Högskolan Dalarna har i över 20 år bedrivit nätburen undervisning med stöd av olika digitala verktyg, plattformar och olika sätt att kommunicera. I flera avseenden har Högskolan Dalarna varit en föregångare till andra lärosäten under denna tid. Syftet med detta bidrag är att dra lärdomar från denna utveckling i termer av hur lärarens arbete påverkats och var vi står idag. Analysen vi presenterar visar hur olika digitala verktyg använts tidigare, skiftat och hur de används nu. Vi ser även att arbetssätt och pedagogiska metoder varierat i relation till de olika digitala verktygen och vi lyfter fram viktiga likheter och skillnader.
Ett viktigt perspektiv för Högskolan Dalarna är studenters önskemål och krav och hur dessa kopplar till hur de uppfattar kvalitet i nätburen undervisning (Al-Samarraie m.fl. 2018). Eftersom nätundervisningens förutsättningar är andra än campusundervisningens påverkar detta är hur läraren designar kursen och genomför undervisningen i förhållande till studenters uppfattningar och i relation till de digitala verktygen (Anderson & Dron 2012). Detta påverkar i sin tur hur lärarens uppdrag ser ut, hur rollen utformas och vilket ansvar läraren måste ta (Khodabandelou m.fl. 2022). På så vis har arbetsstrategierna kommit att förändras över tid.
Statistik över bokningar och användning i antal timmar och pass visar hur bruket av olika digitala verktyg, plattformar och digitala resurser har förändrats. Vi har även gjort kartläggningar av det vi kallar "digitala ekosystem" inom Högskolan Dalarna, där användningen av olika digitala verktyg kopplas till varandra och hur flöden dem emellan sett och ser ut. Detta kompletteras med hur den totala portföljen av olika mjukvaror i pedagogisk användning ser ut. Det ger viktig information om lärarens digitala vardag och arbetsmiljö, och vad som krävs för att bedriva nätburen undervisning, men också om hur komplex hela lärsituationen är även för studenter, sett till såväl kognitiva och studiesociala aspekter som relationen lärare-student (Keller & Lindh 2011).
Ur detta material kan vi dra tentativa slutsatser om hur pedagogisk digital lärarkompetens växer fram och formas, utifrån såväl pedagogiska behov, som studenters upplevelser och tillgängliga digitala verktygs faktiska utformning och funktion.