Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

Syftet var att undersöka sjuksköterskors kunskapsläge gällande trycksår och trycksårsprevention.

Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Databaserna som användes var PubMed, Cinahl och Web of Science. Totalt låg 16 stycken artiklar till grund för resultatet. Artiklarna var skrivna på svenska eller engelska och var inte äldre än tio år.

Resultatet visade att sjuksköterskornas kunskapsläge var lågt gällande trycksår och trycksårsprevention. Vidareutbildning och uppdatering i ämnet visade en ökad kunskapsnivå hos sjuksköterskorna som dock tappades inom en kort tid då föreskrifter och rutiner på avdelningarna inte uppdaterades. Sjuksköterskorna lade ofta över ansvaret gällande trycksår och trycksårsprevention på undersköterskorna samt menade att riskbedömning för trycksår skedde automatiskt. Riskbedömningsinstrument för trycksår användes sällan eller inte alls. Sjuksköterskorna hade mer kunskap om orsakerna till att trycksår uppstår samt hade kunskapen om förebyggande åtgärder, i jämförelse med undersköterskorna. Sjuksköterskestudenter prioriterade förebyggande åtgärder högt.

Slutsats: Kunskapsbristen hos sjuksköterskor gällande trycksår och trycksårsprevention visade sig på flera plan. Sjuksköterskorna visste inte hur de skulle dokumentera rätt, de hade dålig kunskap om förebyggande åtgärder samt vilka riskbedömningsinstrument som var aktuella på just deras arbetsplats. Delegering av uppgifter, från sjuksköterska till undersköterska, rörande trycksår och trycksårsprevention förekom ofta.

The aim was to investigate the nurses’ level of knowledge concerning pressure ulcers and pressure ulcer prevention.

The study was conducted as a general literature review. The databases used were PubMed, Cinahl and Web of Science. In total, 16 pieces of articles formed the basis of the beas results. Articles were written in Swedish or English and were not older than ten years.

The result showed that nurses´ level of knowledge was low concerning pressure ulcers and pressure ulcer prevention. Further education and updating on the subject showed an increased level of knowledge among the nurses, however, were dropped in a short time since the regulations and routines at the departments where not updated. The nurses put frequently over responsibility for pressure ulcers and pressure sores prevention in assistant nurses and argued that the assessment of pressure sores happened automatically. Risk assessment instrument for pressure ulcers were used rarely or not at all. The nurses’ had more knowledge of preventive measures, in comparison with assistant nurses. Nursing students priority pressure ulcer prevention high.

Conclusion: The lack of knowledge of nurses´ concerning pressure ulcers and pressure ulcer prevention was shown on several levels. The nurses did not know how to document correct, they had poor knowledge about prevention and the risk assessment instruments that were current on their particular workplace. Delegation of tasks, from registered nurse to assistant nurse, concerning pressure ulcers and pressure ulcer prevention often happened.