du.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A comparative study of patients’ activities and interactions in a stroke unit before and after reconstruction – the significance of the built environment
Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.ORCID-id: 0000-0002-8694-3127
Visa övriga samt affilieringar
2017 (Engelska)Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, nr 7, artikel-id e0177477Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Early mobilization and rehabilitation, multidisciplinary stroke expertise and comprehensive therapies are fundamental in a stroke unit. To achieve effective and safe stroke care, the physical environment in modern stroke units should facilitate the delivery of evidence-based care. Therefore, the purpose of this study was to explore patients’ activities and interactions in a stroke unit before the reconstruction of the physical environment, while in a temporary location and after reconstruction. This case study examined a stroke unit as an integrated whole. The data were collected using a behavioral mapping technique at three different time points: in the original unit, in the temporary unit and in the new unit. A total of 59 patients were included. The analysis included field notes from observations of the physical environment and examples from planning and design documents. The findings indicated that in the new unit, the patients spent more time in their rooms, were less active, and had fewer interactions with staff and family than the patients in the original unit. The reconstruction involved a change from a primarily multi-bed room design to single-room accommodations. In the new unit, the patients’ lounge was located in a far corner of the unit with a smaller entrance than the patients’ lounge in the old unit, which was located at the end of a corridor with a noticeable entrance. Changes in the design of the stroke unit may have influenced the patients’ activities and interactions. This study raises the question of how the physical environment should be designed in the future to facilitate the delivery of health care and improve outcomes for stroke patients. This research is based on a case study, and although the results should be interpreted with caution, we strongly recommend that environmental considerations be included in future stroke guidelines.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2017. Vol. 12, nr 7, artikel-id e0177477
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Forskningsämne
Hälsa och välfärd
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:du-25237DOI: 10.1371/journal.pone.0177477ISI: 000406634500001PubMedID: 28727727OAI: oai:DiVA.org:du-25237DiVA, id: diva2:1112229
Anmärkning

Open Access APC beslut 20/2017

Tillgänglig från: 2017-06-20 Skapad: 2017-06-20 Senast uppdaterad: 2019-03-25Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården
2019 (Svenska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Bakgrund: Den fysiska miljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rehabilitering som påbörjas på strokeenheter i ett tidigt skede, kan förbättra återhämtning och minska risken för funktionshinder. Hur den fysiska miljön på en strokeenhet ska vara utformad för att utgöra ett stöd för patientens aktiviteter och vård är i begränsad omfattning studerat. Vidare är kunskapen begränsad gällande hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka det multidisciplinära teamets arbete på en strokeenhet.

Syfte: Det övergripande syftet var att generera kunskap om den fysiska miljön på strokeenheter och den komplexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och användarens erfarenhet av den fysiska miljön.

Metod: Avhandlingen baserades på fyra delstudier. Delstudierna hade en beskrivande och explorativ design. Tre nybyggda strokeenheter studerades, varav en strokeenhet följdes från den ursprungliga, via den temporära till den nybyggda enheten. I delstudie I, II och IV användes strukturerade observationer för att dokumentera patientens aktivitetsnivå, det fysiska rummet för aktiviteten, samt vilken eller vilka personer som var med patienten i rummet. I delstudie I, II och IV användes även icke-strukturerade observationer. De icke-strukturerade observationerna syftade till att utforska stöd och hinder i den fysiska miljön för patienter och det multidisciplinära teamet. För delstudie III användes en kvalitativ metod som med hjälp av intervjuer syftade till att studera patienternas erfarenheter av den fysiska miljön.

Resultat: Delstudie I visade att på den nybyggda strokeenheten tillbringade patienterna mer tid på sina rum, hade lägre aktivitetsnivå och hade färre interaktioner med personal och anhöriga, än på den gamla strokeenheten. Förändringar av den fysiska miljön kan ha påverkat patienternas aktiviteter och interaktioner. Delstudie II visade att strokeenheterna skilde sig åt gällande patienternas aktivitetsnivå och proportion av dagen som patienterna var ensamma på sina rum. Patienterna hade högre aktivitetsnivå på en strokeenhet med en kombination av enkelrum och flerbäddsrum jämfört med en strokeenhet med uteslutande enkelrum. En flexibel, lättorienterad och omväxlande miljö utgjorde ett stöd för vård och aktiviteter. I delstudie III framkom två teman: (i) inkongruens mellan gemenskap och avskildhet och (ii) förbindelse med världen utanför ger distraktion och en känsla av normaltillstånd. I enkelrummen upplevde patienterna ensamhet och en frånvaro av social gemenskap. Patienterna blev positivt distraherade när de tittade på natur eller på aktiviteter som fortgick utanför deras fönster. Delstudie IV visade att det multidisciplinära teamet inte arbetade tillsammans i mötet med patienten. Vidare framkom i resultatet olika stöd och hinder i den fysisk miljö som påverkade teamets aktiviteter, exempelvis hinder i form av en fysiskt uppdelad miljö för teamet.

Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att öka förståelsen och kunskapen om den fysiska miljön på strokeenheter. Att använda ett evidensbaserat kunskapsunderlag när det gäller planering och design av nya strokeenheter är centralt. Den fysiska miljön kan vara ett stöd både för den person som insjuknat i en stroke och för det multidisciplinära teamet. Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har lämpliga lokaler där teamet kan arbeta tillsammans.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Karolinska Institutet, Dept of Neurobiology, Care Sciences and Society, 2019
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Forskningsämne
Hälsa och välfärd
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-29758 (URN)978-91-7831-323-5 (ISBN)
Disputation
2019-02-21, Hörsal H2, Alfred Nobels allé 23, Flemingsberg, 10:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2019-03-25 Skapad: 2019-03-25 Senast uppdaterad: 2019-03-25Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(695 kB)99 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 695 kBChecksumma SHA-512
5cee919f2d8479182e91343f9fc9aa1597823a63791c2cd48051a4f1f850941e597dfd61b0911990d2523f20440131db334ad059d01b60d279ae2cc9b6d3e735
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMed

Personposter BETA

Anåker, AnnaElf, Marie

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Anåker, AnnaElf, Marie
Av organisationen
Omvårdnad
I samma tidskrift
PLoS ONE
Omvårdnad

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 99 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 227 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf