Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Många barn föds för tidigt. Inom barnhälsovården träffar distriktssköterskor föräldrarna till dessa barn. Stödsamtal kan vara ett sätt att stötta dessa föräldrar. Personcentrerad vård har visat sig ha stor betydelse och det är därför av intresse att ta reda på hur stödsamtalet kan utformas personcentrerat.

Syfte: Att beskriva vad som framkommer i stödsamtal via telefon mellan mammor till för tidigt födda barn och neonatalavdelningens personal efter utskrivning till hemmet.

Metod: Denna studie hade en beskrivande kvalitativ ansats. Inspelade transkriberade samtal mellan vårdpersonal och mammor analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys.

Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Samtalet som ett tillfälle att få uttrycka sin oro och frustration, Samtalet som ett tillfälle att uttrycka att det går bra och Samtalens utformning. Mammorna får möjlighet att lyfta sådana saker som oroar dem, men också att få uttrycka att det går bra. Samtalens utformning är viktig när det kommer till stödsamtalen.

Slutsats: Stödsamtal efter utskrivning har betydelse för mammorna till för tidigt födda barn. Samtalen där vårdpersonalen utgår från mammans berättelse är djupare och mer intima än de samtal där vårdpersonalen inte gör det, även kontinuitet är viktigt. Det här är viktig kunskap för distriktsköterskor som träffar dessa föräldrar på BVC och är de som skall stötta dem efter utskrivning.

Background: Many infants are born preterm. District nurses within child health care meet parents of these children. Supportive conversations may be a way to support these parents. Person-centered care has proven to be of great importance, and it is therefore of interest to find out how the support call can be designed though a person-centered perspective.

Aim: To describe what emerged in support calls between mothers of preterm babies and care personnel at neonatal units after discharged to home.

Method: A descriptive qualitative approach was used in this study. Recorded transcribed conversations between caregivers and mothers were analyzed using inductive content analysis.

Results: Three main categories emerged: The supportive call as an opportunity to express concerns and frustration, The supportive call as an opportunity to express wellness and The design of the support calls. The mothers are given the opportunity to raise such things that concerns them, as well as to express wellness. The design of the support calls is important.

Conclusion: Support calls after discharged are of importance to the mothers of preterm infants. The calls in which the mother’s history is taken into account are deeper and more intimate than the calls where the healthcare staff is unable to do that, continuity is important. This is important knowledge for district nurses when meeting and supporting these parents after discharges from the neonatal care.