Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ledare: Vad innebär skicklig läs och skrivundervisning?
Dalarna University, School of Teacher Education, Educational Work.ORCID iD: 0000-0002-2130-4797
2023 (Swedish)In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, no 3, p. 4-5Article in journal, Editorial material (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Alltsedan min doktorsavhandling för tolv år sedan har jag burit med mig begreppet skicklig läs- och skrivundervisning. Åren har gått och jag har breddat och fördjupat mina kunskaper genom egen och andras forskning, men begreppet har inte lämnat mig och inte jag begreppet. Nu, när undersökningar visar att läsförmågan hos elever svajar redan i årskurs 4, är jag alltmer övertygad om vikten av att förskollärares och lärares ämnesdidaktiska kompetenser har en stark förankring i den kognitivt inriktade forskningen om läs- och skrivutveckling.

Det är en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling av läs- och skrivkompetens att läraren har kunskap om vilka förmågor och färdigheter läs- och skrivutvecklingen innefattar, vad barnet är på gång att utveckla eller behöver utmanas i. Det handlar om att förskolläraren och läraren kan identifiera var barnet befinner sig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och att läraren har verktyg för att undervisa framåtsiktande. Det kan vara så att en kartläggning av elevernas språk- läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren visar att någon elev exempelvis behöver stöttas i den fonologiska medvetenheten eller med att automatisera ordavkodningen. Då behöver läraren kunskap för sina didaktiska avvägningar och om forskningsgrundade metoder, men också beprövad erfarenhet, som kan användas för att hjälpa eleven framåt. Om läraren inte har verktygen, finns det risk att ansvaret läggs på elev och föräldrar och det är inte rättvist. Det räcker inte heller alltid med att eleven gör mer av samma sak, utan lärarkunskapen handlar om att veta vad eleven behöver träna på och hur det kan göras på bästa sätt. Sådan kunskap är grundläggande för att förskollärare och lärare ska kunna bedriva skicklig läs- och skrivundervisning.

Det sker läs- och skrivundervisning i alla sammanhang i förskola och skola och lärarens roll är att stimulera och utmana barn och elever att utveckla sin språkliga förmåga, att känna till vad ord betyder och veta hur de används i olika ämnesområden, och att stimulera läs- och skrivutvecklingen. Här behövs såväl en fysisk som en social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling. Den fysiska miljön med exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial och utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser i form av bland annat bibliotek, böcker och digitala verktyg är viktigt. Men även skrivplatser och skrivmaterial är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling. En rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling skapas genom att läraren är stöttande och skapar dialoger och samtal, modellerar och ger respons som stärker barnens språkutveckling. Här ingår explicita samtal om vad exempelvis ord, mening och frågetecken i skrift innebär och hur de används.

I en skicklig läs- och skrivundervisning är huvudsakligen två områden centrala för att stötta alla barns och elevers lärande: meningsfokus och kodfokus. De två områdena är möjliga att ha med i undervisning redan i förskolans lekbaserade didaktik.

Meningsfokuserade praktiker innebär att läraren i samband med aktiviteter och undervisning inom olika ämnesområden i förskola och skola medvetet skapar en språkligt varierad undervisning, där ord och begrepp ges utrymme i kognitivt utvecklande samtal för att stimulera och utmana barnens tänkande. Språklig förmåga och ordförråd har direkt påverkan på den framtida läsförståelsen. Högläsning av skönlitteratur och faktatext med samtal före, under och efter läsningen ger många möjligheter till meningsfokus i alla barngrupper redan i förskolan. I skolan är alla ämnen läs- och skrivutvecklande eftersom där förekommer ämnesspecifika ord och begrepp som kan undervisas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och utifrån en medveten didaktik. Läsning och skrivande för att lära sig läsa och skriva, och läsning och skrivande för att lära sig ett innehåll är viktiga inslag i ämnesundervisningen.

Kodfokuserade praktiker innebär att läraren skapar möjligheter för barn i förskola och förskoleklass att förstå den alfabetiska principen med bokstäver och bokstavsljud i centrum. Redan i förskolans olika aktiviteter tar den skickliga läraren in bokstäver och bokstavsljud i varierade sammanhang och utifrån barnens erfarenheter och intressen. I en språkligt rik undervisning finns återkommande möjligheter att uppmärksamma barnen på språkets ljudsida. Den fonologiska medvetenheten och förmågan att urskilja ordens enskilda fonem är en väsentlig grund för läs- och skrivutveckling och behöver även undervisas systematiskt och strukturerat för att skapa förutsättningar för alla barns läsinlärning. Forskningen anger även medvetenheten om skrift som en grundläggande utgångspunkt för den formella läs- och skrivundervisningen. Skriftmedvetenhet speglar barns framväxande förmåga att tänka på och interagera med skrivet språk, och visar därmed att barnet börjar förstå skriftens form och funktion. I förskola och förskoleklass finns många möjligheter att förena inslag av meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker exempelvis i samband med högläsning.

Läs- och skrivutvecklingen börjar i förskoleåldern och är en mödosam process som barn och elever ska gå igenom under årens lopp. I den processen behöver alla barn och elever förskollärarens och lärarens skickliga läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisningen avslutas inte i lågstadiet utan pågår under hela skoltiden

Place, publisher, year, edition, pages
2023. no 3, p. 4-5
Keywords [sv]
läsinlärning, läsundervisning, ämneskunskap, ämnesdidaktik
National Category
Pedagogical Work
Research subject
Other, Förskoleklassen – en möjlig arena för läs- och skrivutvecklande undervisning inom olika ämnesområden
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-47297OAI: oai:DiVA.org:du-47297DiVA, id: diva2:1814078
Funder
Swedish Research Council, 2020-03954Available from: 2023-11-23 Created: 2023-11-23 Last updated: 2023-11-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

https://www.dyslexiforeningen.se/tidskriften

Authority records

Alatalo, Tarja

Search in DiVA

By author/editor
Alatalo, Tarja
By organisation
Educational Work
In the same journal
Dyslexi
Pedagogical Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 301 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf