prinsessa och ger intrycket att karaktären då var passiv och inte drev
filmens handling framåt. Prinsessorna Rapunzel (Trassel, 2010) och Anna (Frost, 2013)
representerar de moderna barnfilmernas prinsessor och har jämförts med Törnrosa. Detta har lett till
insikten att den moderna prinsessan är en mycket mer aktiv karaktär som påverkar handlingen i
filmen. Teorier kring genus och film, däribland Laura Mulveys Visual Pleasure and narrative
cinema (1975) har studerats, såväl som teorier kring Disney. Med stöd i dessa teorier och tidigare
forskning, samt de analyser som gjorts på de utvalda filmerna, har slutsatsen nåtts att det har gjorts
framsteg men att det fortfarande finns aspekter som kan förändras. Den moderna filmens prinsessa
är aktiv och drivande, men hon är fortfarande smal, attraktiv och söker efter den stora kärleken.
2014.