du.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
The physical environment and patients' activities and care. A comparative case study at three newly built stroke units
Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.ORCID-id: 0000-0002-8694-3127
Visa övriga samt affilieringar
2018 (Engelska)Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 74Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

AIM: To explore and compare the impact of the physical environment on patients' activities and care at three newly built stroke units.

BACKGROUND: Receiving care in a stroke unit instead of in a general ward reduces the odds of death, dependency and institutionalized care. In stroke units, the design of the physical environment should support evidence-based care. Studies on patients' activities in relation to the design of the physical environment of stroke units are scarce.

DESIGN: This work is a comparative descriptive case study.

METHOD: Patients (N=55) who had a confirmed diagnosis of stroke were recruited from three newly built stroke units in Sweden. The units were examined by non-participant observation using two types of data collection: behavioral mapping analyzed with descriptive statistics and field note taking analyzed with deductive content analysis. Data were collected from April 2013 - December 2015.

RESULTS: The units differed in the patients' levels of physical activity, the proportion of the day that patients spent with health professionals and family presence. Patients were more physically active in a unit with a combination of single and multi-bed room designs than in a unit with an entirely single room design. Stroke units that were easy to navigate and offered variations in the physical environment had an impact on patients' activities and care.

CONCLUSIONS: Patients' activity levels and interactions appeared to vary with the design of the physical environments of stroke units. Stroke guidelines focused on health status assessments, avoidance of bed-rest and early rehabilitation require a supportive physical environment. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2018. Vol. 74
Nyckelord [en]
evidence-based design, nursing, physical environment, rehabilitation, stroke guidelines, stroke unit
Nationell ämneskategori
Hälsovetenskaper
Forskningsämne
Hälsa och välfärd
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:du-27520DOI: 10.1111/jan.13690PubMedID: 29676493Scopus ID: 2-s2.0-85046626112OAI: oai:DiVA.org:du-27520DiVA, id: diva2:1200328
Anmärkning

Open Access APC beslut 10/2018

Tillgänglig från: 2018-04-24 Skapad: 2018-04-24 Senast uppdaterad: 2019-03-25Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården
2019 (Svenska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Bakgrund: Den fysiska miljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rehabilitering som påbörjas på strokeenheter i ett tidigt skede, kan förbättra återhämtning och minska risken för funktionshinder. Hur den fysiska miljön på en strokeenhet ska vara utformad för att utgöra ett stöd för patientens aktiviteter och vård är i begränsad omfattning studerat. Vidare är kunskapen begränsad gällande hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka det multidisciplinära teamets arbete på en strokeenhet.

Syfte: Det övergripande syftet var att generera kunskap om den fysiska miljön på strokeenheter och den komplexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och användarens erfarenhet av den fysiska miljön.

Metod: Avhandlingen baserades på fyra delstudier. Delstudierna hade en beskrivande och explorativ design. Tre nybyggda strokeenheter studerades, varav en strokeenhet följdes från den ursprungliga, via den temporära till den nybyggda enheten. I delstudie I, II och IV användes strukturerade observationer för att dokumentera patientens aktivitetsnivå, det fysiska rummet för aktiviteten, samt vilken eller vilka personer som var med patienten i rummet. I delstudie I, II och IV användes även icke-strukturerade observationer. De icke-strukturerade observationerna syftade till att utforska stöd och hinder i den fysiska miljön för patienter och det multidisciplinära teamet. För delstudie III användes en kvalitativ metod som med hjälp av intervjuer syftade till att studera patienternas erfarenheter av den fysiska miljön.

Resultat: Delstudie I visade att på den nybyggda strokeenheten tillbringade patienterna mer tid på sina rum, hade lägre aktivitetsnivå och hade färre interaktioner med personal och anhöriga, än på den gamla strokeenheten. Förändringar av den fysiska miljön kan ha påverkat patienternas aktiviteter och interaktioner. Delstudie II visade att strokeenheterna skilde sig åt gällande patienternas aktivitetsnivå och proportion av dagen som patienterna var ensamma på sina rum. Patienterna hade högre aktivitetsnivå på en strokeenhet med en kombination av enkelrum och flerbäddsrum jämfört med en strokeenhet med uteslutande enkelrum. En flexibel, lättorienterad och omväxlande miljö utgjorde ett stöd för vård och aktiviteter. I delstudie III framkom två teman: (i) inkongruens mellan gemenskap och avskildhet och (ii) förbindelse med världen utanför ger distraktion och en känsla av normaltillstånd. I enkelrummen upplevde patienterna ensamhet och en frånvaro av social gemenskap. Patienterna blev positivt distraherade när de tittade på natur eller på aktiviteter som fortgick utanför deras fönster. Delstudie IV visade att det multidisciplinära teamet inte arbetade tillsammans i mötet med patienten. Vidare framkom i resultatet olika stöd och hinder i den fysisk miljö som påverkade teamets aktiviteter, exempelvis hinder i form av en fysiskt uppdelad miljö för teamet.

Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att öka förståelsen och kunskapen om den fysiska miljön på strokeenheter. Att använda ett evidensbaserat kunskapsunderlag när det gäller planering och design av nya strokeenheter är centralt. Den fysiska miljön kan vara ett stöd både för den person som insjuknat i en stroke och för det multidisciplinära teamet. Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har lämpliga lokaler där teamet kan arbeta tillsammans.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Karolinska Institutet, Dept of Neurobiology, Care Sciences and Society, 2019
Nationell ämneskategori
Omvårdnad
Forskningsämne
Hälsa och välfärd
Identifikatorer
urn:nbn:se:du-29758 (URN)978-91-7831-323-5 (ISBN)
Disputation
2019-02-21, Hörsal H2, Alfred Nobels allé 23, Flemingsberg, 10:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Tillgänglig från: 2019-03-25 Skapad: 2019-03-25 Senast uppdaterad: 2019-03-25Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1019 kB)44 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1019 kBChecksumma SHA-512
d88411275a05d4493c853b95ef9c78c6f45f703f0040818cdcacccb5832014a51490f69d8209d1b9373c51efccc97cdffc396aa13d185a3945d2d089a33faddd
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMedScopus

Personposter BETA

Anåker, AnnaElf, Marie

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Anåker, AnnaElf, Marie
Av organisationen
Omvårdnad
I samma tidskrift
Journal of Advanced Nursing
Hälsovetenskaper

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 44 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 121 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf