In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This

superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility

of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the

social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board

the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused

women.

The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate

women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient

and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted.

The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic

analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power.

The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way

of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping

women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for

protected women.

I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen

tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta

kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans

med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för

att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor.

Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera

kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig.

En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska

materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys

och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen.

Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer,

riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta

kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar

främst för skyddade kvinnor.