För att försöka förhindra de negativa förändringar som sker av jordens klimat erfordras ett gemensamt arbete där varenda del av samhället deltar då politiken för miljö, klimat och hållbarhet har en mycket svår uppgift att lösa. Civilsamhällets organisationer är viktiga tjänstgörare i detta arbete och kan föra olika intressenters talan i dessa frågor. Men organisationers politiska påverkan kan vara till last för demokratin om det rubbar på jämlikhetstanken när det gäller påverkan som finns inom en sådan. Syftet med denna studie är att inom politikområdet som rör miljö- och hållbarhet belysa hur civilsamhällesorganisationer av olika slag medverkar i och förhåller sig till remissförfarandet utifrån vad de väljer att ge som svar på en remiss. Avsikten är också att se i vilken utsträckning civilsamhällets organisationer har fått inflytande över politiken genom att de svar de har lämnat lyfts fram iden slutgiltiga propositionen som regeringen tagit fram. Frågeställningar som studien avser att besvara med avseende på området hållbarhet är: På vilket sätt och i vilken omfattning medverkar civilsamhällesorganisationer i remissförfarandet och finns det någon skillnad vad gäller detta mellan olika typer av organisationer inom civilsamhället? Och i vilken mån får olika typer av organisationer inom civilsamhället inflytande i politiken genom att deras svar uppmärksammas i de förslag som regeringen tar fram i form av propositioner som överlämnas till riksdagen? Med hjälp av en innehållsanalys av remissvar som lämnats på två olika betänkanden som skickats ut på remiss från Miljödepartementet analyserades intresseorganisationers medverkan i remissväsendet samt vidare om de omnämnts i propositionerna. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan olika typer av organisationer i hur de medverkar inom remissväsendet men detta verkade hänga ihop med vad betänkandena handlar om. Att föra fram egna förslag var vanligt oavsett organisationstyp eller betänkande vilket tolkas som att de använder remissväsendet för att föra fram sina intressen. Det var dock många organisationer som inte nämndes alls i propositionerna medan ett fåtal nämndes flera gånger vilket kan tyda på en viss ojämlikhet och att vissa organisationer har starkare påverkansmöjligheter. Jämlikhetstanken lyfts fram som en viktig grund i miljö- och hållbarhetsarbetet. Dessa resultat kan dock ge tecken på att denna tanke inte har infriats helt åtminstone vad gäller dessa fall.