Samhället har förändrats i rasande takt de senaste 40 åren med både avancerad IT-teknik ochett ökat flöde av bilder. Genom att betrakta utvecklingen i ämnet Bild i tre läroplaner, Lgr 62,Lgr 80 och Lgr 11 framkommer det hur ämnet har utvecklats för att möta samhälletsförändrade krav på både innehåll i undervisningen och tidsenlig utbildning för lärare. Studienssyfte är att mot bakgrund av aktuell forskning undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 iämnet Bild förhåller sig till begreppet kompetens. Genom en empirisk studie studeras vad dehar för bakgrund och utbildning, vad de lägger in för värderingar i begreppet kompetens, hurde förhåller sig till forskningen samt hur de rumsliga förutsättningarna ser ut för att bedrivabildundervisning. Resultatet ställs mot den läroplansteoretiska utgångspunkten och medmetoden innehållsanalys framkommer vilka konsekvenser detta får för undervisningenskvalitet. Mitt resultat visar att det är en förutsättning att läraren håller sig uppdaterad gällandeaktuell forskning i ämnet samt löpande ges möjlighet att fortbilda sig i ämnet för att kunnamöta innehållet i den aktuella läroplanen och samhällets förändrade krav på innehållet iundervisningen. Genom den empiriska undersökningen framkom att det finns en insvävningav kompetensbegreppets fulla innebörd eftersom flertalet deltagare i studien inte erbjuditsfortbildningen eller tagit del av aktuell forskning samt att deras utbildning utgick från detidigare läroplanerna vilket ger konsekvenser för det pedagogiska innehållet. De didaktiskafrågeställningarna vad, hur och varför reduceras till bildframställning och tekniker och detinnebär att de kognitiva förmågor som studiens forskning pekar ut riskerar att utebli. Minslutsats är således att då verksamma lärare inte har förutsättningar att hålla sig ajour gällandedenna forskning och ges möjlighet till kompetensutveckling går värdefulla kunskaperförlorade och undervisningens kvalitet utvecklar därför brister och transformeringen avläroplanens innehåll riskerar att fallera